Abstract The topic of an overheated housing market, in Sweden, has been extensively discussed, not least by the media. This thesis will contribute to the debate by answering the question whether a potential price bubble exists in the Swedish housing market. Years between 1984 and 2004 are analysed using conventional metrics, which include house price-to- rent and income ratios respectively, changes in the dynamics of real house prices, as well as demographic variations. The analyse continues with the use of the imputed rent, also known as the yearly cost of ownership. Moreover the fundamental factors; interest rates, indebtedness and turnover of houses are discussed. It will be concluded that the conventional measures can be misleading. The imputed rent is a superior measure since it is the true cost of ownership and it accounts for changes in important determinants of house demand, mainly the interest rate. The answer to the title of this paper is; no, house prices (in 2004) in Sweden did not appear to be particularly overvalued, neither when compared to yearly rents in the tenancy market, disposable incomes, nor when low levels of interest rates are taken into account. However, this does not rule out that house prices cannot fall in the near future. / Sammanfattning Denna kandidatuppsats behandlar ämnet om en möjlig husprisbubbla i Sverige. Sedvanliga tekniker som används vid analysering av prisbubblor innefattar användandet av proportionen mellan huspriser och hyror samt disponibla inkomster. Även dynamiken i reella huspriser och demografiska förändringar utvärderas. I denna analys jämförs åren mellan 1984 och 2004 genom att använda “imputed rent”, vilken representerar den årliga kostnaden av ägande. Även fundamentala faktorer som räntan, skuldsättningen samt omsättningen av hus undersöks. Den slutsats som uppsatsen resulterar i understryker att de sedvanliga bruken kan vara vilseledande och att ”imputed rent” är en bättre teknik. Detta eftersom ”imputed rent” representerar den verkliga kostnaden av ägande samt inbegriper viktiga avgörande faktorer, som räntan. Därför är svaret på titeln; nej, huspriserna (år 2004) i Sverige förefaller sig inte vara särskilt övervärderade, när de jämförs med årliga hyror av likvärdiga hyresrättslägenheter och disponibla inkomster, samt när hänsyn tas till den låga räntan. Detta utesluter dock inte en framtida nedgång av huspriserna.

<p>Abstract</p><p>The topic of an overheated housing market, in Sweden, has been extensively discussed, not least by the media. This thesis will contribute to the debate by answering the question whether a potential price bubble exists in the Swedish housing market. Years between 1984 and 2004 are analysed using conventional metrics, which include house price-to- rent and income ratios respectively, changes in the dynamics of real house prices, as well as demographic variations. The analyse continues with the use of the imputed rent, also known as the yearly cost of ownership. Moreover the fundamental factors; interest rates, indebtedness and turnover of houses are discussed.</p><p>It will be concluded that the conventional measures can be misleading. The imputed rent is a superior measure since it is the true cost of ownership and it accounts for changes in important determinants of house demand, mainly the interest rate. The answer to the title of this paper is; no, house prices (in 2004) in Sweden did not appear to be particularly overvalued, neither when compared to yearly rents in the tenancy market, disposable incomes, nor when low levels of interest rates are taken into account. However, this does not rule out that house prices cannot fall in the near future.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Denna kandidatuppsats behandlar ämnet om en möjlig husprisbubbla i Sverige. Sedvanliga tekniker som används vid analysering av prisbubblor innefattar användandet av proportionen mellan huspriser och hyror samt disponibla inkomster. Även dynamiken i reella huspriser och demografiska förändringar utvärderas.</p><p>I denna analys jämförs åren mellan 1984 och 2004 genom att använda “imputed rent”, vilken representerar den årliga kostnaden av ägande. Även fundamentala faktorer som räntan, skuldsättningen samt omsättningen av hus undersöks. Den slutsats som uppsatsen resulterar i understryker att de sedvanliga bruken kan vara vilseledande och att ”imputed rent” är en bättre teknik. Detta eftersom ”imputed rent” representerar den verkliga kostnaden av ägande samt inbegriper viktiga avgörande faktorer, som räntan. Därför är svaret på titeln; nej, huspriserna (år 2004) i Sverige förefaller sig inte vara särskilt övervärderade, när de jämförs med årliga hyror av likvärdiga hyresrättslägenheter och disponibla inkomster, samt när hänsyn tas till den låga räntan. Detta utesluter dock inte en framtida nedgång av huspriserna.</p>

Problem statement: Accurate and reliable forecasts of trends in the housing market can be useful information for market participants as well as policy makers. This information may be useful to minimize risk related to market uncertainty. Since the burst of the housing bubble in the early 1990s the price level of single-family houses has risen sharply in Sweden. The Swedish housing market has experienced an unusually long period of high growth rates in transaction prices which has opened up for discussions about the risk of another housing bubble. Business and property cycles have shown to contain asymmetries, which linear models are unable to pick up and therefore inappropriate to analyze cycles. Approach: Therefore, this study uses non-linear models which are able to pick up the asymmetries. The estimated models are variations of the Markov-switching regression model, i.e. the Markov-switching autoregressive (MS-AR) model and the Markov-switching dynamic regression (MS-DR) model. Results: Our ndings show that the MS-AR(4) model allowing for varying variance across regimes estimated using the growth rate of FASTPI produce superior forecasts over other MSAR models as well as variations of the MS-DR model. The average expected duration to remain in a positive growth regime is between 6.3 and 7.3 years and the average expected duration to remain in a negative growth regime is between 1.2 to 2.5 years. Conclusion: The next regime shift in the Swedish housing market is projected to occur between 2018 and 2019, counting the contraction period in 2012 as the most recent negative regime. Our ndings support other studies ndings which indicate that the longer the market has remained in one state, the greater is the risk for a regime shift. / Problemformulering: Noggranna och tillforlitliga prognoser om utvecklingen pa bostadsmarknaden kan vara anvandbar information for marknadsaktorer samt beslutsfattare. Denna information kan vara anvandbar for att minimera risken relaterad till osakerheten pa marknaden. Sen bostadsbubblan sprack i borjan av 1990-talet har prisnivan for smahus okat kraftigt i Sverige. Den svenska bostadsmarknaden har upplevt en ovanligt lang period av hog tillvaxt i transaktionspriser som har oppnat upp for diskussioner om risken for en ny bostadsbubbla. Konjunkturoch fastighetscykler har visat sig innehalla asymmetrier som linjara modeller inte kan uppfanga och darfor visat sig vara olampliga for att analysera cykler. Tillvagagangssatt: Darfor anvander den har studien icke-linjara modeller som kan uppfanga dessa asymmetrier. De skattade modellerna ar variationer av Hamiltons Markov-switchingmodell, dvs. en autoregressiv Markov-switchingmodell (MS-AR) och en dynamisk Markov-switchingmodell (MS-DR). Resultat: Resultatet visar att MS-AR(4)-modellen som tar hansyn till varierande varians over regimerna estimerad med tillvaxten av FASTPI producerar overlagsna prognoser jamfort med andra MS-AR-modeller samt variationer av MS-DR-modellen. Den genomsnittliga forvantade varaktigheten att benna sig i en positiv regim ar mellan 6,3 och 7,3 ar och den  genomsnittliga forvantade varaktigheten att benna sig i en negativ regim ar mellan 1,2 till 2,5 ar. Slutsats: Nasta regimskifte pa den svenska bostadsmarknaden beraknas ske mellan 2018 och 2019, antaget att nedgangen under 2012 ar den senaste negativa regimen. Resultatet stodjer tidigare studier, som tyder pa att ju langre marknaden har varit i ett tillstand, desto storre ar risken for ett regimskifte.