La prise de conscience grandissante de la contamination des cours d'eau a entraîné l'établissement de réglementations de plus en plus strictes concernant les rejets urbains et la fixation d'objectifs de qualité à atteindre pour les milieux aquatiques. Cependant, l'échantillonnage ponctuel reste une limite importante dans l'estimation des flux de contaminants, et le besoin de suivis en continu est présent dans le milieu naturel et dans les réseaux d'assainissement urbains. Cette étude porte sur la quantification de la part des rejets urbains de l'agglomération grenobloise dans les flux totaux de matières en suspension (MES), nutriments (azote, phosphore), carbone organique et éléments traces métalliques (ETM) du milieu récepteur Isère (une rivière alpine). Ce travail s'est appuyé sur un réseau de mesures en continu de débits (Q) et de MES (par turbidimétrie) à l'amont et à l'aval de l'agglomération et sur une sonde spectrométrique à l'amont, associé à des campagnes de prélèvements réguliers et renforcés pendant les épisodes de crues. Des campagnes de mesures détaillées sur les principaux sous bassins du réseau d'assainissement ont été réalisées durant la période d'étude dans le cadre du schéma directeur d'assainissement de l'agglomération grenobloise. Le croisement de ces deux approches a permis de confronter les variations spatio-temporelles des MES, nutriments, carbone organique et ETM du réseau et du milieu récepteur en 2011 et 2012. Les flux sur ces deux années ont été établis afin de déterminer la contribution des rejets urbains dans les flux du milieu récepteur. La contamination en mercure a fait l'objet d'un suivi particulier du fait de la présence d'une source significative de mercure dans la région. Enfin, une réflexion sur l'amélioration des calculs de flux par l'utilisation de relations entre les ETM/carbone organique particulaire (COP) et un paramètre mesurable en continu (MES, Q) a été menée en parallèle de l'exploitation de ces résultats. Mots-clés : Matières en suspension ; Dynamique des flux ; Nutriments ; Eléments traces métalliques ; Mercure ; Rejets urbains (par temps de pluie et temps sec), sondes de turbidité et spectrométrique. / The growing awareness of the contamination of rivers has led to the establishment of more rigorous regulations related to urban waste, and to the setting of water quality objectives to be achieved for aquatic environment. However, grab sampling remains an important limitation for the estimation of contaminant flux, and the need for constant monitoring is present in both natural environment and urban sanitation. This study focuses on the quantification of the proportion of urban waste in the Grenoble area to the total flux of 1) suspended solids (TSS), 2) nutrients (nitrogen and phosphorus), 3) organic carbon and 4) metals trace element (MTE) of the receiving environment; the Isère (an alpine river). This work was supported by a network of continuous discharge measurements (Q) and TSS (turbidimetry), both upstream and downstream of Grenoble associated with regular sampling campaigns, with a higher measurement frequency during flood events. A spectrometric probe upstream was also placed upstream. Detailed measurement campaigns on major sub-basins of the sewerage network were performed during the study period as part of the sanitation master plan of Grenoble. The combination of these two approaches allowes to relate the spatio-temporal variations of TSS, nutrients, organic carbon and MTE in the urban water network of Grenoble and in the receiving environment (the Isère) for the years 2011 and 2012. Flows of the traced parameters have been established to determine the contribution of urban waste flows in the receiving environment, over these two years. Finally, a study on how to improve the flow calculations by the use of relations between MTE / particulate organic carbon (POC ) and a continuous measurable parameter (MES, Q ) was conducted in parallel with these results. Key words: suspended solids, Nutrients, metals trace element; Mercury; urban waste; turbidimetry and spectrometric probe

The bedrock under Griesgletscher is formed in a bowled-shaped cavity, an overdeepening. This is known to affect the flow of ice and subglacial water by causing inefficient drainage through the overdeepening. This report aims to, from field data, investigate what further consequences overdeepenings might have for subglacial drainage mechanisms and seasonal evolution. A field campaign was performed at Griesgletscher, Switzerland, during the summer 2017. Turbidity, discharge and electrical conductivity were monitored in a proglacial stream throughout the ablation season. 115 water samples were collected for calibration of the turbidity measurements and the relationship between the concentration of suspended sediments in the meltwater and the magnitude of discharge was investigated through simple and multiple linear regression. In addition, ten tracer experiments were conducted by injecting dye in moulins on the glacier tongue, and measuring the fluorescence of the water in the proglacial streams. The results obtained during the field campaign suggest that the main part of the overdeepened area at Griesgletscher is drained via a lateral channel passing around the overdeepening and that subglacial water from the overdeepening is drained at times of high discharge. The driving force for drainage of subglacial water from the overdeepening is suggested to be the gradient created from rising water pressure in the ice above the overdeepening. Results further suggest that subglacial drainage at a part of the adverse slope is inefficient and remains inefficient throughout the ablation season. This differs from the seasonal evolution normally seen at nonoverdeepened glaciers, in which an efficient, channelized system evolves during the course of the season. / Formen på berggrunden under en glaciär är avgörande för flödet av smältvatten och is. Det är vanligt att berggrunden under en glaciär utgör en skålformad fördjupning kallad överfördjupning. Det är sedan tidigare känt att flödet genom överfördjupningar är begränsat och forskning tyder på att smältvatten tenderar att välja kanaler över eller runt överfördjupningen i de fall då sådana finns tillgängliga. Många frågor kvarstår dock gällande vilken betydelse överfördjupningar har för det subglaciala dräneringssystemet och dess säsongsutveckling och antalet fältstudier som berör ämnet är få. Den här rapporten syftar till att, från fältdata, tillföra kunskap om överfördjupningars inverkan på subglacial dränering. Under sommaren 2017 utfördes en fältstudie på Griesgletscher, en överfördjupad glaciär belägen i de Schweiziska alperna. Turbiditet, elektrisk konduktivitet och flöde mättes i en av de proglaciära smältbäckarna. 115 vattenprover samlades in för bestämning av koncentrationen suspenderade sediment och användes för att omvandla mätningar av turbiditet till koncentration av suspenderade sediment. Relationen mellan transport av suspenderade sediment och flöde kunde sedan undersökas genom enkel och multipel linjär regression. I tillägg utfördes tio försök då ett fluorescerande spårämne injicerades i en moulin på glaciärtungan och fluorescensen mättes i smältbäckarna som avrinner från Griesgletscher. Utifrån resultaten kunde Griesgletschers dräneringssystem och dess utveckling kartläggas. De resultat som uppnåtts under fältstudien tyder på att det överfördjupade området av Griesgletscher i huvudsak dräneras via en sidokanal som passerar runt överfördjupningen samt att subglacialt vatten från överfördjupningen främst dräneras vid högt flöde. Drivkraften för dränering av subglacialt vattnet från överfördjupningen föreslås vara den gradient som skapas vid hög avrinning, då vattentrycket i isen ovanför överfördjupningen stiger. Resultatet från de regressionsanalyser som utförts visade sig vara representativt enbart för en del av det överfördjupade området. Tolkningar av resultaten tyder på att det subglaciala dräneringssystemet i detta område var ineffektivt att evakuera smältvatten och förblev ineffektivt under hela smältsäsongen. Detta skiljer sig från den säsongsmässiga utvecklingen som normalt kan ses på glaciärer utan överfördjupning, där ett effektivt kanaliserat dräneringssystem utvecklas under sommaren. Slutligen kunde graden av flöde fastställas som den viktigaste drivvariabeln för koncentrationen av suspenderade sediment i smältvattnet tillsammans med förändringen av flöde, tidigare koncentration av suspenderade sediment och nederbörd.