Purpose: The purpose of this study is to examine the effectiveness of the comply-or-explain principle in Sweden to determine if the flexible approach is functioning as in-tended. Research design: This paper scrutinizes the quality of the explanations with respect to the Swedish Corporate Governance Code. A quantitative research with a cross-sectional design has been performed and the data collection covers 241 companies listed on Nasdaq OMX Stockholm for the fiscal year of 2014. The secondary data has been gathered from corporate governance reports of the researched companies and analysed by using a tax-onomy of explanations. Findings: The report demonstrates that the comply-or-explain principle in Sweden is effective. A clear majority of the explanations, 71,8%, were deemed as informative, mean-ing that a large proportion of the Swedish firms are utilizing the flexible approach in an effective manner. However, one out of four explanations were classified as insufficient and we have thus provided recommendations in order for the code to become even more effective. Contribution: Our findings provide insights on how the comply-or-explain principle works in a country that is supposed to be a leading example of how the comply-or-explain approach should be implemented. This study should be of significance for policy makers considering that we have outlined how the principle works and provided recommenda-tions on how the Swedish Corporate Governance Code can be improved. Value: Our findings demonstrate that companies listed on Nasdaq OMX Stockholm pro-vide high quality explanations that can serve as an inspiration for companies listed in other countries. Furthermore, the results indicate that managers are likely to act within ethically desired norm. Considering the social implications, as Swedish firms are informative in terms of explanations, it minimizes the risk of firms acting dishonestly.

Författare:                   Marcus Davidsson, Camilla Johansson och Johanna Nilsson Handledare:                 Ola Nilsson Titel:                             Hur hanterar företagen kravet på revisionsutskott? – en studie av fem svenska börsföretag Bakgrund:                   Under sommaren 2008 blev Svensk kod för bolagsstyrning obligatorisk för samtliga svenska företag som är noterade på den svenska börsen. Svensk kod för bolagsstyrning stadgar bland annat att företagens styrelser skall inrätta ett revisionsutskott. Företagen kan dock välja att inte inrätta ett revisionsutskott och då förklara varför, enligt principen ”följ eller förklara”. Syfte:                            Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur företag hanterar Svensk kod för bolagsstyrnings krav kring revisionsutskott samt vilken nytta revisionsutskottet upplevs tillföra i styrelsearbetet. Metod:                          En kvalitativ intervjustudie har genomförts. Studien omfattade fem styrelseledamöter från fem börsnoterade företag på OMX Nordic Exchange Stockholm. Slutsats:                        Studien visar att fyra av de fem företagen som ingått i studien har valt att inrätta revisionsutskott. Majoriteten av dessa har inrättat revisionsutskotten som ett resultat av strävan att följa Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare har studien visat att styrelserna har satt samman revisionsutskott på olika sätt, både vad gäller ekonomisk kompetens och oberoende. Merparten av företagen i studien ställer höga krav på vad revisionsutskotten skall utföra för uppgifter och upplever att utskotten tillför nytta i styrelsearbetet.

<p><strong>Författare:                   </strong>Marcus Davidsson, Camilla Johansson och Johanna Nilsson</p><p><strong>Handledare:                 </strong>Ola Nilsson</p><p><strong>Titel:                             </strong>Hur hanterar företagen kravet på revisionsutskott? – <em>en studie av fem svenska börsföretag</em></p><p><strong>Bakgrund:                   </strong>Under sommaren 2008 blev Svensk kod för bolagsstyrning obligatorisk för samtliga svenska företag som är noterade på den svenska börsen. Svensk kod för bolagsstyrning stadgar bland annat att företagens styrelser skall inrätta ett revisionsutskott. Företagen kan dock välja att inte inrätta ett revisionsutskott och då förklara varför, enligt principen ”följ eller förklara”.</p><p><strong>Syfte:                            </strong>Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur företag hanterar Svensk kod för bolagsstyrnings krav kring revisionsutskott samt vilken nytta revisionsutskottet upplevs tillföra i styrelsearbetet.</p><p><strong>Metod:                          </strong>En kvalitativ intervjustudie har genomförts. Studien omfattade fem styrelseledamöter från fem börsnoterade företag på OMX Nordic Exchange Stockholm.</p><p><strong>Slutsats:                        </strong>Studien visar att fyra av de fem företagen som ingått i studien har valt att inrätta revisionsutskott. Majoriteten av dessa har inrättat revisionsutskotten som ett resultat av strävan att följa Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare har studien visat att styrelserna har satt samman revisionsutskott på olika sätt, både vad gäller ekonomisk kompetens och oberoende. Merparten av företagen i studien ställer höga krav på vad revisionsutskotten skall utföra för uppgifter och upplever att utskotten tillför nytta i styrelsearbetet.</p>

<p><strong>Bakgrund:                   </strong>Under senare år har de börsnoterade bolagens styrning kommit att intressera samhället. Ett viktigt fenomen i bolagens styrning är styrelserna. Under de senaste 15 åren har omfattande regleringar införts för att klargöra och definiera hur styrelserna i de börsnoterade bolagen skall sättas samman och arbeta.</p><p><strong>Syfte:                            </strong>Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, det svenska styrelsenätverket förändras efter utvecklandet och implementeringen av en reglering. Vår ambition är att ge förklaringar till varför eventuella förändringar sker.</p><p><strong>Avgränsning:</strong>               Studien har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning som ett fall av reglering för att se hur denna har påverkat styrelsenätverket.</p><p><strong>Metod:                          </strong>En social nätverksanalys av styrelseledamöternas nätverk har genomförts. Studien omfattar bolag noterade på en svensk reglerad marknad med säte i Sverige.</p><p><strong>Slutsats:                        </strong>Studien påvisar att införandet av en styrelsereglering inte behöver leda till förändringar i styrelsenätverket. Däremot kan hotet om att en reglering skall införas utgöra ett starkt instrument, för att åstadkomma förändringar i styrelsenätverket.</p>

<p>Syfte: Att bolag inte alltid styrs av sina ägare har varit betydande för marknadsekonomins utveckling. Införandet av aktiebolag sänkte riskerna samtidigt som möjligheterna ökade. I börsnoterade bolag finns ofta ett brett ägande vilket innebär risker vid tillvaratagandet av intressen. Ägare och ledning är sällan den samma och deras intressen skiljer sig ofta åt. För att minska riskerna har många länder infört olika bolagsstyrningskoder. Bolagsstyrning handlar om hur bolag ska drivas utifrån ägarnas intressen. År 2004 fick Sverige sin egen kod för bolagsstyrning kallad Svensk kod för bolagsstyrning. Kodens syfte var att förbättra styrningen av svenska bolag och är en självreglering inom näringslivet. Koden bygger på principen ”följ eller förklara” som innebär att ett bolag kan avvika från koden så länge de förklarar varför. Syftet med min uppsats är besvara frågeställningarna:</p><p>• Hur säger bolagen att de avviker från Svensk kod för bolagsstyrning?</p><p>• Av vilken anledning säger bolagen att de valt att avvika?</p><p>Metod: Undersökningen är kvantitativ och bygger uteslutande på sekundärkällor i form av bolagsstyrningsrapporter från 133 bolag listade på Nordiska listan. Jag har checkat av hur många bolag som avviker från respektive punkt i koden. I min undersökning har jag helt utgått från vad bolagen själva säger att de avviker från. Efter detta har jag tittat på hur dessa avvikelser påverkar ägarna.</p><p>Resultat & slutsats: Min undersökning visar på att endast 9% av de listade bolagen har fler än tre avvikelser från koden. Undersökningen visar även att det endast från 7% av kodens 71 punkter avveks fler än 9 gånger. Detta tyder på att bolagen valt att anpassa sig till koden om de inte redan innan hade en organisation som följde kraven. I de flesta fall hade bolagens förklaringar till avvikelse från kodens olika punkter liknande förklaringar. Enligt min mening har avvikelserna störst effekt på mindre aktieägare då de inte har lika stort inflytande när det gäller att ändra bolagets organisation.</p><p>Förslag till fortsatt forskning:</p><p>• Vad ser bolagen för fördelar respektive nackdelar med koden?</p><p>• Hur kan koden utvecklas för att skydda minoritetsägare?</p><p>• Bör det finnas krav på hur bolagens förklaringar ska se ut?</p><p>• Bör det finnas en myndighet som kontrollerar att förklaringarna är tillräckligt tydliga?</p><p>Uppsatsens bidrag: En sammanställning som denna kan användas till att utvärdera koden för att se vilka anpassningar som kan vara nödvändiga.</p> / <p>Aim: The fact that corporations haven’t always been run by its owners has had a great impact to the development of market economy. Corporations lowered the risks at the same time as possibilities increased. Stock-market corporations often mean a wide ownership including a lot of risks in taking care of everybody’s interests. To reduce these risks many countries have implied corporate governance codes. Corporate governance is about the fact that corporations shall be run according to the owner’s interests. Year 2004 Sweden got its own corporate governance code by the name Swedish corporate governance code. The purpose was to improve Swedish corporate governances and the code is a self-regulation. The code is based on the principle “apply or explain” meaning that a corporation can diverge the code as long as they explain why. The purpose of my investigation is to try to answer the following questions:</p><p>• How do the corporations say they diverge from Swedish corporate governance code?</p><p>• What explanations do they give to the diverges?</p><p>Method: This investigation is quantitative and based exclusively on secondary sources like corporate governance reports from the 113 corporations listed at the Nordic list. I have checked how many corporations have diverged from each part of the code. My investigation is entirely based on what the corporations say they diverge from. I have also investigated how these diversions affect the stock-holders.</p><p>Result & Conclusions: My investigation shows that only 9% of the corporations have more then three diversions from the code. It also shows that only 7% of the codes 71 parts were diverged from more then 9 times. This indicates that the corporations have applied the code. In most cases the corporation’s explanations to the diversions were the same. In my opinion the diversions have the most effect on the smallest owners. This since they do not have the same power to change the organization of the corporation.</p><p>Suggestions for future research:</p><p>• What benefits and disadvantages do the corporations see in the code?</p><p>• How can the code be developed to protect minority owners?</p><p>• Should there be demands on how the explanations should be?</p><p>• Should there be an authority that controls the substance of the explanations?</p><p>Contribution of the thesis: A compile like this could be used to evaluate the code and see which adaptation is necessary.</p>

Bakgrund:                   Under senare år har de börsnoterade bolagens styrning kommit att intressera samhället. Ett viktigt fenomen i bolagens styrning är styrelserna. Under de senaste 15 åren har omfattande regleringar införts för att klargöra och definiera hur styrelserna i de börsnoterade bolagen skall sättas samman och arbeta. Syfte:                            Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, det svenska styrelsenätverket förändras efter utvecklandet och implementeringen av en reglering. Vår ambition är att ge förklaringar till varför eventuella förändringar sker. Avgränsning:               Studien har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning som ett fall av reglering för att se hur denna har påverkat styrelsenätverket. Metod:                          En social nätverksanalys av styrelseledamöternas nätverk har genomförts. Studien omfattar bolag noterade på en svensk reglerad marknad med säte i Sverige. Slutsats:                        Studien påvisar att införandet av en styrelsereglering inte behöver leda till förändringar i styrelsenätverket. Däremot kan hotet om att en reglering skall införas utgöra ett starkt instrument, för att åstadkomma förändringar i styrelsenätverket.

Syfte: Att bolag inte alltid styrs av sina ägare har varit betydande för marknadsekonomins utveckling. Införandet av aktiebolag sänkte riskerna samtidigt som möjligheterna ökade. I börsnoterade bolag finns ofta ett brett ägande vilket innebär risker vid tillvaratagandet av intressen. Ägare och ledning är sällan den samma och deras intressen skiljer sig ofta åt. För att minska riskerna har många länder infört olika bolagsstyrningskoder. Bolagsstyrning handlar om hur bolag ska drivas utifrån ägarnas intressen. År 2004 fick Sverige sin egen kod för bolagsstyrning kallad Svensk kod för bolagsstyrning. Kodens syfte var att förbättra styrningen av svenska bolag och är en självreglering inom näringslivet. Koden bygger på principen ”följ eller förklara” som innebär att ett bolag kan avvika från koden så länge de förklarar varför. Syftet med min uppsats är besvara frågeställningarna: • Hur säger bolagen att de avviker från Svensk kod för bolagsstyrning? • Av vilken anledning säger bolagen att de valt att avvika? Metod: Undersökningen är kvantitativ och bygger uteslutande på sekundärkällor i form av bolagsstyrningsrapporter från 133 bolag listade på Nordiska listan. Jag har checkat av hur många bolag som avviker från respektive punkt i koden. I min undersökning har jag helt utgått från vad bolagen själva säger att de avviker från. Efter detta har jag tittat på hur dessa avvikelser påverkar ägarna. Resultat &amp; slutsats: Min undersökning visar på att endast 9% av de listade bolagen har fler än tre avvikelser från koden. Undersökningen visar även att det endast från 7% av kodens 71 punkter avveks fler än 9 gånger. Detta tyder på att bolagen valt att anpassa sig till koden om de inte redan innan hade en organisation som följde kraven. I de flesta fall hade bolagens förklaringar till avvikelse från kodens olika punkter liknande förklaringar. Enligt min mening har avvikelserna störst effekt på mindre aktieägare då de inte har lika stort inflytande när det gäller att ändra bolagets organisation. Förslag till fortsatt forskning: • Vad ser bolagen för fördelar respektive nackdelar med koden? • Hur kan koden utvecklas för att skydda minoritetsägare? • Bör det finnas krav på hur bolagens förklaringar ska se ut? • Bör det finnas en myndighet som kontrollerar att förklaringarna är tillräckligt tydliga? Uppsatsens bidrag: En sammanställning som denna kan användas till att utvärdera koden för att se vilka anpassningar som kan vara nödvändiga. / Aim: The fact that corporations haven’t always been run by its owners has had a great impact to the development of market economy. Corporations lowered the risks at the same time as possibilities increased. Stock-market corporations often mean a wide ownership including a lot of risks in taking care of everybody’s interests. To reduce these risks many countries have implied corporate governance codes. Corporate governance is about the fact that corporations shall be run according to the owner’s interests. Year 2004 Sweden got its own corporate governance code by the name Swedish corporate governance code. The purpose was to improve Swedish corporate governances and the code is a self-regulation. The code is based on the principle “apply or explain” meaning that a corporation can diverge the code as long as they explain why. The purpose of my investigation is to try to answer the following questions: • How do the corporations say they diverge from Swedish corporate governance code? • What explanations do they give to the diverges? Method: This investigation is quantitative and based exclusively on secondary sources like corporate governance reports from the 113 corporations listed at the Nordic list. I have checked how many corporations have diverged from each part of the code. My investigation is entirely based on what the corporations say they diverge from. I have also investigated how these diversions affect the stock-holders. Result &amp; Conclusions: My investigation shows that only 9% of the corporations have more then three diversions from the code. It also shows that only 7% of the codes 71 parts were diverged from more then 9 times. This indicates that the corporations have applied the code. In most cases the corporation’s explanations to the diversions were the same. In my opinion the diversions have the most effect on the smallest owners. This since they do not have the same power to change the organization of the corporation. Suggestions for future research: • What benefits and disadvantages do the corporations see in the code? • How can the code be developed to protect minority owners? • Should there be demands on how the explanations should be? • Should there be an authority that controls the substance of the explanations? Contribution of the thesis: A compile like this could be used to evaluate the code and see which adaptation is necessary.

Purpose: The purpose of this study is to explain how the share of independent boardmembers, controlling for different forms of independence, and agency costs correlate within Swedish firms listed on the Nasdaq OMX Stockholm list for large firms. The goal is to extend the understanding of board independence in relation to agency costs while adding empirical insight into the Swedish Code requirements on the board of directors. Theoretical Perspective: With a theoretical anchor in agent theory, this study presents the two conflicts assumed to exist between the agent and the principals within the firms. The first conflict is between agent and principal, and the second is between principal and principal. The agency perspective is used to explain how agency costs arise, within which conflict they arise, and how board members' independence should mitigate these. Method: This study applied a positivistic, deductive research approach using a quantitative strategy. Data was collected from annual reports and the databases Orbis, Holdings, and Retriever Business. Proxies were used for measuring agency costs. The statistical analysis ofthe data consisted of Pearson correlation, linear regressions, and binary logistic regressions. Conclusion: No unambiguous negative correlation could be confirmed between independent board members and agency costs when examined separately. A tradeoff in board members'independence and total agency costs can be confirmed. This implies that when coexisting board members’ different independence works in opposing directions for reducing the residual loss tied both to the agent-principal conflict and the principal-principal conflict

Denna uppsats syfte till att undersöka hur informationsutgivning om valberedningen inom svensk bolagsstyrning påverkas av att bolaget är internationellt verksamt, bolagets storlek, spridd aktieägarstruktur samt styrelsens storlek. Trots att valberedningen spelar en central roll inom svensk bolagsstyrning är det ett ämne som är outforskat. Därav är det av intresse att undersöka vilken frivillig information om valberedningen finns tillgänglig i årsredovisningen, samt vilka centrala faktorer styr informationsutgivningen i årsredovisningen. Studiens teoretiska ramverk behandlar agentteorin, signalteorin och legitimitetsteorin. Studien genomfördes med en kvantitativ metod med ett urval på 279 bolag. Studiens resultat visade inga signifikanta samband mellan frivillig informationsutgivning om valberedningen och bolaget är internationellt verksamt, bolagets omsättning, spridd aktieägarstruktur samt styrelsens storlek. Gällande resultatet av kriterierna i kod 4.1 omnämndes kriteriet erfarenhet flest gånger, följt av kompetens, jämn könsfördelning och bakgrund. En slutsats av resultatet, är att erfarenhet är det kriteriet som omnämns mest eftersom det är en viktig faktor för att bolaget ska kunna styras i en gynnsam riktning och det är det kriteriet som bolaget vill främst förmedla till aktieägarna att de tar hänsyn till. En övergripande slutsatsen som kan dras är att information om valberedningen i årsredovisningen inte efterfrågas av aktieägarna eftersom de kan få tillgång till informationen på andra kommunikationskanaler. / This study aims to examine how the release of information about the nomination committee within Swedish corporate governance is affected by the fact that the company is international, the company's size, dispersed shareholder structure and the board size. Even though the nomination committee has a great importance in Swedish corporate governance, the topic is unreached. Because of this, it is of interest to examine what voluntary information about the nomination committee is available in the annual report, as well as what central factors govern the release of information in the annual report. This study is based on agency theory, signaling theory and legitimacy theory. The study is conducted with astatistical analysis on a sample of 279 companies. The results of this study showed no significant relationships between voluntary disclosure of information about the nomination committee and the companies that are international, the company's size, dispersed shareholder structure and the board size. Regarding the result of the criteria in code 4.1, the criterion experience was mentioned the most times, followed by competence, equal gender distribution and background. As a conclusion of the result, experience is the criterion that is mentioned the most because it is an important factor for the company to be steered in a favorable direction. It is also the criterion that the company primarily wants to communicate to the shareholders that they consider. An overall conclusion is that information about the nomination committee in the annual report is not requested by the shareholders because they can get access to that information on other communication channels.

This thesis investigates the current interrelationship between the provisions contained in the Swedish Company Act (2005:551) and activities related to Corporate Social Responsibility (CSR) pursued by companies listed at Nasdaq Stockholm. The focal point of this thesis could be argued to be of particular relevance in this day and age, as companies listed at Nasdaq Stockholm continue to perform at the top of the league in global sustainability performance measurements, and Swedish and European legislators have intensified their efforts to encourage businesses to operate in a way that does not incur unacceptable social costs to society. Thus, most companies, particularly those with a vested interest in the private consumer market, seem to recognise the importance of fostering long-term relationships with a wide sphere of stakeholders. The purpose of the thesis has been to contribute to the steadily increasing body of legal research that discusses to what extent Swedish companies, without breaching corporate law, could involve themselves in CSR investments. Since I, initially, conclude that Swedish publicly listed companies seem to increasingly invest in activities related to CSR, the thesis also discusses whether the relevant provisions of the SCA need to change to better adapt to companies’ involvement in CSR activities. In brief, I argue, that current business research on CSR coupled with the aforementioned relevant provisions of the SCA allow boards and managing directors to pursue practically any CSR investments, and that shareholders are mostly restricted to rely on relatively blunt ex post actions against a board and/or managing director that has pursued an ill-considered CSR investment, including the obvious choices of voting to replace the board or selling their shares. And since current business research has not consistently proven the positive impact of CSR policies on the financial performance of businesses there are reasons to suspect that the law practically, due to the shielding force of the business judgment rationale and the legislator’s wish to protect most transactions, cannot be effectively applied to stop CSR investments, even if these are nothing but costs for the business. On the other hand, the findings of the thesis also suggest that the occurrence of such unwise CSR investments is not necessarily a proliferating problem, since many companies listed at Nasdaq Stockholm nowadays have powerful and short-sighted institutional owners. The situation might therefore very well be the opposite and that executives struggle to manage for the long-term, as the logic of the market tell them to do otherwise. / Den här examensuppsatsen utforskar förhållandet mellan några av aktiebolagslagens regler och det engagemang som bolag noterade på Nasdaq Stockholm uppvisar i frågor rörande Corporate Social Responsibility (CSR). Ämnet kan sägas vara särskilt relevant då såväl det samtida näringslivet som lagstiftaren tycks präglas av en ökad medvetenhet kring CSR-frågor. Den ökade medvetenheten i näringslivet förefaller alltmer inverka på affärsbeslut, ett faktum som inte minst avspeglas i de svenska bolagens topplaceringar i globala index som mäter bolags arbete med hållbarhetsfrågor. Samtidigt speglas lagstiftarens ökade medvetenhet av allt fler svenska som europeiska regulatoriska initiativ på området och vars yttersta syfte är att uppmuntra och stimulera hållbara företag som inte pådyvlar samhället oacceptabla sociala kostnader. Det är således inte särskilt anmärkningsvärt att bolagen, i synnerhet de med intressen anknutna till konsumentmarknaderna, tycks erkänna vikten av att bygga och underhålla långsiktiga relationer med en vidare krets av intressenter än deras aktieägare. Det är min förhoppning att den här uppsatsen kommer att bidra till den ständigt växande del av den aktiebolagsrättsliga diskursen som diskuterar till vilken grad bolag, utan att handla i strid med ABL:s bestämmelser, kan företa åtgärder kopplade till CSR. Eftersom jag inledningsvis anför att bolagen på Nasdaq Stockholm tycks ägna sig allt mer åt CSR diskuterar också uppsatsen om några av ABL:s bestämmelser bör förändras för att bättre hantera dessa företags allt större engagemang i CSR-frågor. Sammanfattningsvis argumenterar jag för att nuvarande företagsekonomisk forskning kring CSR tillsammans med de aktuella bestämmelsernas juridiska innebörd innebär att såväl bolagsstyrelser som verkställande direktörer kan företa i princip vilken investering relaterad till CSR som helst. Aktieägare är i praktiken hänvisade till att söka åstadkomma långsiktigt lönsamma satsningar på hållbarhet genom sanktioner ex post, exempelvis genom att sälja sina aktier eller rösta bort styrelsen. Detta innebär å ena sidan i praktiken, med tanke på att nuvarande företagsekonomisk forskning kring CSR:s inverkan på bolags vinster är tvetydig, att de relevanta bestämmelserna i ABL såsom de nu är utformade utgör en trygg hamn även för många av de transaktioner relaterade till CSR som är direkt värdeförstörande. Å andra sidan argumenterar jag i uppsatsen för att problemet med överinvesteringar i CSR inte nödvändigtvis behöver vara särskilt utbrett då bolagen och deras bolagsstyrning allt mer kommit att präglas av kortsiktiga investeringsperspektiv.