Digitaliseringen anses vara en transformerande drivkraft i samhället med en betydande påverkan på revisionsbranschen. Revisionsarbetet utvecklas till att ske alltmer digitalt. Tidigare forskning belyser det faktum att revisorernas kompetensbehov har förändrats till följd av den teknologiska utvecklingen. Syftet med denna studie var att bilda en förståelse kring digitaliseringens påverkan på revisionsbranschen och därmed Revisorsinspektionens (RI) utbildningskrav för auktorisation av revisorer. En kvalitativ forskningsmetod har använts för att besvara studiens syfte och frågeställning. Semistrukturerade intervjuer har utförts med anställda från Revisorsinspektionen samt verksamma revisorer hos Big Four-byråerna. Den insamlade empirin har därefter analyserats utifrån studiens teoretiska referensram. Slutsatserna som dragits visar att digitaliseringen har en betydande påverkan på revisionsbranschen men endast en viss påverkan på Revisorsinspektionens utbildningskrav. De nya kraven från 2018 möjliggör en bredare utbildningsbakgrund hos revisorerna, vilket anses vara fördelaktigt enligt empirin ur ett digitaliseringsperspektiv.  Vidare visar studien att det föreligger ett förändringsbehov av Revisorsinspektionens utbildningskrav. Respondenter från revisionsbranschen anser att teknisk grundutbildning är fördelaktigt för revisorer, då stor del av revisionsarbetet sker med digitala arbetsverktyg. I takt med att klienterna även digitaliseras dras slutsatsen att viss teknisk kunskap är nödvändig för att revisorerna skall erhålla en förståelse kring klienternas finansiella information och dess verksamhet. Således anses det från revisionsbranschens håll att teknisk grundkunskap bör implementeras i RI:s utbildningskrav för auktorisation av revisorer. Enligt analys av empiri och den teoretiska referensramen tyder resultatet på att förändringar i utbildningskraven hindras av institutionell tröghet hos Revisorsinspektionen. / Digitalization is a transforming force with a significant impact within the auditing industry. The auditing process is developing towards being increasingly digital. Previous research has highlighted that the auditor’s competence needs have changed because of digitalization. The purpose of this paper was to investigate the impact of digitalization within the auditing industry and thereby the Swedish Inspectorate of Auditors’ (SIA) educational requirements for authorization of auditors. A qualitative research method has been used to answer the purpose and research questions of this paper. Interviews have been conducted with employees from the SIA and auditors at the Big Four-firms. The empirical data were analyzed based on the theoretical framework. The conclusions show that digitalization has a significant impact on the auditing industry, but only a certain impact on the SIA’s educational requirements. The new requirements from 2018 enable a wider educational background for auditors, which is considered advantageous for the auditing industry. Furthermore, the study shows that there is a need for change in the SIA’s educational requirements. Respondents from the auditing industry believe that basic technical education is beneficial for auditors, as most of the auditing process is performed by using digital tools. It is concluded that some technical knowledge is necessary for the auditors to gain an understanding of the clients’ financial information and its operations. It is therefore considered that basic technical knowledge should be implemented in the SIA’s educational requirements. However, the result indicates that changes in these requirements are prevented by institutional inertia at the SIA.

I dagens samhälle finns det ett stort antal olika redovisningsstandarder och regelverk som företag måste förhålla sig till. Revisorerna granskar redovisningen för att se till att den upprätthåller den kvalitet som krävs för att den ska ge en rättvisande bild av företaget. Revisorerna ökar trovärdigheten på företags redovisning genom att granska årsredovisningar och den löpande förvaltningen. Det är Revisorsinspektionen (RI) som har som uppgift att granska de svenska revisorerna och ingripa mot revisorer som agerar oredligt. För att möjliggöra fortsatt utveckling av revisionsyrket måste de grundläggande orsakerna till revisionsmisslyckanden identifieras och revisionskvaliteten måste oavbrutet prövas. Syftet med studien är att analysera och granska samtliga disciplinärenden från RI som resulterat i en disciplinär åtgärd för en revisor. Studien ämnar vidare att identifiera de främsta orsakerna till revisionsmisslyckanden, samt att urskilja hur felaktigheterna skiljer sig åt mellan professionsfelaktigheter och processfelaktigheter. Undersökningen genomförs med hjälp av en induktiv innehållsanalys av samtliga disciplinärenden utfärdade av RI under tidsperioden 2016-2022. Studien analyserade totalt 234 olika ärenden med sammanlagt 959 antal felaktigheter. Studien kategoriserar datamaterialet och delar upp revisionsmisslyckanden i två olika huvudgrupper: processfelaktigheter och proffessionsfelaktigheter. Studien identifierade sex olika kategorier tillhörande revisionsprocessen och två kategorier hänförda till revisionsprofessionen. Av de totala felaktigheterna studien identifierade klassificerades 87 procent som processfelaktigheter. Undersökningen påvisar att den vanligaste orsaken till revisionsmisslyckanden är olika typer av granskningsfelaktigheter / Today’s society posits a great number of different accounting standards and regulations that companies need to adhere to. Financial statements are under scrutiny by auditors to ensure that it maintains sufficient quality that it accurately depicts the enterprise. Having auditors overseeing the company's accounts increases the company’s credibility. In Sweden auditors are overlooked by the Swedish Inspectorate of Auditors (SIA), whose purpose is to maintain audit quality, mainly by supervising and examining Swedish auditors. To ensure that audit as a profession continues to develop, audit failures need to be identified, and the auditors who make errors have to undertake disciplinary actions. The purpose of this study is to analyze and examine all disciplinary cases that have been reported from the SIA that have resulted in a disciplinary action. Furthermore, the study aims to identify the most common causes for audit failure, as well as discern how errors differ between professional misconduct and procedural errors. The survey was conducted with an inductive approach, examining all disciplinary cases issued by the SIA during the period 2016-2022. In total, 234 different cases were examined, with a sum of 959 different errors. The data was categorized into two main categories: procedural errors and professional misconduct. The study presents six different categories adhering to audit procedure, and two categories adhering to the audit profession. Out of all the errors identified by the study, 87 percent were classified as procedural errors. The most frequently identified error made by Swedish auditors were different types of examining errors.