Purpose: The purpose of this study is to present an overview of the Swedish listed companies and their compliance with the Code and its normative rules for independent decision-making.  Methodology: The authors have read and delved into the Swedish Code of Corporate Governance. The authors have chosen to study the enforcement of the code based on independent bracing guidelines. The study was conducted through a combined quantitative and qualitative approach. The study is based on primary data collected in the form of companies' corporate governance reports, which have been supplemented by structured interviews. Frame of reference: Swedish ownership structure and concentrated ownership, self regulation and normative guidelines, institutional theory and earlier research on this topic. Empirical foundations: A comparison of the selected companies has been based on the independence rules of the Swedish Code of Corporate Governance. A specific company has been presented with the company's application of the code, interviews have also been done with this company to increase the understanding of the empirical basis further. Conclusions: There are several flaws with the code and how it is applied today. The Code is complied with in an inadequate manner, and in some cases not complied with at all. The authors of this paper believe that the code, through normative guidelines, will not have a self-regulating effect on an independent decision-making in companies in Sweden.

Författare:                   Marcus Davidsson, Camilla Johansson och Johanna Nilsson Handledare:                 Ola Nilsson Titel:                             Hur hanterar företagen kravet på revisionsutskott? – en studie av fem svenska börsföretag Bakgrund:                   Under sommaren 2008 blev Svensk kod för bolagsstyrning obligatorisk för samtliga svenska företag som är noterade på den svenska börsen. Svensk kod för bolagsstyrning stadgar bland annat att företagens styrelser skall inrätta ett revisionsutskott. Företagen kan dock välja att inte inrätta ett revisionsutskott och då förklara varför, enligt principen ”följ eller förklara”. Syfte:                            Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur företag hanterar Svensk kod för bolagsstyrnings krav kring revisionsutskott samt vilken nytta revisionsutskottet upplevs tillföra i styrelsearbetet. Metod:                          En kvalitativ intervjustudie har genomförts. Studien omfattade fem styrelseledamöter från fem börsnoterade företag på OMX Nordic Exchange Stockholm. Slutsats:                        Studien visar att fyra av de fem företagen som ingått i studien har valt att inrätta revisionsutskott. Majoriteten av dessa har inrättat revisionsutskotten som ett resultat av strävan att följa Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare har studien visat att styrelserna har satt samman revisionsutskott på olika sätt, både vad gäller ekonomisk kompetens och oberoende. Merparten av företagen i studien ställer höga krav på vad revisionsutskotten skall utföra för uppgifter och upplever att utskotten tillför nytta i styrelsearbetet.

<p><strong>Författare:                   </strong>Marcus Davidsson, Camilla Johansson och Johanna Nilsson</p><p><strong>Handledare:                 </strong>Ola Nilsson</p><p><strong>Titel:                             </strong>Hur hanterar företagen kravet på revisionsutskott? – <em>en studie av fem svenska börsföretag</em></p><p><strong>Bakgrund:                   </strong>Under sommaren 2008 blev Svensk kod för bolagsstyrning obligatorisk för samtliga svenska företag som är noterade på den svenska börsen. Svensk kod för bolagsstyrning stadgar bland annat att företagens styrelser skall inrätta ett revisionsutskott. Företagen kan dock välja att inte inrätta ett revisionsutskott och då förklara varför, enligt principen ”följ eller förklara”.</p><p><strong>Syfte:                            </strong>Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur företag hanterar Svensk kod för bolagsstyrnings krav kring revisionsutskott samt vilken nytta revisionsutskottet upplevs tillföra i styrelsearbetet.</p><p><strong>Metod:                          </strong>En kvalitativ intervjustudie har genomförts. Studien omfattade fem styrelseledamöter från fem börsnoterade företag på OMX Nordic Exchange Stockholm.</p><p><strong>Slutsats:                        </strong>Studien visar att fyra av de fem företagen som ingått i studien har valt att inrätta revisionsutskott. Majoriteten av dessa har inrättat revisionsutskotten som ett resultat av strävan att följa Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare har studien visat att styrelserna har satt samman revisionsutskott på olika sätt, både vad gäller ekonomisk kompetens och oberoende. Merparten av företagen i studien ställer höga krav på vad revisionsutskotten skall utföra för uppgifter och upplever att utskotten tillför nytta i styrelsearbetet.</p>

<p>Inledning: Bolagsskandaler runt om i världen har bidragit till ett strängare sätt att reglera hur bolagen styrs. Enron och WorldCom är två nordamerikanska bolag som varit bidragande orsak till den amerikanska lagstiftningen Sarbanes Oxley Act, SOX, vilken reglerar bolagsstyrningen i USA. Efter detta har den moderna världen valt att</p><p>införa någon sorts normbildning kring ämnet bolagsstyrning. Sverige har följt utvecklingen genom att under 2005 införa Svensk kod för bolagsstyrning på börsbolag med ett börsvärde över 3 miljarder kronor. Under andra halvåret 2008 kommer Koden att utvidgas för att omfatta ett större antal börsnoterade bolag i Sverige med börsvärden under 3 miljarder kronor.</p><p>Syfte: Syftet är att undersöka vad representanter för de bolag som ej ännu omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning samt vad revisorer anser om planerna på att införa Koden för börsnoterade bolag med ett börsvärde under tre miljarder svenska kronor. Syftet är även att utifrån den information som införskaffas försöka formulera förslag på ett sätt att göra införandet smidigare för de aktuella bolagen.</p><p>Metod: Den metod vi valt att använda är ett fenomenologisk förhållningssätt till undersökningen, samt att vi valt att genomföra ett induktivt forskningsprojekt med en kvalitativ forskningsansats. Vi har gjort sex intervjuer, varav fem med företagsrepresentanter och en revisor, samt deltagit på ett seminarium berörande ämnet Svensk kod för bolagsstyrning och dess vidare införande på mindre börsnoterade bolag.</p><p>Slutsats: Den slutsats som framkommit genom denna undersökning är att uppfattningen om Koden skiljer sig mellan bolag med olika ägarstrukturer, där bolag med dominerande ägare inte ser lika stor nytta med Koden som de med spridd ägarkrets. Kunskapen om Koden i de bolag som undersökts är i dagsläget ganska bristfällig, vilket kan göra att de inte ser nyttan med Koden. I slutsatsen har vi även sammanställt fem punkter som vi anser kan underlätta implementeringen av Koden för de bolag som har denna förändring framför sig.</p> / <p>Introduction: Corporate scandals all over the world have contributed to a more strict way of handling how the corporations are managed. Enron and WorldCom are two North American companies who were the roots to the American legislation Sarbanes Oxley Act, SOX, which regulate the corporate governance within USA. The modern world has as a result of this chosen to introduce some kind of norm within the corporate governance area. Sweden has followed the development by introducing the Swedish code for corporate governance for listed companies with a stock market value over 3 billion Swedish kronor during the year of 2005. The Code will expand during the last six-month period of 2008 to enclose a bigger number of companies listed on the stock exchange market in Sweden with a stock market value below 3 billion Swedish kronor.</p><p>Purpose: The purpose is to investigate what representatives for the companies who yet have not been included by the Swedish code of corporate governance and auditors think of the plans of introducing the Code on companies with a stock market value below 3 billion Swedish kronor. The purpose is also to try to formulate a few suggestions to make the introduction as smooth as possible through the information we have received during the working procedure.</p><p>Methodology: The methodology we have chosen is a phenomenological method to approach the study. We have also chosen to apply an inductive research project with a qualitative approach towards the study. We have made 6 interviews whence 5 of them with representatives from companies and 1 of them with an auditor. Besides this we have attended on a seminar about the Swedish code for corporate governance and the further introduction of the code on smaller companies listed on the stock exchange market.</p><p>Conclusion: The conclusion that has emerged trough this study is that the opinions about the Code differ between companies with different owner structure. Companies with dominating owners do not understand the utility of the Code as the companies with wide owner structure. The knowledge about the Code in the companies that have been included in the study is today inadequate which can cause the consequence that they do not see the utility of the Code. In the conclusion we have also put together 5 suggestions on how to make the implementation of the Code easier for the changes that will be actualized.</p>

Inledning: Bolagsskandaler runt om i världen har bidragit till ett strängare sätt att reglera hur bolagen styrs. Enron och WorldCom är två nordamerikanska bolag som varit bidragande orsak till den amerikanska lagstiftningen Sarbanes Oxley Act, SOX, vilken reglerar bolagsstyrningen i USA. Efter detta har den moderna världen valt att införa någon sorts normbildning kring ämnet bolagsstyrning. Sverige har följt utvecklingen genom att under 2005 införa Svensk kod för bolagsstyrning på börsbolag med ett börsvärde över 3 miljarder kronor. Under andra halvåret 2008 kommer Koden att utvidgas för att omfatta ett större antal börsnoterade bolag i Sverige med börsvärden under 3 miljarder kronor. Syfte: Syftet är att undersöka vad representanter för de bolag som ej ännu omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning samt vad revisorer anser om planerna på att införa Koden för börsnoterade bolag med ett börsvärde under tre miljarder svenska kronor. Syftet är även att utifrån den information som införskaffas försöka formulera förslag på ett sätt att göra införandet smidigare för de aktuella bolagen. Metod: Den metod vi valt att använda är ett fenomenologisk förhållningssätt till undersökningen, samt att vi valt att genomföra ett induktivt forskningsprojekt med en kvalitativ forskningsansats. Vi har gjort sex intervjuer, varav fem med företagsrepresentanter och en revisor, samt deltagit på ett seminarium berörande ämnet Svensk kod för bolagsstyrning och dess vidare införande på mindre börsnoterade bolag. Slutsats: Den slutsats som framkommit genom denna undersökning är att uppfattningen om Koden skiljer sig mellan bolag med olika ägarstrukturer, där bolag med dominerande ägare inte ser lika stor nytta med Koden som de med spridd ägarkrets. Kunskapen om Koden i de bolag som undersökts är i dagsläget ganska bristfällig, vilket kan göra att de inte ser nyttan med Koden. I slutsatsen har vi även sammanställt fem punkter som vi anser kan underlätta implementeringen av Koden för de bolag som har denna förändring framför sig. / Introduction: Corporate scandals all over the world have contributed to a more strict way of handling how the corporations are managed. Enron and WorldCom are two North American companies who were the roots to the American legislation Sarbanes Oxley Act, SOX, which regulate the corporate governance within USA. The modern world has as a result of this chosen to introduce some kind of norm within the corporate governance area. Sweden has followed the development by introducing the Swedish code for corporate governance for listed companies with a stock market value over 3 billion Swedish kronor during the year of 2005. The Code will expand during the last six-month period of 2008 to enclose a bigger number of companies listed on the stock exchange market in Sweden with a stock market value below 3 billion Swedish kronor. Purpose: The purpose is to investigate what representatives for the companies who yet have not been included by the Swedish code of corporate governance and auditors think of the plans of introducing the Code on companies with a stock market value below 3 billion Swedish kronor. The purpose is also to try to formulate a few suggestions to make the introduction as smooth as possible through the information we have received during the working procedure. Methodology: The methodology we have chosen is a phenomenological method to approach the study. We have also chosen to apply an inductive research project with a qualitative approach towards the study. We have made 6 interviews whence 5 of them with representatives from companies and 1 of them with an auditor. Besides this we have attended on a seminar about the Swedish code for corporate governance and the further introduction of the code on smaller companies listed on the stock exchange market. Conclusion: The conclusion that has emerged trough this study is that the opinions about the Code differ between companies with different owner structure. Companies with dominating owners do not understand the utility of the Code as the companies with wide owner structure. The knowledge about the Code in the companies that have been included in the study is today inadequate which can cause the consequence that they do not see the utility of the Code. In the conclusion we have also put together 5 suggestions on how to make the implementation of the Code easier for the changes that will be actualized.

In the recent years auditing scandals all around the world, deficient internal control has attracted a lot of attention. This has contributed to further requirements on insight and internal control. Those scandals have seriously damaged the auditor’s profession and contributed to a reduced trust among the public. Therefore an extensive work to recover and stringed the trust was started all around the world. In the USA, the Sarbanes- Oxley Act was introduced in year 2002. In Sweden, the Code group has carried out a similar work and introduced the Swedish Code of Corporate Governance in July 2005. The purpose of the introduction of the Code of Corporate Governance is that it should con-tribute to an improved governance of the Swedish listed companies, but also serve as a role model to other types of companies that are of public interest. This increases the demands on the company’s internal control whose purpose is to secure the company’s assets and protect the owner’s investments. The general information that the board and the CO submit in the annual report can in some cases, when the review demand large industry and market knowledge, be difficult for an external auditor to evaluate. Internal auditors usually possess large industry knowledge and therefore the collaboration with the external auditor becomes even more important. Internal and external audit are two professions with different roles, responsibilities and functions. However, both profes-sions are important for a company and those that have an interest in it. The purpose of this thesis is to examine both from the external and internal auditor’s perspective if the collaboration between them has been influenced by the introduction of the Swedish Code of Corporate Governance. This study has been carried out with a qualitative research method and data has been collected through personal interviews with three external and three internal auditors within the Stockholm area. This study has shown that the code have not yet had that much impact, but it has increased the external auditor’s work load in form of advice on how to implement the code. The code is expected to increase the collaboration between the external and inter-nal auditor within the internal control. Since the external auditor will become more de-pendant on the work of the internal auditor, more planning will be necessary. The in-vestigation further showed that if an increased regulation is to lead to a better aditing is dependent on the board, how they choose to structure and implement the new regula-tions within the company. / Senaste årens redovisningsskandaler runt om i världen där bristande internkontroll uppmärksammats, har bidragit till att ytterligare krav på insyn och internkontroll har tillkommit. Dessa skandaler har allvarligt skadat revisoryrket och lett till minskat förtroende hos allmänheten. Därför har omfattande arbete för att återfå och stärka förtroendet hos allmänheten inletts runt om i världen. I USA infördes Sarbanes- Oxley Act år 2002. I Sverige har ett motsvarande arbete bedrivits av Kodgruppen som introducerade Svensk kod för bolagsstyrning i juli 2005. Syftet med införandet av bolagskoden är att den skall bidra till förbättrad styrning av svenska börsnoterade bolag men även tjäna som förebild för andra typer av bolag med spritt ägar- eller allmän intresse. Detta ställer högre krav på bolagets interna kontroller vars syfte är att säkerställa bolagets tillgångar och skydda ägarnas investeringar. Den allmänna information som styrelsen och VD:n lämnar i årsredovisningen kan i fall, då granskningen kräver stor branschkunskap och marknadskännedom, vara besvärlig för externrevisorn att bedöma. Internrevisorer besitter vanligtvis stor branschkunskap och därför blir samarbetet med externrevisorn ännu viktigare. Intern och externrevision är två professioner med skilda roller, ansvar och funktioner, dock är båda lika betydelsefulla för ett bolag och dess intressenter. Syftet med uppsatsen är att undersöka ur både intern och externrevisorns perspektiv om samarbetet mellan dem har påverkats av införandet av bolagskoden. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod och data har insamlats genom personliga intervjuer med tre intern och tre extern revisorer i Stockholmsområdet. Undersökningen har visat att koden inte har haft så stort genomslag än, men att den har ökat externrevisorns arbetsbörda i form av rådgivning, vad gäller implementeringen av koden. Den förväntas öka samarbetet mellan intern och externrevisorn vad gäller de interna kontrollerna. En ökad samplanering av deras insatser kommer att bli nödvändig, då externrevisorn kommer att bli mer beroende av internrevisorns arbete. Undersökningen visade också att om ökad reglering leder till bättre revisionsarbete beror mycket på styrelsen, hur den väljer att strukturera upp och implementera de nya reglerna inom företaget.

<p>In the recent years auditing scandals all around the world, deficient internal control has attracted a lot of attention. This has contributed to further requirements on insight and internal control. Those scandals have seriously damaged the auditor’s profession and contributed to a reduced trust among the public. Therefore an extensive work to recover and stringed the trust was started all around the world. In the USA, the Sarbanes- Oxley Act was introduced in year 2002. In Sweden, the Code group has carried out a similar work and introduced the Swedish Code of Corporate Governance in July 2005. The purpose of the introduction of the Code of Corporate Governance is that it should con-tribute to an improved governance of the Swedish listed companies, but also serve as a role model to other types of companies that are of public interest. This increases the demands on the company’s internal control whose purpose is to secure the company’s assets and protect the owner’s investments. The general information that the board and the CO submit in the annual report can in some cases, when the review demand large industry and market knowledge, be difficult for an external auditor to evaluate. Internal auditors usually possess large industry knowledge and therefore the collaboration with the external auditor becomes even more important. Internal and external audit are two professions with different roles, responsibilities and functions. However, both profes-sions are important for a company and those that have an interest in it.</p><p>The purpose of this thesis is to examine both from the external and internal auditor’s perspective if the collaboration between them has been influenced by the introduction of the Swedish Code of Corporate Governance.</p><p>This study has been carried out with a qualitative research method and data has been collected through personal interviews with three external and three internal auditors within the Stockholm area.</p><p>This study has shown that the code have not yet had that much impact, but it has increased the external auditor’s work load in form of advice on how to implement the code. The code is expected to increase the collaboration between the external and inter-nal auditor within the internal control. Since the external auditor will become more de-pendant on the work of the internal auditor, more planning will be necessary. The in-vestigation further showed that if an increased regulation is to lead to a better aditing is dependent on the board, how they choose to structure and implement the new regula-tions within the company.</p> / <p>Senaste årens redovisningsskandaler runt om i världen där bristande internkontroll uppmärksammats, har bidragit till att ytterligare krav på insyn och internkontroll har tillkommit. Dessa skandaler har allvarligt skadat revisoryrket och lett till minskat förtroende hos allmänheten. Därför har omfattande arbete för att återfå och stärka förtroendet hos allmänheten inletts runt om i världen. I USA infördes Sarbanes- Oxley Act år 2002. I Sverige har ett motsvarande arbete bedrivits av Kodgruppen som introducerade Svensk kod för bolagsstyrning i juli 2005. Syftet med införandet av bolagskoden är att den skall bidra till förbättrad styrning av svenska börsnoterade bolag men även tjäna som förebild för andra typer av bolag med spritt ägar- eller allmän intresse. Detta ställer högre krav på bolagets interna kontroller vars syfte är att säkerställa bolagets tillgångar och skydda ägarnas investeringar. Den allmänna information som styrelsen och VD:n lämnar i årsredovisningen kan i fall, då granskningen kräver stor branschkunskap och marknadskännedom, vara besvärlig för externrevisorn att bedöma. Internrevisorer besitter vanligtvis stor branschkunskap och därför blir samarbetet med externrevisorn ännu viktigare. Intern och externrevision är två professioner med skilda roller, ansvar och funktioner, dock är båda lika betydelsefulla för ett bolag och dess intressenter.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka ur både intern och externrevisorns perspektiv om samarbetet mellan dem har påverkats av införandet av bolagskoden.</p><p>Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod och data har insamlats genom personliga intervjuer med tre intern och tre extern revisorer i Stockholmsområdet.</p><p>Undersökningen har visat att koden inte har haft så stort genomslag än, men att den har ökat externrevisorns arbetsbörda i form av rådgivning, vad gäller implementeringen av koden. Den förväntas öka samarbetet mellan intern och externrevisorn vad gäller de interna kontrollerna. En ökad samplanering av deras insatser kommer att bli nödvändig, då externrevisorn kommer att bli mer beroende av internrevisorns arbete. Undersökningen visade också att om ökad reglering leder till bättre revisionsarbete beror mycket på styrelsen, hur den väljer att strukturera upp och implementera de nya reglerna inom företaget.</p>