AbstractTitel; ”Det sitter i väggarna” - Hur den medeltida människans mentalitet kan ta sig för uttryck i kalkmålningar i stads- respektive landsortskyrkor i Skåne.Syftet med den här uppsatsen är att jag vill se hur den medeltida människans mentalitet kan ta sig för uttryck i kalkmålningar i stadskyrkor respektive landsortskyrkor i Skåne. Jämförelsen i sig kan innebära många olika inriktningar och jag har valt att ta ett klassperspektiv, då jag vill ta reda på hur hierarkiska relationer kan ta sig för uttryck utifrån stånds- och klasstänkandet. Min teori består av två utgångspunkter; Klassperspektivet och den medeltida kroppsuppfattningen. Den historiska utvecklingen av tre- och fyraståndsläran stärker Thompsons teori om att klass skapas i samspel mellan människor. På så sätt är det även viktigt att problematisera hur samspel kan tolkas i det här sammanhanget. Peter Burke talar inte om klass, men har en liknande uppfattning som Thompson, då han menar att kultur skapas utifrån sitt sammanhang. Båda resonerar alltså om att det är i mötet mellan människor som fenomen uppstår. Burke menar att alla människor har oavsett tidsepok besuttit flera olika roller beroende på vilket sammanhang de befinner sig. Samtidigt fanns det olika kroppsmedvetande under medeltiden, som fungerade som ett uttryckssätt för olika frågor. Undersökningen genomfördes med en bildanalys i form av att delade in kroppen i ett övergripande område, det vill säga; den maktfyllda kroppen. Därefter kom två andra områden; den avklädda -, och den påklädda kroppen, att fungera som förgreningar, då jag analyserade sex kyrkor i Skåne. Resultatet visar att kalkmålningar uttrycker stånds- och klasstänkande. Samtliga kyrkor gör detta genom bibliska berättelser, vilket visar på den teologiska starka närvaron. De olika ständerna finns närvarande i målningarna. Den avklädda kroppen visar på den moraliska problematiken som rådde att bland annat avbilda Jesus naken eller inte. Dock visar undersökningen att den teologiska debatten för normen på detta avspeglas i framställandet, vilket visar på att dessa krafter var större än till exempel olika målningsinfluenser. Den påklädda kroppen skapar en kommunikation genom kläderna, då dessa var en strak markör för att visa social tillhörighet och även politisk och religiös tillhörighet.