No description available.

No description available.

No description available.

The main purpose of this essay is to identify opinions of masculine and feminine language in a written text. The aim is to examine whether the reader of a text can define the anonymous author’s sex, judging only by elements such as choice of words or sentence structure. Are there any differences between the sexes as they appear in written language, and is the common man able to make this distinction? The essay is based on several studies on people’s ideas on masculine and feminine language, as well as studies on actual differences. Together with my own empiric study, I try to make some overall generalizations about on what people base their assumptions. The study was made with a questionnaire of 6 questions based on a magazine diary, both of which were published on the Internet. The respondents were asked to first read the text and then answer the questions. Of a total 60 people asked to participate, the questionnaire was answered by 33, 17 men and 16 women, between the age of 20−30. The result shows that people had trouble finding the masculine aspects of the text, even though the author of the diary was a man. It is possible that the type of text they were asked to analyze was one usually associated with a feminine author. The subject of the text, choice of words, and the overall gut feeling was the strongest indicators that the author is a woman. Out of 33 people, 28 answered that the author was a woman.

Public School - a qualifield truth

No description available.

No description available.

Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsändning i SVT:s kvällssändningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras främst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen påverkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen använder sig av samtalsanalys som metod och utgår ifrån ett antal centrala begrepp som angriper materialet på tre olika nivåer, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivå. Teorier som finns med som utgångspunkt berör institutionella kontra vardagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit är centrala. Resultat som kommer fram genom analysen är att liveness frammanas i intervjuerna. Det sker inte olika beroende på kön men beroende på roll. Frammaning sker främst på detaljnivå men förekommer på alla nivåer.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur attityderna till endonymer och exonymer och till UNGEGN:s arbete med ortnamn ser ut i andra länder samt hur svenska ortnamn benämns i moderna icke-svenska källor. Om man använder samma namn som vi i Sverige (endonym) eller om man har ett annat namn (exonym) kan bero på omskrivningar, uttalssvårigheter eller bara felskrivningar. Jag har vänt mig till institut, ambassader etc. runt om i Europa för att få deras syn på språkets användning av endonymer och exonymer. Materialet kommer från sju länder i Europa, både från mejlintervjuer och från Internetsidor. Undersökningen visar att arbetet med att bevara endonymerna har kommit långt och att många länder ser de gamla exonymerna som föråldrade. När det gäller svenska ortnamn används det mest endonymer men en del exonymer lever kvar och då främst av historiska och traditionella skäl. Attityden till förändringarna i ortnamnen är varierande. En del tycker att det är bra medan andra tycker att det borde vara upp till varje land att bestämma.

Undersökningens syfte är att beskriva och förstå hur medelålders personer kommunicerar på Facebook. Jag undersöker hur de anpassar sig till mediet, vilka mål har de med sin kommunikation och hur deras språk ser ut. Mitt material är konversationer på Facebook från tre informanter under tre veckor, samt från tre yngre jämförelseinformanter. Jag använder en induktiv metod för att analysera materialet. Huvudinformanterna använder mer formella hälsningar än de yngre, och riktar ibland meddelanden till fler än en person, vilket inte ungdomar gör. Personer i båda åldersgupperna skriver snabbt och använder sig av kreativ interpunktion, smilisar och uttalsnära stavning, men de yngre gör det i högre grad. I båda grupperna är det vanligast att skriva till vänner, och ungdomarna gör det oftast genom chatt medan de äldre håller sig mest till meddelanden. Variationen inom grupperna är stor både språklig och användningsmässigt.