Penningtvätt i Sverige är sedan tidigare föga utforskat. I denna studie är syftet att undersöka penningtvätt i Sverige vad det gäller brottsstrukturen, gärningspersoner samt statistiska samband för dessa. Studien är ett uppdrag utfärdat av Länskriminalpolisen i Skåne. Materialet har bestått av straffrättsliga domslut hämtade ifrån Blendow Lexnovas rättsfallsdatabas. Utifrån domsluten kodades variabler vilka matades in i SPSS där statistiska analyser genomfördes. Resultaten visar bland annat att mest pengar återinvesteras i företag, gärningspersonerna är typiskt män i 40-årsåldern med brottslig bakgrund samt det finns ett flertal statistiska samband mellan olika aspekter av brottsstrukturen för penningtvätt. I diskussionen framhävs att resultaten möjligen kan användas i uppdragsgivarens operativa verksamhet samt att mer forskning generellt behövs om penningtvätt. En slutsats som dras är att resultaten bör generaliseras med försiktighet då brister återfinns i materialet. / Money laundering in Sweden has previously been little explored. The purpose of this study is to investigate money laundering in Sweden in terms of crime structure, perpetrators and statistical correlations for these. The study is a commission issued by the County Criminal Police in Skåne. The material has consisted of criminal judgments downloaded from Blendow Lexnova’s database of court cases. Variables were encoded which were entered in SPSS where statistical analyses were conducted, based on the criminal judgments. The results demonstrate, among other things, that most of the money is precipitated in companies, the perpetrators are typically men which are 40 years of age with criminal background and there are a number of statistical correlations between the different aspects of crime structure for money laundering. In the discussion, following things are highlighted: the results can possibly be used in the operational activities of CCP and more research is needed on money laundering in general. A conclusion to be drawn is that the results should be generalized with caution when deficiencies are found in the material.

Turism är en av världens största industrier, och dess påverkan på platser och människor är ett mångfacetterat fenomen med både positiva och negativa konsekvenser på ekonomiska, kulturella och sociala domäner. Eftersom tidigare studier visar på att turism även kan ha en påverkan på invånares psykiska hälsa är syftet med den här studien att undersöka effekterna av turism på lokalbefolkningars psykiska hälsa. Detta görs med en sambandsanalys av variabler kopplade till turism och psykisk hälsa, baserade på data över Sveriges kommuner. Samband testas med hjälp av Pearsons korrelation och multivariat analys. Resultatet visar att det finns få robusta samband mellan turism och psykisk (o)hälsa i Sverige, och att de statistiska samband som finns inte är entydiga. Detta innebär att resultaten från tidigare studier inte kan valideras i denna undersökning. Skillnaderna gentemot tidigare studier kan delvis förklaras av att tidigare forskning främst genomförts i Spanien, där turistnäringen är större än i Sverige.