Transportation in densely populated areas is becoming increasingly problematic. Congestion, air pollution, accident-related fatalities and time wasted in traffic are only a few of issues associated urban transportation. Personal transportation is expected to increase by 63% total, where car traffic is expected to increase by 67% and railway traffic – by 80% during the period from 2006 to 2050. With that kind of dynamic, reaching the currently set sustainability goals is impossible. This raises the need for introducing sustainable public transportation solutions. Defining sustainability in the context of public transportation and taking into account the case-specific differences that affect the definition is an important step in this process. Quantification and the use of calculation tools for sustainability impact assessment are important for discussing the subject in concretized terms. Public transportation involves a multitude of stakeholders that each have their own responsibility areas. Since public transportation systems are ultimately a collective effort, every stakeholder has to partake in this endeavor on their corresponding level of responsibility. Socioeconomic criteria are an integral part of sustainability impact analysis, since it puts technical transport-related calculations into a broader context that goes beyond the transport sector. This is a qualitative applied study of Scania’s efforts in developing calculation models to facilitate leading the dialogue by providing quantitative evidence during the early stages of their solution sales process. In this report, the methodology for sustainability impact assessment, traffic planning and socioeconomic calculations are studied and applied on the case of Scania, where a holistic calculation tool is developed for the company. Bus Rapid Transit systems have been proven to be effective, sustainable solutions of public transportation in several regions. The vehicle fleet is an important component within the BRT system, which is why calculation tools for analysis of sustainability impacts of BRT systems have high strategic significance for Scania. By providing quantitative evidence of the benefits of sustainable public transportation, the company is going to be able to gain additional market shares while simultaneously promoting sustainable urban public transportation. / Transport i tätbefolkade områden blir alltmer problematiskt. Trängsel, luftföroreningar, olycksrelaterade dödsfall och tid bortslösad i trafiken är bara några av de typiska problemen som medföljer modern stadstrafik. Personlig transporter förväntas öka med 63% totalt, där biltrafiken förväntas öka med 67% och järnvägstrafiken - med 80% under perioden från 2006 till 2050. Om den typen av dynamik fortsätter, är det omöjligt att nå de i dagsläget satta hållbarhetsmålen. Detta skapar ett behov av att införa hållbara kollektivtrafiklösningar. Att definiera hållbarhet inom kollektivtrafiksammanhanget med hänsyn till fallspecifika aspekter som påverkar definitionen är ett viktigt steg i denna process. Kvantifiering och användning av beräkningsverktyg för att göra hållbarhetsbedömningar är viktiga för att diskutera ämnet i konkretiserade termer. Transportsektorn involverar en mängd aktörer som var och en har sina egna ansvarsområden. Eftersom kollektivtrafiksystem i slutändan definieras av samtliga aktörernas kollektiva insats, är det upp till varje aktör att engagera sig i processen på deras motsvarande ansvarsnivå. Samhällsekonomiska kriterier är en viktig del av hållbarhetskonsekvensbeskrivning, eftersom det sätter tekniska transportrelaterade beräkningar i ett bredare sammanhang som sträcker sig utöver transportsektorn. Detta är en kvalitativ tillämpad studie av Scanias arbete inom utveckling av beräkningsmodeller som ska underlätta att föra dialogen genom att tillhandahålla kvantitativa bevis i ett tidigt skede i försäljningsprocessen av kollektivtrafiklösningar. I denna rapport, är metodiken för hållbarhetskonsekvensbeskrivning, trafikplanering och samhällskonomiska beräkningar studerad och tillämpad på fallet Scania, där ett helhetsberäkningsverktyg har utvecklats för företaget. Bus Rapid Transit-system har visat sig vara effektiva och hållbara lösningar för kollektivtrafiken i flera regioner. Fordonsparken är en viktig komponent i BRT-systemet, vilket är anledningen till att beräkningsverktyg för analys av hållbarhetseffekterna av BRT-system har hög strategisk betydelse för Scania. Genom att uttrycka fördelarna med hållbar kollektivtrafik i kvantifierade termer kommer företaget att kunna få ytterligare marknadsandelar och samtidigt främja hållbar storstadskollektivtrafik.

Investment decision-making processes within the Venture Capital (VC) industry are increasingly including sustainability impact aspects, particularly when investing in start-ups. However, the lack of a common understanding and standard for measuring sustainability presents a significant challenge. This thesis explores the current state of sustainability impact assessment within the VC industry, highlighting the gap between academic literature and practical reality. Through a literature review, desk research, and expert interviews, the frameworks and measures used in practice, and the extent to which they align with academic suggestions, are examined. In addition, the impact of the new EU regulation, the Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR), on the development of sustainability assessment within VC investment processes is briefly examined. The findings reveal a need for a unified, holistic framework for assessing the sustainability impact of start-ups, emphasizing the potential of existing research streams and the importance of collaboration between academic and practical experts. This work serves as a steppingstone for practitioners, policy makers, and future research in the field of sustainability assessment and in particular of start-ups. / Beslutsprocesser för investeringar inom riskkapitalbranschen inkluderar i ökande omfattning hållbarhetsaspekter, särskilt vid investeringar i nystartade företag. Avsaknaden av en gemensam förståelse och standard för att mäta hållbarhet utgör dock en betydande utmaning. Denna avhandling undersöker det aktuella läget för hållbarhetsbedömning inom VC-industrin och belyser klyftan mellan akademisk litteratur och praktisk verklighet. Genom en litteraturstudie, skrivbordsundersökningar och expertintervjuer undersöks de ramverk och mått som används i praktiken och i vilken utsträckning de överensstämmer med akademiska förslag. Dessutom undersöks kortfattat hur den nya EU-förordningen, Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR), påverkar utvecklingen av hållbarhetsbedömningar inom riskkapitalinvesteringsprocesser. Resultaten visar att det finns ett behov av ett enhetligt, holistiskt ramverk för att bedöma hållbarhetseffekterna av nystartade företag, vilket betonar potentialen i befintliga forskningsströmmar och vikten av samarbete mellan akademiska och praktiska experter. Detta avhandling fungerar som en utgångspunkt för praktiker, beslutsfattare och framtida forskning inom området hållbarhetsbedömning och i synnerhet nystartade företag.