Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att studera hur tre olika traditioner har berättat, läst och tolkat bilden av den bibliska Eva. Detta för att få en förståelse för den bild vi har av Eva i den kristna världen idag. De traditioner jag har studerat är den rabbinska/hebreiska, den gnostiska och den tidiga katolska genom en del av de antika kyrkofäderna. Med hjälp av tre teman, skapelsen, syndafallet och sönerna, har det målats upp tre olika bilder av Eva. Den hebreiska bygger mycket på legender som inte finns i de övriga två och förmedlar en praktisk gemenskap med Adam. I den gnostiska är hon mer en symbolisk och ibland allegorisk bild av kvinnan och en andlig makt. Kyrkofäderna förmedlar en arbetsam och flitig kvinna, ett arbetsideal som ska bära och föda Adams barn. Inom den hebreiska och katolska traditionen är Eva skulden till all världens synd.

Examining biblical texts is a constant work of interpretation and there is no doubt that there are different layers of filters. The person who writes and the person who reads the written text are affected by a filter of some kind. Being aware of one's own filter and having an understanding of the context of the text when it was edited as well as its development over time is necessary in the work of interpretation. Problems arise, however, when the exegete who interprets the text wears an unconscious and unspoken filter that colours the interpretation in an unreflective way. If the exegete has a great influence, these unconscious filters can be passed on without being examined or reflected on.The story in Genesis 2-3 about the Garden of Eden and the expulsion from it is one of the most reinterpreted texts in the entire Hebrew Bible. During early Judaism and early Christianity, however, most Rabbis and Church Fathers interpreted the myth from a patriarchal view on women where sin, guilt and death were at the centre of what the myth was about. Therefore, it was refreshing to come across the Jewish feminist researcher Lyn Bechtel's interpretation of the myth in her article “Rethinking the interpretation of Genesis 2.4B-3.24” in the anthology A Feminist Companion to Genesis edited by Athalya Brenner in 1997 with its absence of the theme of the Fall. Instead, according to her interpretation, the myth is about an entirely positive transition from being a child to becoming an adult, about the natural phase when children free themselves from their parents and then manage in the world on their own.This essay aims to compare four modern Jewish and Christian Bible commentaries with Lyn Bechtel ́s contrasting view of what the myth might be about. Through this comparison, the essay aims to discover possible filters which the exegete can be assumed to be coloured by in an unspoken way. The essay is a reception historical comparative analysis in which the biblical commentaries way of dealing with selected interpretive problems, from the essay's feminist perspective, is compared with how the Jewish feminist researcher Lyn Bechtel does the same in her contrasting view of the myth. The interpretation problems specifically studied are the theme of the Fall, the role of the serpent and the view on the man and woman's relationship to each other. The aim is to disclose unspoken filters and thereby start a process of awareness that hopefully opens up to a theology liberated from old traditional patriarchal Judeo-Christian filters. / Att undersöka bibelns texter är ett ständigt tolkningsarbete och att det förekommer olika lager av filter råder det ingen tvekan om. Den som skriver och den som läser den skrivna texten är påverkad av ett raster av något slag. Att vara medveten om sitt eget filter, att ha förståelse för textens sammanhang när den redigerades samt dess utveckling under tidens gång är nödvändigt i tolkningsarbetet. Problem uppstår däremot när exegeten som tolkar texten bär på ett omedvetet och outtalat filter som färgar tolkningen på ett oreflekterat sätt. Har exegeten stort inflytande kan dessa omedvetna filter föras vidare utan att bli granskade eller reflekterade över.Berättelsen i Genesis 2- 3 om Edens Lustgård och utvisandet därifrån är ett av de mest omtolkade texterna i hela den hebreiska bibeln. Under den tidiga judendomen och den tidiga kristendomen har flertalet rabbiner och kyrkofäder dock tolkat myten utifrån en patriarkal kvinnosyn där synd skuld och död stått i centrum för vad myten handlar om. Därför var det uppfriskande att komma över den judiska feministforskaren Lyn Bechtel ́s tolkning av myten i sin artikel ”Rethinking the interpretation of Genesis 2.4B-3.24” i antologin a Feminist Companion to Genesis redigerad av Athalya Brenner med sin avsaknad av syndafallstemat. Istället handlar myten enligt hennes tolkning om en alltigenom positiv övergång från att vara barn till att bli vuxen, om den naturliga fasen när barn gör sig fria från sin förälder för att sedan klara sig ute i världen på egen hand.Denna uppsats syftar till att jämföra fyra moderna judiska samt kristna bibelkommentarer med Lyn Bechtel ́s kontrasterande syn på vad myten kan tänkas handla om. Genom denna jämförelse syftar uppsatsen till att upptäcka tänkbara filter vilka exegeten kan tänkas vara färgad av på ett outtalat sätt. Uppsatsen är en receptionshistorisk komparativ analys där bibelkommentarernas sätt att ta sig an utvalda tolkningsproblem, utifrån uppsatsens feministiska perspektiv, jämförs med hur den judiska feministforskaren Lyn Bechtel gör detsamma i sin kontrasterande syn på myten. De tolkningsproblem som särskilt studeras är; syndafallstemat, synen på ormen samt synen på mannens och kvinnans relation till varandra. Syftet är att synliggöra outtalade filter och därigenom starta en medvetandeprocess som förhoppningsvis öppnar upp för en teologi befriad från gamla traditionella patriarkala judekristna filter.

Syftet för denna studie är att analysera Albertus Pictors kalkmålningar i det senmedeltida kyrkorummet för att se om motivens symboliska värde är avgörande för placering, komposition och vem som var menad att betrakta bilderna. Dessutom syftar studien till att undersöka vad som låg bakom utformandet av Albertus konstverk, för att på så sätt få en bättre förståelse för vad som gett upphov till hans muralmålningar samt vad som utmärker hans stil. Studiens övergripande frågeställning är: Vad kännetecknar Albertus Pictors kalkmålningar med motivet av Syndafallet och Kristi Himmelsfärd? Vilka övervägande yttre faktorer har påverkat motivens utformning? Vilken betydelse har motivens placering i kyrkorummet? De teoretiska utgångspunkterna är Erwin Panofskys ikonologiska metod, Hans Haydens begrepp om att kontextualisera konst och Chloë Reddaways begrepp sacred space. Materialet består av alla Albertus målningar av Syndafallet och Kristi Himmelsfärd med huvudsaklig fokus på målningarna i Täby Kyrka i Uppland. I uppsatsen kommer jag bland annat att undersöka bildprogrammens typologiska koppling till litterära verk som Biblia Pauperum Predicatorum och Speculum Humanae Salvationis, samt vilken betydelse kyrkornas vapensköldar har haft för motivens utformande. / The purpose of this study is to analyze Albertus Pictor's frescoes in the late medieval church room to see if the symbolic value of the motifs is decisive for placement, composition and who was meant to look at the pictures. In addition, the study aims to examine what was behind the design of Albertus' artwork, in order to gain a better understanding of what gave rise to his murals and what characterizes his style. The overall question of the study is: What characterizes Albertus Pictor's frescoes with the motif of the The Fall of Man and Ascension of Christ? What predominant external factors have influenced the design of the motifs? What is the significance of the motif's location in the church room? The theoretical starting points are Erwin Panofsky's iconological method, Hans Hayden's concept of contextualizing art and Chloë Reddaway's concept of sacred space. The material consists of all Albertus paintings of The Fall of Man and Ascension of Christ with the main focus on the paintings in Täby Church in Uppland. In the essay, I will, among other things, examine the image programs 'typological connection to literary works such as Biblia Pauperum Predicatorum and Speculum Humanae Salvationis, and the significance of the churches' coats of arms for the design of the motifs.