Bakgrund: Intensivvårdspatientens sömn nattetid är fragmenterad och blir i stor utsträckning störd, vilket gör att en vila på dagen behövs; en strukturerad vilostund. För återhämtning och läkning av sjukdomstillstånd är det viktigt att patienten får den vila denne behöver. Sömnbrist och brist på vila leder till svårigheter att komma ur respirator, längre sårläkning och i slutändan längre vistelsetid på intensivvårdsavdelningen. En strukturerad vilostund är en avsatt tid på dagen där meningen är att intensivvårdspatienten ska vila, utan att bli störd mer än vad sjukdomstillståndet tillåter. Det finns främjande åtgärder som kan utföras för att ge intensivvårdspatienten en god vilostund. Syfte: Syftet är att observera den strukturerade vilostunden inom intensivvården, med hjälp av fyra frågeställningar. Metod: Studien är gjord på två olika intensivvårdsavdelningar, vilket har genererat 41 observationer. Designen är en prospektiv observationsstudie med kvantitativ ansats. Analysen tolkas med deskriptiv och analytisk statistik. Resultat: Resultatet visar att de främjande åtgärder som observerats inte görs i full utsträckning. Den strukturerade vilostunden blir störd bland annat av samtal i vårdrummet och ljud från övervakningsutrustning. Den strukturerade vilostunden störs i snitt 25 gånger och den längsta sammanhängande tid utan störningsmoment är i snitt tio minuter, dock observerades som mest 67 störningsmoment. Den längsta sammanhängande vilan uppmättes till 48 minuter och den minsta vilan till tre minuter.  Slutsats: Den strukturerade vilostunden störs frekvent, trots att riktlinjer finns för en strukturerad vilostund. Då det är frekventa störningar innebär det att möjligheten för vilan blir för kort för att gynna återhämtning och därmed risk för förlängt intensivvårdsbehov. / Background: Patients sleep in the intensive care units (ICU) is fragmented. There is a need for a daytime rest, quiet time, to help the patient heal and recover from critical illness. Sleep deprivation and lack of rest might lead to difficulties of extubation, prolonged healing of wounds and it may result in prolonged stay in the ICU. A quiet time is a period during the day, where the goal is patient rest, without any unnecessary interruptions. There are promotional actions that can be used to make the patients’ rest as good as possible. Aim: The aim of this study is to observe the structured daytime rest in ICU, with the help of four questions. Method: This study is done at two ICU’s in Sweden, which has generated 41 observations. The design is a prospective quantitative observational study with descriptive and analytic statistics. Result: The result shows that the promotional actions observed aren’t used to the full extention. The daytime rest is interrupted, amongst other things, by conversations in the IC-room and from alarms of the surveillance equipment. The daytime rest is disturbed 25 times in mean, and the longest coherent rest fort the patient is ten minutes in mean. The top number for disturbances during the daytime rest is 67 times. The longest coherent rest was 48 minutes and the shortest rest three minutes. Conclusion: The daytime rest is frequently being disturbed in spite of there being a structured daytime rest protocol. This leads to that the possibility for a rest to recover is to short to do so, which can lead to a prolonged stay at the ICU.