As the City of Stockholm continues to grow, there is a looming fear that there will not be enough housing for a growing population. Municipalities within Stockholm County are building up their housing stock to contribute solutions to the infamous housing crisis that is on the rise. With this increase of built development, there is also a faint shadow of the Million Homes Project problems that daunts new projects. The last time the city of Stockholm had built up so much new development, some of the Million Homes Project neighborhoods descended into segregated and vulnerable areas. This project looks at how Riksbyggen, a housing developer, can build housing developments that align with social sustainability practices for integrated neighborhoods, in order to avoid the process of segregation. The research focuses on the study area of Ursvik, a residential neighborhood that has plans to grow by 15,000 new residents in the next 10-15 years. This new neighborhood development will border more vulnerable neighborhoods, Rissne, Hallonbergen, and Rinkeby, which have reputations for being high in crime, immigrant dense, and segregated from neighboring areas. Riksbyggen has two existing housing developments in the area and has plans to build one more. Their recently established indicators for social sustainability can help make a long lasting impact on the social sustainability in the neighborhood. Through this project I hope to contribute knowledge on how social sustainability indicators can be used for planning for more integrated and open neighborhoods. The methods used were observations of Riksbyggen’s sustainability department, meetings with city planners from Stockholms and Sundbybergs stad, a survey of current Riksbyggen residents in Ursvik, talking with members of the housing boards, an analysis of indicators, and testing planning solutions. I found that the sustainability indicators are well focused on the needs of residents but could be improved through better communication of social sustainability goals throughout Riksbyggen and through a better follow-up measuring of indicators over time. More concrete measures, like including a diversity of services as well as tracking neighborhood progress over time can help ease residents’ biggest fear of integration: higher crime and lowered security. / Allt eftersom Stockholm stad fortsätter att växa finns det en hotande rädsla för att det inte kommer att finnas tillräckligt med bostäder för en växande befolkning. Kommuner runt om i Stockholms län försöker bidra till bostadskrisen genom att öka sitt bostadsbestånd. Men problemen från miljonprogrammets byggande, där en del stadsdelar över tiden blivit alltmer utsatta och segregerade, kastar en skugga och skapar rädsla bland beslutsfattare och planerare för att göra om samma misstag. Den här studien tittar på hur Riksbyggen, som är en stor byggaktör, kan bygga bostäder som ligger i linje med socialhållbarhetspraxis för integrerade grannskap och kan motverka segregation. Studien fokuserar på området Ursvik, ett bostadsområde som har planer på att växa med 15 000 nya invånare under de kommande 10-15 åren. Detta nya område kommer att angränsa mot mer utsatta områden som Rissne, Hallonbergen och Rinkeby, som har ryktet om sig att ha hög brottslighet, vara invandrartäta samt segregerade från omkringliggande områden. Riksbyggen har två befintliga bostadrättsföreningar i Ursvik och har planer att bygga en till. Deras nyligen etablerade indikatorer för social hållbarhet kan bidra till att långsiktigt påverkar den sociala hållbarheten i grannskapet. Genom det här projektet hoppas jag kunna bidra med ytterligare kunskap om hur sociala hållbarhetsindikatorer kan användas för planering för bättre integrerade och öppna grannskap. Metoderna som används är egna observationer av hur Riksbyggens enhet för hållbarhetsfrågor arbetar, möten med stadsplanerare från Stockholms stad och Sundbybergs stad, en enkät bland nuvarande boende i Riksbyggens bostadsrättföreningar i Ursvik, samtal med styrelsemedlemmar, en analys av indikatorer, samt tester av planeringslösningar. Resultatet visar att hållbarhetsindikatorerna är väl fokuserade på behoven hos men de sociala hållbarhetsmålen kan förbättras om de tydligare kommuniceras och implementeras i hela organisationen samt om Riksbyggen gör bättre uppföljningsstudier av indikatorerna över tid. Mer konkreta åtgärder såsom att Riksbyggen tillsammans med andra aktörer ser till att det blir ett större utbud och mångfaldav tjänster samtidigt som uppföljning av grannskapens framsteg över tid kan hjälpa lindra boendes rädsla inför att Ursviks integration med omgivande stadsdelar skall leda till högre brottslighet och försämrad trygghet.

In the last few years, Sweden has felt rising energy prices leading to more harsh living for single houses. In the years 2021–2022, both Europe and Sweden witnessed record-high electricity prices and experts predicted an increase in the coming years. As a result of this, homeowners began to improve their energy efficiency in their homes. Therefore, this study will aim to answer the question “How does the final price of detached houses differentiate between Gothenburg and Luleå due to their energy efficiency?”. The hypothesis for the work is that a positive relationship between sales price and energy efficiency occurs. That Gothenburg will have a larger effect than Luleå. To answer the question a quantitative method is applied using the hedonic pricing model with two multiple regressions, one for each cross-section. The time series is from 2020–2023. The variables used are sale price as a dependent variable and a series of eight independent variables. The regression results show a positive relationship between energy efficiency measures and final price in both cross sections. Furthermore, the results are significant for Luleå and insignificant for Gothenburg. Regarding Luleå energy efficient ventilation and heating has a statistical significance on sale price. Meanwhile, house size and plots of land are significant for Gothenburg. These results are both in line with previous research but also contradict them. The thesis is unique because the analysis is made between two different energy pricing areas in Sweden. / Under de senaste åren har Sverige påverkats av stigande energipriser. Detta har resulterat i en mer pressad situation för småhusägare runt om i landet. Under åren 2021–2022 upplevde Sverige och Europa rekordhöga energipriser och experter förutspår en fortsatt ökning under de kommande åren. Med detta i åtanke har småhusägare börjat energieffektivisera sina hem. Således kommer denna uppsats besvara problemformuleringen “Hur skiljer sig slutpriset på småhus mellan Göteborg och Luleå av energieffektivisering?". Hypotesen för arbetet är att finna ett positivt samband mellan slutpris och energieffektivisering. Där till att inverkan i Göteborg är större än i Luleå. För att besvara frågeställningen appliceras en kvantitativ metod tillsammans med den hedoniska prismodellen. Modellen använder två multipla regressioner, en för vardera tvärsnitt. Tidsserien är mellan år 2020–2023. Den beroende variabeln är slutpris och förklaras med hjälp av åtta oberoende variabler. Regressionsresultaten visar ett positivt samband mellan energieffektiviserande åtgärder och slutpris i båda kommunerna. Dock är koefficienterna signifikanta i Luleå och icke signifikanta i Göteborg. För Luleå är energieffektiv ventilation och energieffektiva uppvärmningssystem statistiskt fastställda. Medan för Göteborg påvisar boarea och tomtstorlek signifikans. Resultaten ligger både i linje med tidigare forskning men motsäger även dem. Uppsatsen är unik då analysen genomförs mellan två olika energiområden i Sverige.

Problem statement: Accurate and reliable forecasts of trends in the housing market can be useful information for market participants as well as policy makers. This information may be useful to minimize risk related to market uncertainty. Since the burst of the housing bubble in the early 1990s the price level of single-family houses has risen sharply in Sweden. The Swedish housing market has experienced an unusually long period of high growth rates in transaction prices which has opened up for discussions about the risk of another housing bubble. Business and property cycles have shown to contain asymmetries, which linear models are unable to pick up and therefore inappropriate to analyze cycles. Approach: Therefore, this study uses non-linear models which are able to pick up the asymmetries. The estimated models are variations of the Markov-switching regression model, i.e. the Markov-switching autoregressive (MS-AR) model and the Markov-switching dynamic regression (MS-DR) model. Results: Our ndings show that the MS-AR(4) model allowing for varying variance across regimes estimated using the growth rate of FASTPI produce superior forecasts over other MSAR models as well as variations of the MS-DR model. The average expected duration to remain in a positive growth regime is between 6.3 and 7.3 years and the average expected duration to remain in a negative growth regime is between 1.2 to 2.5 years. Conclusion: The next regime shift in the Swedish housing market is projected to occur between 2018 and 2019, counting the contraction period in 2012 as the most recent negative regime. Our ndings support other studies ndings which indicate that the longer the market has remained in one state, the greater is the risk for a regime shift. / Problemformulering: Noggranna och tillforlitliga prognoser om utvecklingen pa bostadsmarknaden kan vara anvandbar information for marknadsaktorer samt beslutsfattare. Denna information kan vara anvandbar for att minimera risken relaterad till osakerheten pa marknaden. Sen bostadsbubblan sprack i borjan av 1990-talet har prisnivan for smahus okat kraftigt i Sverige. Den svenska bostadsmarknaden har upplevt en ovanligt lang period av hog tillvaxt i transaktionspriser som har oppnat upp for diskussioner om risken for en ny bostadsbubbla. Konjunkturoch fastighetscykler har visat sig innehalla asymmetrier som linjara modeller inte kan uppfanga och darfor visat sig vara olampliga for att analysera cykler. Tillvagagangssatt: Darfor anvander den har studien icke-linjara modeller som kan uppfanga dessa asymmetrier. De skattade modellerna ar variationer av Hamiltons Markov-switchingmodell, dvs. en autoregressiv Markov-switchingmodell (MS-AR) och en dynamisk Markov-switchingmodell (MS-DR). Resultat: Resultatet visar att MS-AR(4)-modellen som tar hansyn till varierande varians over regimerna estimerad med tillvaxten av FASTPI producerar overlagsna prognoser jamfort med andra MS-AR-modeller samt variationer av MS-DR-modellen. Den genomsnittliga forvantade varaktigheten att benna sig i en positiv regim ar mellan 6,3 och 7,3 ar och den  genomsnittliga forvantade varaktigheten att benna sig i en negativ regim ar mellan 1,2 till 2,5 ar. Slutsats: Nasta regimskifte pa den svenska bostadsmarknaden beraknas ske mellan 2018 och 2019, antaget att nedgangen under 2012 ar den senaste negativa regimen. Resultatet stodjer tidigare studier, som tyder pa att ju langre marknaden har varit i ett tillstand, desto storre ar risken for ett regimskifte.