The aim of this study was to investigate the actual problems and available resourses a Swedish municipality are faced in the process of receiving refugee children. The method was a cross-sectional study with a content analysis. Semi-structured interviews were conducted with four informants who worked with refugee children. The results showed that school activities play a central role in the work with refugee children. The school collaborated with health care for asylum seekers as well as with the sports projects included in this study. Within the school was one of the challenges of finding qualified staff and in health care, was it the burden of the large number of children coming which was difficult to handle. Thanks to the accumulated experience, this Swedish municipality was able to formulate a good criteria for supporting these children. One of the problems that they had not managed to solve the recruitment of competent staff for language and study in school. The municipality had drawn attention to the problems and therefore had a good chance to improve on this. / Syftet med denna studie var att undersöka de utmaningar som en mellansvensk svensk kommun möter i processen med att ta emot flyktingbarn samt hur resurserna används. Den metod som användes var en tvärsnittsstudie med innehållsanalys. Semistrukturerade intervjuer gjordes med fyra personer som arbetade med flyktingbarn. Resultaten visade att skolverksamhet spelar en central roll i arbetet med flyktingbarn. Skolan samarbetade med hälso- och sjukvård för asylsökande samt med idrottsprojekt som ingår i denna studie. Inom skolan var en av utmaningarna att hitta kvalificerad personal och inom sjukvården var det belastningen av det stora antalet barn som kommer som var svår att hantera. Den undersökta kommunen har under en lång tid tagit emot flyktingbarn och de har arbetat fram en fungerande organisation med bra samarbeten och en tydlig policy. Ett av problemen som de ännu inte lyckats lösa är rekrytering av kompetent personal för modersmål och studiehandledning inom skolan. Kommunen har uppmärksammat problemen och har därför en god möjlighet att förbättra detta.

Syftet med denna studie var att undersöka de bakomliggande faktorer till kommunalachefers attityder kring hållbar utveckling. För att få en fördjupad bild kring chefernasattityder användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Ett adekvat urval av sexverksamma chefer i en kommun intervjuades. En manifest analys genomfördes och dataurskildes genom koder och kategorier. Sex kategorier och två underkategorier urskildesi analysen. Resultaten tyder på att attityden angående hållbarhet var positiv hoscheferna, men alla chefer efterfrågade mer relevant kunskap för att kunna förbättrahållbarheten i sina verksamheter. Resultaten gav en ökad förståelse för faktorer sombehövs för att stärka kommunala chefers kunskap om hållbar utveckling och därmedförbättra folkhälsan. Denna ökade kunskap om hållbarhet och dess betydelse på ettkommunalt plan skulle kunna vara en riktlinje f