Bakgrund: Studien är ämnad att undersöka om styrelsekopplingar kan ha en samverkan vid ett företags val av specifik revisionsbyrå. Vi har i studien använt oss av alla svenska börsbolag på small, mid samt large cap, OMX Stockholm. Detta för att få en likartad population som verkar under samma lagar och normer. När vi skriver om revisorn i vissa sammanhang så får ni som läsare tänka er att revisorn representerar en specifik revisionsbyrå och att det är den vi har kontrollerat. När styrelsen ska välja revisionsbyrå så vet de inte i förväg vad utfallet kommer att bli av detta val, vilket innebär att beslutet kommer att ha en inneboende risk då de inte vet utfallet förrän efter revisionen är gjord. För att hantera denna osäkerhet vid val visar tidigare studier att företag väljer den billigaste revisionsbyrån, den största revisionsbyrån eller en revisionsbyrå som specialiserat sig på kundens bransch för att slippa basera val på osäkerhet kring revisionsbyråernas kvalitéer. Vi kommer i denna studie att ta tag i styrelsenätverkens olika kopplingar för att försöka se hur dessa kopplingar relaterar och/eller påverkar val av en specifik revisionsbyrå. Vi kan konstatera att kontakter går före allt annat i störst mån men hur och vilka kontakter går före exempelvis kunnande, pris etc? Finns en koppling mellan styrelsenätverket och valet av revisionsbyrå kan det förutom att indikera på en ny informationskanal som tidigare inte uppmärksammats även indikera på en förändrad syn av bolagets revision och ett förhållande dem emellan som kan komma att äventyra revisorns oberoende. Man kan även ifrågasätta om man verkligen har valt den bästa och mest effektiva revisorn för företaget om man baserar valet på nätverksrekommendationer. Studier och forskning kring de svenska styrelsenätverken och deras relation till den externa revisionsbyrån har inte identifierats, vilket tyder på en kunskapslucka inom området för nätverksteorin. Vår intention är att utöka tidigare studier genom att undersöka hur kontrollägaren samt styrelseordföranden- och VD-kopplingar relaterar till val av revisionsbyrå. Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara styrelsenätverkens roll vid valet av revisionsbyrå. Metod: Vår uppsats bygger på en deduktiv ansats eftersom vi vill förklara om det finns en samvariation mellan de olika variablerna som ryms i begreppet styrelsenätverk och val av specifik revisionsbyrå. Vi kommer att testa många olika hypoteser för att ringa in de olika sambanden som vi vill studera. Den deduktiva ansatsen är användbar för oss eftersom den förklarar samband mellan olika variabler vilket vi kommer att göra i våra hypoteser. Studien gjord av Johansen & Pettersson (2013), som vi har som närmaste underlag till vår studie följer den deduktiva ansatsen vilket gör att vi också valde att använda oss av den för att undvika att skilja oss för mycket från deras ansats. Slutsatser: Våra resultat visar att ägaren har en betydande och bestämmande roll när det kommer till val av specifik revisionsbyrå. Vi kan konstatera att det är via juridiska personer, alltså företag som de privata aktieägarna har majoritetsröster och ägande i de bolagen som vi har tittat på. Vi ser inga relationer mellan val av specifik revisionsbyrå och VD/Styrelseordförande om inte denna är ägaren. Inte heller kan vi se nätverkskopplingar i större utsträckning. / Background: The study is designed to investigate whether the board connectors can have an interaction at a company's choice of a specific firm. We have been in the study made use of all Swedish listed companies on the small, mid and large cap, the OMX Stockholm. This is to get a similar population that operate under the same laws and standards. When we write about the auditor in some context so you get readers who imagine that the auditor represents a specific firm and it is the one we have checked. When the board should choose firm so they do not know in advance what the outcome will be of this election, which means that the decision will have an inherent risk since they do not know the outcome until after the audit is made. To deal with this uncertainty in the selection show earlier studies that companies choose the cheapest Audit Agency, the largest accounting firm or a firm that specializes in the customer's industry to avoid basing choices on the uncertainty audit agencies qualities. We will in this study to take hold of the Board of networks of connections to try to see how these connections relate and / or affect the choice of a specific firm. We note that contacts comes before anything else in the greatest extent but how and who goes before, for example, know-how, price etc? Is a link between the board network and choice of accounting firm may be in addition to indicate a new channel of information that had not previously been recognized also indicate a changed view of the company's audit and the relationship between them, which may jeopardize the independence of the auditor. One can even question whether you really have selected the best and most effective auditor of the company for basing the choice on the network recommendations. Studies and research on the Swedish Board of networks and their relationship to external audit agency has not been identified, suggesting a knowledge gap in the field of network theory. Our intention is to extend previous studies by examining how the control owner and CEO and Board director -fittings are related to the choice of audit firm. Purpose: Purpose of this thesis is to explain board networks in the choice of the firm. Method: Our thesis is based on a deductive approach because we want to explain if there is a correlation between the variables contained in the concept board network and the selection of a specific firm. We will test many different hypotheses to identify the various relationships that we want to study. The deductive approach is useful for us because it explains the relationships between different variables which we will do in our hypotheses. The study made by Johansen & Pettersson (2013), which we have as immediate basis for our study follows the deductive approach, which means we also chose to make use of it to avoid that differ too much from their approach. Conclusions: Our results indicate that the owner has a substantial and decisive role when it comes to the selection of a specific firm. We can conclude that it is through legal entities, ie companies that private shareholders have majority voting rights and interest in the companies that we have looked at. We see no relationship between the choice of a specific firm and the CEO / Chairman of the Board unless the owner is. Nor can we see network connections more widely.

<p><strong>Bakgrund:                   </strong>Under senare år har de börsnoterade bolagens styrning kommit att intressera samhället. Ett viktigt fenomen i bolagens styrning är styrelserna. Under de senaste 15 åren har omfattande regleringar införts för att klargöra och definiera hur styrelserna i de börsnoterade bolagen skall sättas samman och arbeta.</p><p><strong>Syfte:                            </strong>Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, det svenska styrelsenätverket förändras efter utvecklandet och implementeringen av en reglering. Vår ambition är att ge förklaringar till varför eventuella förändringar sker.</p><p><strong>Avgränsning:</strong>               Studien har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning som ett fall av reglering för att se hur denna har påverkat styrelsenätverket.</p><p><strong>Metod:                          </strong>En social nätverksanalys av styrelseledamöternas nätverk har genomförts. Studien omfattar bolag noterade på en svensk reglerad marknad med säte i Sverige.</p><p><strong>Slutsats:                        </strong>Studien påvisar att införandet av en styrelsereglering inte behöver leda till förändringar i styrelsenätverket. Däremot kan hotet om att en reglering skall införas utgöra ett starkt instrument, för att åstadkomma förändringar i styrelsenätverket.</p>

Bakgrund:                   Under senare år har de börsnoterade bolagens styrning kommit att intressera samhället. Ett viktigt fenomen i bolagens styrning är styrelserna. Under de senaste 15 åren har omfattande regleringar införts för att klargöra och definiera hur styrelserna i de börsnoterade bolagen skall sättas samman och arbeta. Syfte:                            Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, det svenska styrelsenätverket förändras efter utvecklandet och implementeringen av en reglering. Vår ambition är att ge förklaringar till varför eventuella förändringar sker. Avgränsning:               Studien har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning som ett fall av reglering för att se hur denna har påverkat styrelsenätverket. Metod:                          En social nätverksanalys av styrelseledamöternas nätverk har genomförts. Studien omfattar bolag noterade på en svensk reglerad marknad med säte i Sverige. Slutsats:                        Studien påvisar att införandet av en styrelsereglering inte behöver leda till förändringar i styrelsenätverket. Däremot kan hotet om att en reglering skall införas utgöra ett starkt instrument, för att åstadkomma förändringar i styrelsenätverket.