AbstractTitel; ”Det sitter i väggarna” - Hur den medeltida människans mentalitet kan ta sig för uttryck i kalkmålningar i stads- respektive landsortskyrkor i Skåne.Syftet med den här uppsatsen är att jag vill se hur den medeltida människans mentalitet kan ta sig för uttryck i kalkmålningar i stadskyrkor respektive landsortskyrkor i Skåne. Jämförelsen i sig kan innebära många olika inriktningar och jag har valt att ta ett klassperspektiv, då jag vill ta reda på hur hierarkiska relationer kan ta sig för uttryck utifrån stånds- och klasstänkandet. Min teori består av två utgångspunkter; Klassperspektivet och den medeltida kroppsuppfattningen. Den historiska utvecklingen av tre- och fyraståndsläran stärker Thompsons teori om att klass skapas i samspel mellan människor. På så sätt är det även viktigt att problematisera hur samspel kan tolkas i det här sammanhanget. Peter Burke talar inte om klass, men har en liknande uppfattning som Thompson, då han menar att kultur skapas utifrån sitt sammanhang. Båda resonerar alltså om att det är i mötet mellan människor som fenomen uppstår. Burke menar att alla människor har oavsett tidsepok besuttit flera olika roller beroende på vilket sammanhang de befinner sig. Samtidigt fanns det olika kroppsmedvetande under medeltiden, som fungerade som ett uttryckssätt för olika frågor. Undersökningen genomfördes med en bildanalys i form av att delade in kroppen i ett övergripande område, det vill säga; den maktfyllda kroppen. Därefter kom två andra områden; den avklädda -, och den påklädda kroppen, att fungera som förgreningar, då jag analyserade sex kyrkor i Skåne. Resultatet visar att kalkmålningar uttrycker stånds- och klasstänkande. Samtliga kyrkor gör detta genom bibliska berättelser, vilket visar på den teologiska starka närvaron. De olika ständerna finns närvarande i målningarna. Den avklädda kroppen visar på den moraliska problematiken som rådde att bland annat avbilda Jesus naken eller inte. Dock visar undersökningen att den teologiska debatten för normen på detta avspeglas i framställandet, vilket visar på att dessa krafter var större än till exempel olika målningsinfluenser. Den påklädda kroppen skapar en kommunikation genom kläderna, då dessa var en strak markör för att visa social tillhörighet och även politisk och religiös tillhörighet.

Syftet för denna studie är att analysera Albertus Pictors kalkmålningar i det senmedeltida kyrkorummet för att se om motivens symboliska värde är avgörande för placering, komposition och vem som var menad att betrakta bilderna. Dessutom syftar studien till att undersöka vad som låg bakom utformandet av Albertus konstverk, för att på så sätt få en bättre förståelse för vad som gett upphov till hans muralmålningar samt vad som utmärker hans stil. Studiens övergripande frågeställning är: Vad kännetecknar Albertus Pictors kalkmålningar med motivet av Syndafallet och Kristi Himmelsfärd? Vilka övervägande yttre faktorer har påverkat motivens utformning? Vilken betydelse har motivens placering i kyrkorummet? De teoretiska utgångspunkterna är Erwin Panofskys ikonologiska metod, Hans Haydens begrepp om att kontextualisera konst och Chloë Reddaways begrepp sacred space. Materialet består av alla Albertus målningar av Syndafallet och Kristi Himmelsfärd med huvudsaklig fokus på målningarna i Täby Kyrka i Uppland. I uppsatsen kommer jag bland annat att undersöka bildprogrammens typologiska koppling till litterära verk som Biblia Pauperum Predicatorum och Speculum Humanae Salvationis, samt vilken betydelse kyrkornas vapensköldar har haft för motivens utformande. / The purpose of this study is to analyze Albertus Pictor's frescoes in the late medieval church room to see if the symbolic value of the motifs is decisive for placement, composition and who was meant to look at the pictures. In addition, the study aims to examine what was behind the design of Albertus' artwork, in order to gain a better understanding of what gave rise to his murals and what characterizes his style. The overall question of the study is: What characterizes Albertus Pictor's frescoes with the motif of the The Fall of Man and Ascension of Christ? What predominant external factors have influenced the design of the motifs? What is the significance of the motif's location in the church room? The theoretical starting points are Erwin Panofsky's iconological method, Hans Hayden's concept of contextualizing art and Chloë Reddaway's concept of sacred space. The material consists of all Albertus paintings of The Fall of Man and Ascension of Christ with the main focus on the paintings in Täby Church in Uppland. In the essay, I will, among other things, examine the image programs 'typological connection to literary works such as Biblia Pauperum Predicatorum and Speculum Humanae Salvationis, and the significance of the churches' coats of arms for the design of the motifs.