Purpose: The purpose of this study is to examine the effectiveness of the comply-or-explain principle in Sweden to determine if the flexible approach is functioning as in-tended. Research design: This paper scrutinizes the quality of the explanations with respect to the Swedish Corporate Governance Code. A quantitative research with a cross-sectional design has been performed and the data collection covers 241 companies listed on Nasdaq OMX Stockholm for the fiscal year of 2014. The secondary data has been gathered from corporate governance reports of the researched companies and analysed by using a tax-onomy of explanations. Findings: The report demonstrates that the comply-or-explain principle in Sweden is effective. A clear majority of the explanations, 71,8%, were deemed as informative, mean-ing that a large proportion of the Swedish firms are utilizing the flexible approach in an effective manner. However, one out of four explanations were classified as insufficient and we have thus provided recommendations in order for the code to become even more effective. Contribution: Our findings provide insights on how the comply-or-explain principle works in a country that is supposed to be a leading example of how the comply-or-explain approach should be implemented. This study should be of significance for policy makers considering that we have outlined how the principle works and provided recommenda-tions on how the Swedish Corporate Governance Code can be improved. Value: Our findings demonstrate that companies listed on Nasdaq OMX Stockholm pro-vide high quality explanations that can serve as an inspiration for companies listed in other countries. Furthermore, the results indicate that managers are likely to act within ethically desired norm. Considering the social implications, as Swedish firms are informative in terms of explanations, it minimizes the risk of firms acting dishonestly.

<p><strong>Bakgrund:                   </strong>Under senare år har de börsnoterade bolagens styrning kommit att intressera samhället. Ett viktigt fenomen i bolagens styrning är styrelserna. Under de senaste 15 åren har omfattande regleringar införts för att klargöra och definiera hur styrelserna i de börsnoterade bolagen skall sättas samman och arbeta.</p><p><strong>Syfte:                            </strong>Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, det svenska styrelsenätverket förändras efter utvecklandet och implementeringen av en reglering. Vår ambition är att ge förklaringar till varför eventuella förändringar sker.</p><p><strong>Avgränsning:</strong>               Studien har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning som ett fall av reglering för att se hur denna har påverkat styrelsenätverket.</p><p><strong>Metod:                          </strong>En social nätverksanalys av styrelseledamöternas nätverk har genomförts. Studien omfattar bolag noterade på en svensk reglerad marknad med säte i Sverige.</p><p><strong>Slutsats:                        </strong>Studien påvisar att införandet av en styrelsereglering inte behöver leda till förändringar i styrelsenätverket. Däremot kan hotet om att en reglering skall införas utgöra ett starkt instrument, för att åstadkomma förändringar i styrelsenätverket.</p>

Bakgrund:                   Under senare år har de börsnoterade bolagens styrning kommit att intressera samhället. Ett viktigt fenomen i bolagens styrning är styrelserna. Under de senaste 15 åren har omfattande regleringar införts för att klargöra och definiera hur styrelserna i de börsnoterade bolagen skall sättas samman och arbeta. Syfte:                            Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, det svenska styrelsenätverket förändras efter utvecklandet och implementeringen av en reglering. Vår ambition är att ge förklaringar till varför eventuella förändringar sker. Avgränsning:               Studien har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning som ett fall av reglering för att se hur denna har påverkat styrelsenätverket. Metod:                          En social nätverksanalys av styrelseledamöternas nätverk har genomförts. Studien omfattar bolag noterade på en svensk reglerad marknad med säte i Sverige. Slutsats:                        Studien påvisar att införandet av en styrelsereglering inte behöver leda till förändringar i styrelsenätverket. Däremot kan hotet om att en reglering skall införas utgöra ett starkt instrument, för att åstadkomma förändringar i styrelsenätverket.

Purpose: The purpose of this study is to explain how the share of independent boardmembers, controlling for different forms of independence, and agency costs correlate within Swedish firms listed on the Nasdaq OMX Stockholm list for large firms. The goal is to extend the understanding of board independence in relation to agency costs while adding empirical insight into the Swedish Code requirements on the board of directors. Theoretical Perspective: With a theoretical anchor in agent theory, this study presents the two conflicts assumed to exist between the agent and the principals within the firms. The first conflict is between agent and principal, and the second is between principal and principal. The agency perspective is used to explain how agency costs arise, within which conflict they arise, and how board members' independence should mitigate these. Method: This study applied a positivistic, deductive research approach using a quantitative strategy. Data was collected from annual reports and the databases Orbis, Holdings, and Retriever Business. Proxies were used for measuring agency costs. The statistical analysis ofthe data consisted of Pearson correlation, linear regressions, and binary logistic regressions. Conclusion: No unambiguous negative correlation could be confirmed between independent board members and agency costs when examined separately. A tradeoff in board members'independence and total agency costs can be confirmed. This implies that when coexisting board members’ different independence works in opposing directions for reducing the residual loss tied both to the agent-principal conflict and the principal-principal conflict

Denna uppsats syfte till att undersöka hur informationsutgivning om valberedningen inom svensk bolagsstyrning påverkas av att bolaget är internationellt verksamt, bolagets storlek, spridd aktieägarstruktur samt styrelsens storlek. Trots att valberedningen spelar en central roll inom svensk bolagsstyrning är det ett ämne som är outforskat. Därav är det av intresse att undersöka vilken frivillig information om valberedningen finns tillgänglig i årsredovisningen, samt vilka centrala faktorer styr informationsutgivningen i årsredovisningen. Studiens teoretiska ramverk behandlar agentteorin, signalteorin och legitimitetsteorin. Studien genomfördes med en kvantitativ metod med ett urval på 279 bolag. Studiens resultat visade inga signifikanta samband mellan frivillig informationsutgivning om valberedningen och bolaget är internationellt verksamt, bolagets omsättning, spridd aktieägarstruktur samt styrelsens storlek. Gällande resultatet av kriterierna i kod 4.1 omnämndes kriteriet erfarenhet flest gånger, följt av kompetens, jämn könsfördelning och bakgrund. En slutsats av resultatet, är att erfarenhet är det kriteriet som omnämns mest eftersom det är en viktig faktor för att bolaget ska kunna styras i en gynnsam riktning och det är det kriteriet som bolaget vill främst förmedla till aktieägarna att de tar hänsyn till. En övergripande slutsatsen som kan dras är att information om valberedningen i årsredovisningen inte efterfrågas av aktieägarna eftersom de kan få tillgång till informationen på andra kommunikationskanaler. / This study aims to examine how the release of information about the nomination committee within Swedish corporate governance is affected by the fact that the company is international, the company's size, dispersed shareholder structure and the board size. Even though the nomination committee has a great importance in Swedish corporate governance, the topic is unreached. Because of this, it is of interest to examine what voluntary information about the nomination committee is available in the annual report, as well as what central factors govern the release of information in the annual report. This study is based on agency theory, signaling theory and legitimacy theory. The study is conducted with astatistical analysis on a sample of 279 companies. The results of this study showed no significant relationships between voluntary disclosure of information about the nomination committee and the companies that are international, the company's size, dispersed shareholder structure and the board size. Regarding the result of the criteria in code 4.1, the criterion experience was mentioned the most times, followed by competence, equal gender distribution and background. As a conclusion of the result, experience is the criterion that is mentioned the most because it is an important factor for the company to be steered in a favorable direction. It is also the criterion that the company primarily wants to communicate to the shareholders that they consider. An overall conclusion is that information about the nomination committee in the annual report is not requested by the shareholders because they can get access to that information on other communication channels.