Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra lärare i grundskolan årskurs 4-6 arbetar med textsamtal i svenskundervisningen. Syftet var också att lyfta fram de förmågor som elever kan utveckla vid textsamtal samt pedagogens betydelse för textsamtalets genomförande. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats. Dessa är: 1. Hur arbetar fyra lärare med textsamtal i svenskundervisningen i årskurs 4-6? 2. Vilken kunskap bör pedagogen ha för att kunna genomföra samtal om texter enligt de deltagande lärarna? 3. Hur vanligt förekommande är samtal om texter i grundskolan årskurs 4-6 rent generellt enligt de deltagande lärarna? 4. Vilka förmågor anser de intervjuade lärarna att elever kan utveckla vid samtal om texter? Metod: Den metod som har använts för att genomföra denna empiriska studie är observation och intervju. Urvalet som gjordes var att begränsa observationerna till fyra lektionstillfällen med fyra olika lärare. Den intervjuform som kändes mest lämplig att använda för detta ändamål var en halvstrukturerad ansats med ett kvalitativt utgångsläge. Resultat och analys: Resultatet visar att de fyra deltagande lärarna har en medvetenhet kring vad ett textsamtal innebär. Denna kunskap är en följd av att lärarna helt eller delvis använder sig av ett färdigt arbetsmaterial i undervisningen. I materialet ingår strukturerade textsamtal. Den slutsats som kan göras efter att ha genomfört både observationer och intervjuer, är att endast en lärare säger sig arbeta medvetet, regelbundet och strukturerat med textsamtal i undervisningen. Det var dock inget som observerades under lektionen jag deltog i. En av lärarna säger också att hon arbetar medvetet och strukturerat med aktiviteten men menar att det är svårt att få tiden att räcka till. De övriga två arbetar inte med textsamtal i undervisningen men den ena läraren uppger att hon använder sig av öppna frågor rent generellt i undervisningen. Ett tryggt klassrumsklimat, goda ämneskunskaper, kunskap i att ställa rätt frågor samt att vara förberedd är förmågor som benämns som betydelsefulla för att textsamtal ska kunna äga rum. Ingen av lärarna uppger att de tror att textsamtal är vanligt förekommande i skolan. Samtliga intervjuade lärare uppger ett antal förmågor som de menar att eleverna kan utveckla vid samtal om texter. Dessa är förmågan att kommunicera, förmågan att lyssna på andra, förmågan att uttrycka egna åsikter samt att kunna reflektera, analysera och bygga vidare på resonemang.

I de senaste PISA- och PIRLS-undersökningar har det visat sig att Sveriges resultat i läsförståelse sjunkit i jämförelse med andra europeiska länder. Lärare i PIRLS-undersökningarna hävdar att det inte ges tillräckligt med utrymme för att samtala om texter. Flera forskare har även kommit fram till att ett ökat talutrymme för eleverna leder till ökad inlärning. Syftet med detta examensarbete är således att undersöka hur sex svensklärare i mellanstadiet arbetar med läsförståelseutvecklingen genom att samtala om texter samt att ta reda på vilka olika uppfattningar de lärarna har angående textsamtal. Vygotskijs sociokulturella perspektiv och dess syn på lärande förklaras främst genom att betona vikten av språket för att kunna kommunicera och lära. För att få svar på studiens frågeställningar har datainsamlingen skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer att alla sex lärare har erfarenheter av textsamtal och använder det regelbundet. Lärarna använder sig av liknande metoder för att forma och individ- och nivåanpassa textsamtalen till sin elevgrupp. Resultatet lyfter även fram lärarnas personliga uppfattningar om textsamtal och hur de bedömer utvecklingen hos elevernas läsförståelseförmåga. Dessa uppfattningar handlar om hur viktigt det är att variera textsamtalen efter elevers olika behov men också hur de upprätthåller intresset av att samtala om texter hos eleverna. / <p>Svenska</p>