English title: "Motivated system technician wanted" A study of the relationship between two parts in job advertisements". The purpose of this study is to describe the linguistics of job advertisements. The focus is on discursive practice and how the relation between employer and the proposed employee is created through the process of communication in job advertisements. The method concists of two parts: A critical discourse analysis using the three dimensional model for critical discourse analysis by Fairclough and a text analysis inspired by Hellspong & Ledin. 40 job advertisements were examined and the analysis revealed that the majority belongs to the category traditional job advertisement and a minority uses more than one discourse. The linguistic analysis shows elements that increase communication between transmitters and receivers.

Denna uppsats behandlar referensbindning och makrostruktur i 30 filmrecensioner. Med referensbindning avses den textbindande mekanism som verkar mellan konstituenter (fraser) i en text och som bidrar till att hålla samman texten ämnesmässigt. En kedja av referensbindningar bildar en ledfamilj i texten. En makrostruktur kan definieras relativt mikrostrukturer; gränsen mellan mikrostruktur och makrostruktur kan sägas gå vid korttidsminnets övre kapacitet. För att bestämma makrostrukturerna i ett mindre antal av filmrecensionerna utgår jag från en styckeindelning baserad på textens ledfamiljer. Resultatet av undersökningarna visar bl.a. att filmrecensionerna har en viss uppsättning standardiserade ledfamiljer som svarar mot t.ex. rollfigurerna i filmen. De har också valfria element som alltså inte nödvändigtvis realiseras som ledfamiljer i texten.

Abstract This essay looks at Robert Altman’s film Short Cuts and Raymond Carver’s short stories and poem on which the film is based. The stories are not connected to one another in their original form of publication. In the film, Altman has linked and connected them through various devices. It is argued that he has transferred to film his own individualised interpretation of Carver’s stories, where the “empty space” is filled and the stories connected. Thus Altman’s contribution comprises not simply the transposition of Carver’s stories to an audiovisual medium, but rather his visualization of those stories and what lies beyond the text. Robert Altman compresses as well as expands the stories and alters them to fit in with one another. Several strategies are used for linking the stories. In the film, he lets characters cross over between storylines and transposes them to suburban Los Angeles to create a common space. He also uses places taken from the short stories as intersections where the paths of characters from different stories cross. Carver’s characters are altered both in order to link the stories but also to foreground the medium in which they are now presented. The changes undertaken for linking purposes are the creation of family ties between characters from different stories and changing the occupations of several characters. The latter also serves the function of foregrounding visual and auditory media. Apart from this linking, several themes are prominent in the adapted Carver stories and seem to be what makes the connections between them possible. The thematic links between the stories connect or contrast them and are generally transferred to the adaptation. It is concluded that this essay tries to demonstrate that Short Cuts departs considerably from the adapted texts while at the same time staying fairly close to their themes. However, further analysis of the film in conjunction with a more substantial analysis of Altman’s other works is required to make conclusions as to the exact extent of Altman’s “authorship.”

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pojkar på Teknik-, Fordons- och Byggprogrammet löser en specifik uppgift i det nationella provet, Svenska B. Jag har fokuserat på följande tre frågeställningar: 1.) Vad för ämne skriver pojkarna om, hur bygger de ämnena och hur relateras det till skrivuppgiftens inspirationsmaterial, 2.) Hur deltar skribenterna i sina texter och hur bjuds läsaren in till deltagande, och 3.) Vad kan ovanstående säga om den övergripande skolkontext som uppsatsen uppstår i? Ur ett material av 28 elevlösningar från det nationella provets arkiv har jag valt ut sex stycken för analys. Dessa texter har därefter analyserats utifrån två aspekter: ämnesinnehåll och inkludering/exkludering. Den modell för textanalys som jag har använt mig av bygger på dels Hägerfelths (2004) modell för analys av semantiska kedjor, dels social-semiotikens syn på verbens funktion. Tillsammans med verbfunktionen har jag tittat närmare på de val av pronomen skribenterna gör och vad det kan säga om deras deltagande i ämnet. Resultatet visar att skrivuppgiftens innehåll verkar attrahera pojkar på yrkesprogram. Detta syns exempelvis i analysen av semantiska kedjor där flera skribenter delar med sig av det egna livet i sina texter. Pronomen- och verbbruk visar hur vissa skribenter väljer att inkludera sig själva i sina texter medan andra gör tvärtom och exkluderar sig. När skribenterna argumenterar gör de det genom att positionera sig själva och läsare i olika gemenskaper. Med detta resultat går det även att diskutera kontexten i vilken skrivna texter som det nationella provet i Svenska B uppstår men det är samtidigt ytterst svårt att generalisera. Min slutsats blir att eftersom skribenterna har använt sig av texthäftets material och tematik, och de flesta även skriver för en tänkt mottagare, verkar det som att de har funnit uppgiften engagerande, ett ämne som de känner att de har kunskap om och därför har något att säga till om. När dessa elever löser en skrivuppgift som engagerar dem så syns det tydligt genom hur de själva deltar och bjuder in tänkt mottagare till deltagande.

Immanence and Representation in W. H. Hudson’s Green Mansions Alice Sundman   Abstract   The study investigates the tension between immanence and transcendence in W. H. Hudson’s novel Green Mansions. The method in use is Edmund Husserl’s phenomenological method of bracketing that which is transcendent to the field of study (epoché). It is argued that there is a fundamental tension in the novel between presentation (unmodified acts of consciousness) and representation (modified acts of consciousness). The conclusion drawn from the studied evidence is that Green Mansions favours intimacy over remoteness, immediacy over mediation, presence over rupture, and wholeness over divisiveness. The study shows that the hero is caught in a contradiction between a culture based on representivity (a mania for picture-thinking, sign-thinking, and relation-thinking) and an immediacy of life embodied in the heroine as a pure presentation lacking any significant traces of gaps, divisions, or borders. Personified by the heroine, immanence constitutes a silent yet persisting resistance to a world-view based on representivity.

In an increasingly globalized world with English as a lingua franca, European countries are competing in their efforts for their populations to speak English. The main goal of this study was to compare the English writing proficiency of one class in the Basque Country and one in Sweden at the end of their compulsory education. Both classes took an essay test in which verb use, conjunction use, spelling and text length were measured. The Swedish students outperformed their Basque counterparts in almost every measured area, which was suggested to be due to a combination of teacher-related factors (methodology, command of the language, use of the language and learning environment) and external factors (language typology, language input and student motivation). The teaching skills and command of English of Basque teachers should be improved as well as audiovisual tools and communicative approach introduced in order to compensate for the lack of language input and language use possibilities.

No description available.

No description available.

Denna uppsats behandlar cybersvenskan och hur den kan påverka ungdomars texter i skolan. Begreppet cybersvenska innefattar det språk som används vid kommunikation i SMS-meddelande eller på chatten. Typiskt för denna skriftform är att det går snabbt, är reducerat, innehåller förkortningar och att stavning spelar mindre roll. Syftet med undersökningen var att ta reda om cybersvenskan syns i elevers skoltexter och hur lärarna bemöter detta. Respondenter i undersökningen är elever i år 8 och en liten grupp lärare som undervisar i svenska på högstadiet. Metoden för undersökningen var enkäter och redovisning av tio elevtexter. Resultatet visar att ungdomarna i denna undersökning är flitiga användare av både chatt och SMS. I textexemplen syns tydliga spår av cybersvenska. Lärarna i undersökningen ger både positiva och negativa kommentarer om sin syn på cybersvenska, liksom i bemötandet av denna i elevernas texter.

No description available.