Bakgrund: Diabetes drabbar allt fler människor och utgör ett hot mot folkhälsan. Följdsjukdomar som fotkomplikationer är vanliga. Fotsår resulterar i sänkt livskvalitet för personen som drabbas och ger ökade samhällskostnader. Regelbunden fotundersökning förebygger fotsår och utgör en rekommenderad intervention. Trots existerande riktlinjer är det skillnader i genomförandet av fotundersökningen vilket skapar ojämlik vård. I ett projekt har ett formulär baserat på riktlinjerna för fotundersökning utarbetats med syfte att underlätta och säkerställa en årlig fotundersökning med grund i evidens. Syfte: Att utvärdera vårdpersonals erfarenheter av att arbeta enligt ett formulär för strukturerad fotundersökning hos patienter med diabetes. Metod: Kvalitativ innehållsanalys utifrån Graneheim och Lundman. Studien är en del av ett projekt ” Optimerat omhändertagande av personer med diabetes och fotkomplikation” med Västra Götalandsregionen som forskningshuvudman. Semistrukturerade intervjuer genomför dessom fokusgruppintervjuer samt som enskilda intervjuer. Totalt inkluderades åtta informanter av olika yrkestillhörighet vilka intervjuades angående sina erfarenheter av formuläret i kliniskpraxis. Resultat: Formuläret underlättade arbetet vid fotundersökningen genom ökad tydlighet, struktur och överblick. Formuläret kunde bidra till att likrikta fotundersökningen eftersom skillnader i arbetssätt synliggjordes. Vid fotsår upplevdes riskkategorierna som motsägelsefulla. Osäkerhet framkom angående definitioner av exempelvis förhårdnader och svårläkta sår. Förhoppningarna var att ett införande i digitalt journalsystem skulle underlätta dokumentationen och synliggöra fotundersökningen, med ökad tillgänglighet för alla berörda. Slutsats: Formuläret fungerar väl som stöd och beslutsunderlag i det preventiva arbetet med fotundersökningen och kan komma att bidra till likriktning av fotundersökningen enligt gällanderiktlinjer och därmed bidra till en säkrare och mer jämlik vård. / Background: Diabetes is a growing threat to public health. Secondary diseases like footcomplications are common. Foot ulcers affect individual’s quality of life and are a great cost to society. Regular foot examination prevents foot ulcers and is a recommended intervention. Despite existing guidelines there are differences in the execution of the foot exam which causes care inequality. A structured foot exam form based on the guidelines was developed in a project. The aim was to facilitate the foot exam and contribute to a uniform execution. Aim: To assess health care workers experiences of working with a structured foot exam form for patients with diabetes Method: Qualitative content analysis based on Graneheim and Lundman. The study is part of a larger project entitled “Optimized care of persons with diabetes and foot complications” with Västra Götalands region as responsible authority. Semi structured interviews were held in a focus group and individually with eight informants of different professions who were interviewed regarding their experiences of working with the form in clinical practice. Results: Experiences of working with the form were that it simplified the foot exam by giving itan overview and clear structure. Using the form made apparent differences in work routines between individuals. It was believed that by implementing the form routinely that it would contribute to a more uniform execution. When the patient had foot ulcers the risk categories were perceived as contradictory. There was an uncertainty about the definition of for example chronic ulcers and callosities. The hope was that the future digital format would simplify documentation and elucidate the foot exam as well as contribute to accessibility for all concerned. Conclusion: The foot exam form works well as a support during the preventative foot exam, gives a basis for decision making and could contribute to a uniform, safer foot exam with more care equality that is consistent with the current guidelines.