Diss.--Augsburg. / Bibliogr. p. 210-222.

Thesis (M.S.)--University of North Texas, May, 2009. / Title from title page display. Includes bibliographical references.

Thesis (M.S.), Eastern Illinois University, 2003. / Includes bibliographical references (leaves 44-48).

Thesis (Ph. D.)--University of Notre Dame, 2003. / Thesis directed by Jeanne D. Day for the Department of Psychology. "December 2003." Includes bibliographical references (leaves 98-106).

Thesis (Ed. D.)--West Virginia University, 2003. / Title from document title page. Document formatted into pages; contains xi, 156 p. Vita. Includes abstract. Includes bibliographical references (p. 130-139).

Early childhood—a period of development that research has established as a critical period for establishing a foundation to support later development and well-being—is increasingly likely to take place in multiple contexts. Continuity and discontinuity in children’s exposure to environmental chaos across two important contexts for their early development: (1) the home and (2) the early learning and care (ELC) setting were examined using data from a large representative sample of low-income preschool children attending Head Start in order to determine how children’s exposure to chaos in each context combine to either promote or interfere with their social-emotional and cognitive development over a year of preschool. A series of multi-level models tested whether children’s experiences of chaos, operationalized in three ways: (1) as individual indicators of crowding, lack of routines, and instability in each setting; (2) as a cumulative index of chaos in each setting; and (3) as a profile that incorporated children’s experiences across setting, influenced children’s social-emotional and cognitive development. Both household and classroom chaos predicted children’s development, but children’s experiences in their home environments were the predominant influence, indicating that children who had non-chaotic home environments gained more over the preschool year than did children who had chaotic homes. These findings provide additional support that effective and high-quality early education and care settings must incorporate children’s home and family experiences. / text

Not available / text

Not available / text

No description available.

Syftet med denna studie är att utifrån pedagogers uppfattning om vad en lyckad inskolning innebär granska två olika modeller att skola in barn och dess föräldrar i förskolan. Genom studien vill jag ha svar på vad pedagogerna anser att en bra inskolning innebär, vilka faktorer som är mest betydelsefulla för familjen när de börjar förskolan samt hur pedagogerna gör för att se till att alla barn med familjer får en bra start i förskolan. Metoden som använts i denna studie är kvalitativa intervjuer av sex pedagoger som arbetar på två olika förskolor där den ena förskolan använder kortdagsinskolning och den andra förskolan använder heldagsinskolning. I studien framkom att alla pedagoger i undersökningen är överens om vad en lyckad inskolning innebär. De säger allihop att det viktigaste är att barnen är nöjda, glada, tillfreds och trygga med förskolan och dess pedagoger. Resultatet visade på att den viktigaste faktorn för en lyckad inskolning i förskolan är att samarbetet och kontakten med föräldrarna är avgörande för inskolningens resultat. En slutsats av studien är att de två inskolningsmodellerna är två varianter av samma modell. Modellerna är bara förfinade för att passa de barn och föräldrar och pedagoger som finns just nu på den aktuella förskolan. Det är alltså inte modellerna som är viktiga utan samspelet som sker oberoende av vilken modell som förskolorna använder.