Karlstad är en stad med rik historia. Efter den stora branden år 1865 växte det ”nya Karlstad” fram, med riktning mot vad det är idag.  Det kulturella arvet som staden bär på, måste förvaltas med omsorg och därför har mål och riktlinjer för framtida förändringar arbetats fram.  Dessa sammanfattas av kommunen med tre ord: förvalta, förbättra och förnya. Söder om järnvägen ligger Stadsträdgården, en välförvaltad historisk park med rik flora. Parken har en Engelsk viktoriansk stil med en skyddande växtlighet, som separerar trädgården från omgivningen. Ett fåtal byggnader återfinns i dess närhet. En av de med störst historiskt arv är Orangeriet, en ståtlig byggnad med inslag av snickarglädje och tidsenlig dekoration. Fram till år 1876 bedrevs växtrelaterade verksamheter i huset, men därefter minskade omfattningen.   I nära anslutning till Stadsträdgården ligger Vänern. Trots parkens centrala läge och stadens relation till vattnet i övriga väderstreck, finns ingen självklar länk i sydlig riktning. En sådan sammankopplande funktion skulle parken fylla om trädgården kompletterades med en större variation av attraktioner.  Syftet är att sammanlänka Karlstads centrala kärna med Vänern i söder och på så vis bredda staden och utöka dess möjligheter. Målet är att finna en naturlig mötesplats som binder centrum med de mer sydligt belägna bostadsområdena samt anknyter vattnet till staden.  Arbetsprocessen innefattar litteraturstudier, besök hos relevanta verksamheter, SWOT-analyser samt modellering i Revit. Resultatet presenteras i form av ett förslag på en potentiell mötesplats samt med kompletterande åtgärder för detta område.  Orangeriet, som ligger i närheten av Stadsträdgården uppvisar särskilt goda kvaliteter gällande rekreation. Med vissa förändringar kan byggnaden attrahera människor från staden och skapa den eftersökta länken mellan staden och vattnet. Förslag på sådan utveckling visualiseras i 3-dimensionella modeller med förklarande text.  Resultatet presenteras i form av en utbyggnad av Orangeriet, två växthus, scen och en modifierad situationsplan över Stadsträdgården. Dessa presenteras som 3-dimensionella bilder.  I den slutsats som nås framgår det att Stadsträdgården lämpar sig bäst som en naturlig mötesplats, samt för att ansluta centrum med vattnet och sydligt belägna bostadsområden. Vissa förändringar krävs för att åstadkomma ett sådant resultat. Tillsammans med en tillbyggnad kan Orangeriet utgöra ingången till Stadsträdgården och en huvudattraktion för området. Kompletterande byggnadsverk i form av växthus, scen och multifunktionella möbler ska skapa en varierad miljö som tilltalar den breda skaran. / Karlstad is a city with an interesting history. After the great fire in 1865, the new Karlstad began to take its form. The cultural heritage that the city carries must be managed with care. Therefore, objectives and guidelines for the city were created to help preserve it. These are summarized by the township in three words: manage, improve and innovate.  South of the railway is the Stadsträdgården, a well preserved historic park with rich flora. The park has an English Victorian style with protective vegetation, which separates the garden from the city. A few buildings are found in its vicinity. One that is called the Orangery has a particularly interesting heritage. It’s a grand building with elements of carpentry and contemporary decoration. Up until 1876 the Orangery was conducting plant related activities, but then the extent at which the activities were committed decreased.   In close proximity to Stadsträdgården is the lake Vänern. Despite the park's central location and the city's close relationship with water in the other directions; there is no obvious link to the south. Such interlocking functions, would be filled if the park would provide a greater variety of attractions.  The purpose is to link Karlstad’s central core to Vänern in the south and thus broaden the city and expand its capabilities. The goal is to find a natural meeting place that connects the center parts of Karlstad with the more southern located residential areas and at the same time linking the water with the city.  The work process includes literature studies, visits to relevant activities, SWOT analysis and modeling in Revit. The results are presented in the form of a proposal including a potential meeting place and additional measures for the given area.  The orangery in Stadsträdgården exhibit particularly good qualities regarding recreation. With some changes, the building can be used to attract people from the city and create the needed link between the city and the water. A proposal for such development is visualized in 3-dimensional models with associated explanatory text.  The result is illustrated in the form of the Orangery building; a proposal on an extension on this house, greenhouses in Stadsträdgården, a stage and a new plan for the park. These are presented in the form of 3-dimensional images.  In the conclusion to be reached, it appears that Stadsträdgården is the area best suited as a natural meeting place, as well as to connect the city with the water and its more southern neighborhoods. To achieve the set goals, some changes are required to the park. The extension of the Orangery is meant to compose as the entrance to Stadsträdgården and act as a main attraction for the area. Complementary works in the form of the greenhouse, stage and multi-functional furniture are meant to create a varied environment that appeals to a wide variety of people.

Sammanfattning Det här arbetet bygger på en inventering av Stadsträdgården/Boulognerskogen i Gävle, sett ur folkhälsosynpunkt, där syftet har varit att hitta och identifiera de åtta strukturella kvaliteter; egenskaper i uppbyggnaden, som behövs i en hälsofrämjande park. Utifrån ett formulär från Statens Folkhälsoinstitut har frågor angående grönområdets allmänna karaktärer (naturtyp, upplevelsekvaliteter) och särskilda karaktärer (tillgänglighet, trygghet, anpassningar) besvarats, utvärderats och sammanställts för att kunna svara på om parkens innehåll uppfyller de kriterier som förväntas av ett hälsofrämjande grönområde . I inventeringen har hänsyn tagits till följande målgrupper barn/ungdom, äldre, personer med funktionsnedsättning, övriga samhällsgrupper. För att kunna förstå stadsparkernas utvecklingsfaser i Sverige har en litteraturstudie gjorts om stadsparkers historia. En litteraturstudie har även gjorts inom ämnet miljöpsykologi och hälsa för att få en förståelse kring hur naturen påverkar och uppfattas av människor ur folkhälsosynpunkt. Stadsträdgården och Boulognerskogen har varit en plats för rekreation för Gävleborna sedan långt tillbaka och är det än idag. Parkens utseende och närområdet har förändrats en del under åren och det har fört med sig att även parkens hälsofrämjande kvaliteter förändrats. Resultatet visar att flertalet av dessa kvaliteter finns i Stadsträdgården/Boulognerskogen, men att det finns brister som gör att den inte kan benämnas som en hälsofrämjande park enligt de kriterier som nämnts ovan. En av orsakerna är trafikbuller.

Urbana grönområden blir allt viktigare i det moderna samhället, inte enbart till följd av de hälsofrämjande effekter grönområden visat sig ha, utan även för sociala ändamål. Parker anses därför vara de bäst lämpade platserna för möten mellan människor med olika bakgrund och referensramar och utgör därför en viktig komponent i strävan mot ett minskat främlingskap i världens städer. Urbana parker har historiskt sett gått från att vara en plattform för eliten att visa upp sig till att bli en gemensam mötesplats för alla. Trots att parken framställs som en öppen och välkomnande plats hävdas det att användarna fortfarande utgör en homogen grupp vilket i sin tur omintetgör potentialen att främja social interaktion mellan olika samhällsgrupper. I detta examensarbete har en del av Gävles stadspark, Stadsträdgården, undersökts med avsikt att studera och kartera dess användning, användare och utbud. De metoder som har tillämpats är en enkätstudie samt observationer. Under observationerna har momenten frekvensräkning, mapping, ett kvalitativt experiment och en inventering av parkens befintliga utbud genomförts. I parken återfinns en varierad sammansättning av besökare av varierande ålder, kön och etnicitet. Del av Stadsträdgården är zonindelad utifrån användning och användare och tiden är en avgörande dimension som styr förekomsten av mänskliga möten. Social interaktion sker i mycket liten utsträckning mellan främlingar, och om det äger rum krävs en tredje komponent, exempelvis en händelse eller ett fysiskt objekt som påkallar ett gemensamt intresse. Parken saknar enligt besökarna ett flertal kvaliteter i det befintliga utbudet. I dagsläget är det oklart om någon form av medborgardialog sker vid planering av befintliga parker i Gävle. / Urban green-spaces are considered to be more important today than ever before. Parks arenot only beneficial for their positive effects on human health, but also for their social aspects. Parks are consequently considered to be the most suitable environment for encounters between people with different backgrounds and interests. Urban parks have developed from a place where the city-eliteexpressedtheir power to the public into a common place for all. Even though the parksareconsidered to be an open and welcoming place,users are considered to represent a homogenous group of people, which in turn, eliminates the potential of social interaction between different social groups. In this thesis a part of the urban park, Stadsträdgården, is investigated with the intention to study and map its use, its users and the existing supply. The methods used in this project are a questionnaire and observations. During the observations elements like counting, mapping, a qualitative experiment and an inventory of the park-attributes have been implemented. In the park, a broad composition of visitors consisting of varied age, gender and ethnicity, can be found. The focus area of this case study is divided into zones through the area of use and the users. In parks, time is an important dimension controlling whether different people will meet or not. Social interaction between strangers occurs in a small amount, and when it does, it depends on a third component, an event or a physical object that calls for a common interest. The parklacksnumerous qualities in the existing supply of the parkaccording to the users. However, it is uncertain towhat extent the public influencesthe planning of existing urban parks in Gävle, and thus if their considerations are ever involved in the planning process.

Det här arbetet bygger på en inventering av Stadsträdgården/Boulognerskogen i Gävle, sett ur folkhälsosynpunkt, där syftet har varit att hitta och identifiera de åtta strukturella kvaliteter; egenskaper i uppbyggnaden, som behövs i en hälsofrämjande park. Utifrån ett formulär från Statens Folkhälsoinstitut har frågor angående grönområdets allmänna karaktärer (naturtyp, upplevelsekvaliteter) och särskilda karaktärer (tillgänglighet, trygghet, anpassningar) besvarats, utvärderats och sammanställts för att kunna svara på om parkens innehåll uppfyller de kriterier som förväntas av ett hälsofrämjande grönområde . I inventeringen har hänsyn tagits till följande målgrupper barn/ungdom, äldre, personer med funktionsnedsättning, övriga samhällsgrupper. För att kunna förstå stadsparkernas utvecklingsfaser i Sverige har en litteraturstudie gjorts om stadsparkers historia. En litteraturstudie har även gjorts inom ämnet miljöpsykologi och hälsa för att få en förståelse kring hur naturen påverkar och uppfattas av människor ur folkhälsosynpunkt. Stadsträdgården och Boulognerskogen har varit en plats för rekreation för Gävleborna sedan långt tillbaka och är det än idag. Parkens utseende och närområdet har förändrats en del under åren och det har fört med sig att även parkens hälsofrämjande kvaliteter förändrats. Resultatet visar att flertalet av dessa kvaliteter finns i Stadsträdgården/Boulognerskogen, men att det finns brister som gör att den inte kan benämnas som en hälsofrämjande park enligt de kriterier som nämnts ovan. En av orsakerna är trafikbuller.