Background and Purpose¡XStroke has been a leading cause of death for decades in Taiwan. The mortality and morbidity may be reduced if people have the correct knowledge about stroke. This pilot study aimed to examine the effectiveness of an educational program aiming to increase college students¡¦ knowledge of cause of stroke, risk factors, stroke warning signs, and action needed (call 119) when a stroke is suspected. Methods¡XTwo classes (A and B) of college students was used as convenience sample. The program evaluation consisted of a pretest, a 50-minute educational intervention, immediate posttest, and a 12-week follow-up. Class A was tested via close-ended questionnaire while class B open-ended one. Repeated measure one-way ANOVA was used to compare mean score of three tests. Comparisons of mean score between male and female participants of each evaluation point were assessed by t-tests. Stata 7.0 for Windows was used for the analysis at significance level of 0.05. Results¡XA total of 138 college students participated the educational program. Response rate was 90% and 91% in class A and B respectively with mean age of 22 years. In pretest, all students in class A were able to recognize ≥1 risk factors (RF), ≥1 warning signs (WS). In class B, 5% were not able answer one RS and 24% couldn¡¦t name one WS. Of the students, 18-20% in both classes did not recognize the brain as the affected organ in stroke. Mean score improved significantly after the intervention (p<0.001), and dropped after 12 weeks (p<0.001). The effects of gender toward knowledge level were non-significant except posttest in class B (p<0.05). Conclusions¡XOur study showed that college students¡¦ knowledge of stroke could be improved by educational program. However, learning effects faded away with time. Our data showed that gender was irrelevant to learning effects. Policy makers may consider improving public knowledge of stroke through properly designated educational program.

<p> </p><p><strong>Bakgrund: </strong>I Sverige insjuknar årligen cirka 30 000 människor i stroke. Medelåldern för män är cirka 74 år och för kvinnor cirka 78 år. Ätsvårigheter är vanligt efter stroke och det har visat sig att incidensen ökar med stigande ålder. Nära hälften av alla som drabbas kan besväras av: ätsvårigheter, tuggsvårigheter, ansamling av mat i kind, läckage av mat från munhålan, svårigheter med att förstå att maten skall tuggas och sväljas ner. <strong>Syfte:</strong> Belysa och sammanställa forskning som beskriver patienters upplevelser av ätsvårigheter efter insjuknande i stroke.  <strong>Metod: </strong>En litteraturöversikt har genomförts för att besvara studiens syfte, där sammanlagt sex vetenskapliga artiklar inom området har analyserats. <strong>Resultat: </strong>Fem teman framkom vid analysen och dessa var: känslor och upplevelser under ätandet, hantering av mat, sociala relationer, förlust av ätfunktioner och att vara beroende. Denna kunskap kan öka sjuksköterskans förståelse för hur patienter upplever sin matsituation och därmed finna individanpassade lösningar i det kliniska arbetet.</p>

Thesis--PlanB (M.S.)--University of Wisconsin--Stout, 2001. / Includes bibliographical references.

Sammanfattning Bakgrund: Stroke räknas till en av vår tids stora folksjukdomar och är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. När en person insjuknar i stroke är det inte enbart den sjuke som berörs, utan hela familjen. I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska framgår det att sjuksköterskan ska kunna informera, ge stöd, bemöta och undervisa både patienten och de anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva de anhörigas upplevelser efter att en familjemedlem har insjuknat i stroke. Metod: Metoden som har använts i denna studie är en litteraturstudie, baserad på vetenskapliga artiklar genomförda med kvalitativ ansats. Analysen är baserad på Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Att anhöriga behövde personcentrerad information för att veta hur de ska bemöta och ta hand om sin familjemedlem. Den anhöriga behövde även stöd av sjuksköterskorna för att Copa livsförändringen som blev, när familjemedlemmen insjuknade i stroke. De anhöriga var också i behov av egen tid för att orka med vardagen. Slutsats: Det är av största vikt att ge personcentrerad vård och information till de anhöriga för att underlätta under familjemedlemmens sjukhusvistelse och senare när familjemedlemmen kommer hem. Personcentrerad vård och information tillhör också sjuksköterskans kompetensbeskrivning och är därför extra viktig att det följs. De anhöriga behövde få stöd under denna traumatiska period för att klara av att vårda sin familjemedlem. De anhöriga behövde också tid till sig själva för att bygga upp en dräglig tillvaro.

Bakgrund: Varje år drabbas runt 30 000 personer av stroke i Sverige. Många av de strokedrabbade drabbas av en hjärntrötthet eller av ett psykiskt lidande och det kan i vissa fall leda till en depression. Diagnostiseringen av depression kan vara svår att ställa framförallt när den strokedrabbade har funktionsnedsättningar. Livssituationen förändras efter en stroke och för många blir det en psykisk påfrestning.Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av psykisk påfrestning i vardagen efter strokeMetod: En litteraturstudie baserad på totalt 10 kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall. Därefter analyserades artiklarna enligt en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Det visade sig att livssituationen förändrades och för vissa deltagare blev det en psykisk påfrestning. En ny vardag, mental och fysisk trötthet, isolering, att vara beroende av andra och att förlora sig själv var upplevelser som framkom.Slutsatser: Att drabbas av stroke innebär en förändrad vardag och för de flesta ett psykiskt lidande. Det är av vikt att hitta alternativa sätt med hjälp av vårdpersonalens kunskap för att kunna hantera den nya livssituationen. För att kunna ge ett professionellt stöd i sjuksköterskans dagliga arbete krävs mer kunskap och forskning kring upplevelser efter stroke.

published_or_final_version / Medicine / Master / Master of Philosophy

The aim of this paper is to explore the relationship between functional recovery from stroke and depression. Stroke leads to depression both directly (through the location of the lesion) and indirectly (through decreased functional status and aphasia secondary to stroke). Consequently, depression may limit functional recovery and recovery from aphasia. The relationship between decreased functional status post-stroke and depression appears to be bidirectional and mutually-reinforcing (decreased functional status leads to depression and depression limits functional recovery). Similarly, the relationship between aphasia recovery and depression is likely bidirectional and mutually reinforcing. Antidepressants may be useful in disrupting these relationships and thereby improving functional recovery from stroke. / text

Stroke is a condition that arises from partial or complete blockage of blood flow to parts of the brain. Upper limb impairments (sensorimotor deficits) usually occur as a result of stroke. Assessment and diagnosis of the resulting upper limb impairments is important for effective rehabilitation and proper recovery. In terms of assessment, current ordinal scale systems used are inherently subjective and incorporate coarse rating scores (Chedoke McMaster, Fugel Meyer test, etc.). These scores do not provide clinicians with information regarding the underlying impairments which is important for effective rehabilitation therapy. We investigated the use of a reaching task on a bi-lateral upper limb robotic device (KINARM), developed by one of our team members (Stephen Scott), to assess upper limb impairments due to stroke. Control and stroke subjects were instructed to reach with both arms on the robotic device to illuminating spatial targets as quickly and as accurately as possible. We first developed a tool that would aid in locating targets where reaching impairments are visible for stroke subjects. From the Kinematic data collected, we then selected reaction time and first peak velocity of the hand and investigated their potential for separating control and stroke subjects. Results of our analysis showed the potential of both parameters as good quantitative assessment measures. In particular results for reaction time presented symmetrical differences between both arms were of main interest in this thesis. Such differences presented the potential of sensitivity in showing subtle impairments. / Thesis (Master, Computing) -- Queen's University, 2007-09-25 11:54:00.694

No description available.

No description available.