I Sverige används den nordiska beräkningsmodellen för att beräkna ljudnivån från väg- och spårtrafik i olika miljöer. Modellen har dock inget inbyggt sätt att beräkna den skärmande effekten från byggnader. Vid beräkningar med modellen används därför istället tunna skärmar för att representera byggnader vilket innebär att modellen skulle kunna ge en felaktig skärmeffekt. Detta arbete undersöker därför hur väl modeller som använder helreflekterande skärmar för att representera byggnader stämmer överens med mätningar för att beräkna byggnaders skärmeffekt för spårtrafikbuller. Jämförelsen mellan modell och mätningar gjordes på tre olika platser där X3-tågen Arlanda Express åker. Den uppmätta maximala A-vägda ljudnivån för en tågpassage från mätningarna jämfördes med en simulering av passagen i programmet CadnaA. Mätningarna gjordes med uppställda mikrofoner på var sin sida av en byggnad i närheten av ett järnvägsspår. Skärmeffekten beräknades sedan genom att ta skillnaden mellan ljudnivån från sidan av byggnaden vänd mot tågspåren och ljudnivån på baksidan av byggnaden vid samma sekund.  Resultatet visade att byggnaderna skärmade runt 4 dB(A) mer än vad modellen förutspådde. Den nordiska beräkningsmodellens noggrannhet är 3 db(A) vilket betyder att mätningarna och simuleringen skiljer sig mer än noggrannheten för modellen. I den här undersökningen underskattar alltså den nordiska beräkningsmodellen den skärmande effekten från byggnader.