Mitt kunskapsbidrag är att identifiera hur de intervjuade speciallärare inom matematikutveckling arbetar, vad de arbetar med och vilken roll de har, samt bidra med kunskap om hur de arbetar med inkludering och en skola för alla. Det tydligaste kunskapsbidraget är att specialläraren inom matematikutveckling roll behöver definieras, dennes utvecklings-möjligheter stärkas och att kompetensen bättre tas tillvara inom skolans organisation.Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur specialläraren inom matematikutveckling uppdrag, arbete och roll ser ut samt vilken betydelse begreppen ’En skola för alla’ och inkludering har i arbetet. Vad arbetar de intervjuade speciallärarna i matematik med och på vilket sätt? Hur arbetar dessa speciallärare utifrån inkludering och en skola för alla? Den teoretiska inramningen utgörs av systemteorin, där lärande, utveckling och relationer mellan människor är i fokus, men även den utvecklingsekologiska teorin där skolan ses som ett system och barns utveckling är i relation till de olika system som skolan består av och påverkas av samtliga. Specialpedagogiska perspektiv har använts för att förstå och synliggöra det empiriska materialet.Studien bygger på en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer av åtta utbildade speciallärare inom matematikutveckling. Alla intervjuade speciallärare arbetar i samma kommun, men i olika verksamheter. Intervjuerna har spelats in och transkriberats för att sammanställas i resultatet.Resultatet visar att specialläraren inom matematikutveckling har ett varierande och omfattande arbete. En definition på arbetsuppgifter går inte att ge då arbetet formas efter behoven på de olika skolorna. Största arbetsuppgiften speciallärarna har är att arbeta med elever, antingen en-till-en eller i mindre grupper efter behov som ämnesansvarig pedagog tillsammans med speciallärare plockar ut eller som definieras vid screeningar. Sett ur ett inkluderingsperspektiv så anser de intervjuade speciallärarna att de inkluderar eleven i kunskap, men ur en fysisk placering blir de exkluderade. Inkludering är ett begrepp som ifrågasätts, studien visar att begreppet behöver definieras och användas likvärdigt. Arbetet med ’En skola för alla’ är ett ideal som strävas att arbetas efter, men endast fåtalet speciallärare säger att det är en skola för alla så som de arbetar och som skolan är uppbyggd nu. Det som framkommer är också de andra två andra större områdena specialläraren utbildas inom, utveckling och utredning är inte lika aktuella arbetsuppgifter och visa av speciallärarna utför ingen av dessa arbetsuppgifter. På många skolor vet specialläraren inte hur de ansvariga lärarna arbetar med extra anpassningar. Hur specialläraren inom matematikutveckling arbetar med specialpedagogiken på skolorna varierar. Studien visar att speciallärarna arbetar främst på individnivå med elever, ett arbete som är tidskrävande och begränsat. Det är till största del ett reparerande arbete med elever som inte når uppsatta mål i matematiken. Speciallärarna benämner undervisningen de har med eleverna som exkluderande då de tar ut dem från ordinarie undervisning för att arbeta med dem, de är inte rumsligt inkluderade och socialt diskuteras vilka förutsättningar det ger.Speciallärarnas tjänster är inte organiserade av skolledningen för att utföra utvecklings- och handledande arbete med personalen och därmed arbetar speciallärarna inte mycket på grupp- och organisationsnivå. Kartläggningar och upprättande av åtgärdsprogram är främst specialpedagogernas uppgifter.

Sammanfattning/AbstractFors, Camilla och Hed, Åsa, (2019). Undervisare, utredare och utvecklare? Rektorers och lärares synsätt på speciallärarens verksamhet mot språk-, skriv- och läsutveckling. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragSpecialläraruppdraget vilar på tre ben: undervisning, utredning och utveckling. Vår undersökning visar att det i huvudsak är de två förstnämnda som specialläraren mot språk-, skriv- och läsutveckling förväntas arbeta med. Undersöknings viktigaste bidrag är att få kunskap om speciallärarens roll som skolutvecklare behöver stärkas inom skolans organisation.Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att studera de synsätt som finns på speciallärarens uppdrag mot språk-, skriv- och läsutveckling i den kommun undersökningen genomförs. Vi vill förstå hur lärare och rektorer resonerar kring speciallärarkompetensen mot språk-, läs- och skrivutveckling samt undersöka och beskriva vilka förväntningar rektorer och lärare har på speciallärarens insatser mot språk-, läs- och skrivutveckling i den undersökta kommunen. Vilka uppgifter och förväntningar anser lärare och rektorer att speciallärare mot språk-, skriv- och läsutveckling har inom skolorganisationen? Finns det en samsyn mellan lärares och rektorers uppfattningar? TeoriFör att kunna bearbeta resultaten i studien utgår vi från teorier som rör specialpedagogiska perspektiv och från en vardagsteori som innefattar en hypotes kring att det råder vissa brister kring uppfattningen om speciallärarens uppdrag mot språk-, skriv- och läsutveckling. De specialpedagogiska perspektiven samt innebörden av de centrala begreppen genomsyrar skolorganisationen som helhet och vi finner det viktigt att använda oss av dessa perspektiv. MetodUndersökningen grundar sig på intervjusvar från fem rektorer samt enkätsvar från 40 lärare. Kvalitativa intervjuer gjordes för att sedan analyseras utifrån en fenomenologisk ansats. Enkätsvaren bearbetades i ett statistiskt program.ResultatRektorer anser att specialläraren framför allt ska arbeta med elever. De fem viktigaste arbetsuppgifterna enligt rektorerna var språkutvecklande arbete, undervisning med enskilda elever, strategier för kunskapsinhämtning, kartläggningar och relationsbyggande. Lärarna trodde att speciallärarens uppgifter var planering för enskild elev, undervisning i mindre grupp, tillhandahålla elevanpassat material, enskild undervisning, stöd i klassrummet, samplanering med lärare för enskild elev, läs- och skrivutredningar samt pedagogiska utredningar. Lärarna ansåg att de fem viktigaste uppgifterna i princip var de samma som de trodde att specialläraren arbetade med förutom att de trodde att specialläraren arbetar i klassrummet och har samplanering med läraren för enskild elev. Dessutom framkom det att lärarna har svårt att skilja på vad som gäller vid extra anpassningar och särskilt stöd. Det fanns en viss samsyn kring de fem viktigaste uppdragen mellan rektorer och lärare.Specialpedagogiska implikationerResultaten i studien visar att rektorer och lärare primärt vill att specialläraren ska arbeta med elever enskilt eller i liten grupp. Vi kan se att inkludering är ett begrepp som fortfarande är aktuellt och skolan hamnar ofta i dilemmaperspektivet eftersom lösningar inte alltid är enkla. På de undersökta skolorna visar resultaten att det är i huvudsak undervisning och utredning som specialläraren ska ägna sig åt och utvecklingsarbete är enbart en liten del av tjänsten. Speciallärarens insatser inom skolutveckling kan bidra till kompetenshöjning.NyckelordDilemmaperspektiv, grundskolan, skolutveckling, speciallärarens arbetsuppgifter, språk-, skriv- och läsutveckling.