Denna studie är en kandidatuppsats i Samhällsbyggnadsteknik vid Högskolan Dalarna. Forskning har visat på att det finns behov av att arbeta tvärsektoriellt för att uppnå en hållbar stadsutveckling. Ett sätt att göra detta är genom dialogprocesser. Denna studie ämnar undersöka vilka effekter dialogprocesser, baserade på SymbioCity Approach, har på kommunal planering efter det att processen genomförts.  Studien har genomförts genom litteraturstudier i ämnet, deltagande observationer under en dialogprocess samt 11 semistrukturerade intervjuer av deltagare från två olika dialogprocesser.  Studien har visat på att dialogprocesser baserade på SymbioCity Approach är ett användbart verktyg för en hållbar stadsutveckling. Processen kan utmynna i resultat som ökad institutionell kapacitet, ökad tvärsektoriell inblick och förståelse samt ökat socialt kapital.   Studien har också visat att viktiga faktorer som kan påverka resultatet av dialogprocessen bland annat är: huruvida man har en lämplig syftesformulering, att rätt resurser medverkar samt att man håller en nivå på dialogen som överensstämmer med dess syfte. Vidare har det framkommit att processen behöver planeras noga för att kunna utmynna i önskat resultat och att olika aktörer kan ha olika förväntningar på och bild av resultaten. / This study is a bachelor thesis in Civil Planning and Construction at Högskolan Dalarna. Studies has shown that there’s a need for a multisectoral working process to achieve a sustainable urban development. One way to do so is through collaborative planning processes. This study examines the use of collaborative processes, based on SymbioCity Approach, in civil planning projects in two Swedish municipalities. It tries to examine what effects the process has on the municipalities planning.  The study has been conveyed through literature studies on the subject, participating observations of a collaborative planning process and 11 semi-structured interviews with participants from two planning processes.  The study has shown that collaborative planning processes based on SymbioCity Approach is a useful tool for sustainable urban development. A process like this may result in increased institutional capacity, increased multisectoral knowledge and understanding, and increased social capital.   The study also shows that important factors that may influence the results of the process are: whether a purpose has been properly articulated, if the right resources are participating and whether the level of the content of the process coincides with the purpose of the process. Furthermore, the study shows that the process needs to be properly planned to reach its full potential. It also found that different stakeholders might have different expectations and idea of what the results of the process might look like.

Hållbar utveckling har sedan 1987 definierats enligt Brundtlandrapporten "Vår gemensamma framtid" som en utveckling där dagens generations behov tillfredsställs utan att äventyra framtida generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Mångtydigheten i begreppet hållbar utveckling har däremot skapat en diskussion i samhället om vad som ska ingå i tolkningen av begreppet och år 1992 i Rio de Janeiro hölls en konferens där man arbetade fram ett program för en hållbar samhällsutveckling, Agenda 21, ett handlingsprogram för det 21:a århundradet. Diskussionen om hållbar utveckling är idag ett inarbetat begrepp i samhällsutvecklingen och något som städerna i allt högre grad försöker anpassa sig efter. Det finns ett kunskapsläge som beskriver vad som ska ingå i den hållbara staden, hur man på bästa sätt planerar med hållbarhet i fokus och vilka modeller som ska användas för att integrera hållbarhetens tre delar ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Däremot finns det ett glapp mellan teoretiska ramverk och faktisk planering, där många stadsbyggnadsprojekt trots sina hållbarhetsmål inte lyckas att fullt ut bli hållbara i slutändan. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att dra en slutsats om det arbete som idag görs för att planera hållbara städer är tillräckligt utifrån den valda planeringsmodellen, SymbioCity, som har sina rötter i det svenska projektet Hammarby Sjöstad, som i olika avseenden används i kinesisk stadsplanering. Genom att jämföra planeringen av Hammarby Sjöstad med Tangshan Bay Eco-city i Kina har vi som mål att avgöra om man utifrån liknande mål och metoder kan planera hållbart där både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet får ta plats. Med utgångspunkt i en teoretisk analysram, som utarbetades efter kriterier och principer om hållbart stadsbyggande, genomförs en kvalitativ textanalys som jämför det svenska byggprojektet Hammarby Sjöstad med Tangshan Bay Eco-city i Kina för att urskilja likheter och skillnader i hur man strävar efter att bygga hållbart utifrån liknande planeringsmodeller. Analysen genomförs i två nivåer där första nivån analyserar SymbioCity som planeringsmodell och i vilka avseenden modellen kan vara ett verktyg för hållbar stadsplanering och i den andra nivån går analysen djupare och mer kritiskt in på hur Hammarby Sjöstad, Tangshan Bay Eco-city och SymbioCity förhåller sig till uppsatsens fyra kriterier för hållbar stadsplanering. Stadsdelarna är konstruerade med liknande mål om hållbarhet men den politiska skillnaden i Kina och Sverige ger olika förutsättningar för medborgardialog och social hållbarhet. Trots den sociala och politiska skillnaden mellan länderna blir arbetets slutsats att en modell trots allt kan vara en grund för planeringen av hållbara städer, men det måste visas hänsyn i arbetet till att en modell som SymbioCity ensam inte täcker in den sociala hållbarheten, vilket behövs för att långsiktigt kunna planera för hållbara städer och samhällen.

Submitted by Rosa Assis (rosa_assis@yahoo.com.br) on 2017-03-27T14:02:23Z No. of bitstreams: 2 Veronica Polzer.pdf: 33689017 bytes, checksum: 8a7d791aecb8aabc719c822874bd8b9b (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Approved for entry into archive by Paola Damato (repositorio@mackenzie.br) on 2017-03-27T16:21:21Z (GMT) No. of bitstreams: 2 Veronica Polzer.pdf: 33689017 bytes, checksum: 8a7d791aecb8aabc719c822874bd8b9b (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Made available in DSpace on 2017-03-27T16:21:21Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Veronica Polzer.pdf: 33689017 bytes, checksum: 8a7d791aecb8aabc719c822874bd8b9b (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2017-02-07 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / Currently, more than 1.3 billion tons of solid waste are produced every year around the world from households, hospitals, industries, among others. Most of this volume has as final destination places like dumps, groundwater, wasteland and other spaces that are not prepared to receive such material. Due to the large impact generated by the solid waste on the environment and public health, it is necessary to develop an integrated plan for solid waste management, which combined with other public policies can promote social, economic and environmental aspects of urban centers. Thus, the National Policy of Solid Waste, a regulatory milestone in Brazil, was important to clarify the role of each agent in solid waste management and also to determinate the definitive closure of dumps. Also, established the following hierarchy in solid waste management: waste reduction at source, reuse, recycling, energy recovery and then, landfill disposal. Therefore, significant changes in solid waste management will be needed in the coming years and this issue should be addressed with other public policies through an integrated and coordinated way, considering solutions in medium and long term. In Europe, Sweden along with, Denmark, Netherland, Austria, Germany and Switzerland, form a group of countries which allocate less than 1% of waste to landfills. Sweden was the country chosen to illustrate the engineering techniques in collection and proper disposal of solid waste because it has high rates of recycling, composting and energy recovery. Furthermore, its integrated solid waste management is part of a national program for sustainable development called SymbioCity, turning the Swedish cities research example, achieving results close to 100% in proper waste destination / För närvarande genereras mer än 1,3 miljarder ton fast avfall i världen årligen från bland annat hushåll, sjukhus och industrier. Merparten av detta läggs i soptippar eller grundvatten eller hamnar på andra platser som inte är anpassade eller lämpade för att ta emot sådant material. På grund av den stora påverkan som fast avfall har på miljö och folkhälsa är det nödvändigt att ta fram en genomtänkt plan för avfallshantering, vilken tillsammans med andra offentliga riktlinjer kan ge en ökad livskvalitet för medborgarna genom att bättre ta hänsyn till sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter i städerna. National Policy of Solid Waste, en milstolpe för avfallsregleringen i Brasilien, har därför varit viktig för att tydliggöra varje aktörs roll i avfallshanteringen och för att identifiera vilka soptippar som behövde avslutas. Följande hierarki fastställdes även för avfallshantering: minskat avfall vid källan, återanvändning, materialåtervinning, energiåtervinning och sist deponering. För att få till lösningar på medellång och lång sikt måste stora förändringar vidtas i avfallshantering i Brasilien under de kommande åren. Avfallsfrågan behöver dessutom integreras och samordnas med andra offentliga mål och riktlinjer för uthållig samhällsutveckling. I Europa bildar Sverige tillsammans med Norge, Danmark, Nederländerna, Österrike, Tyskland och Schweiz en grupp av länder där mindre än 1 % av hushålls- och industriavfallet läggs på deponi. I denna studie har Sverige valts ut av länderna, på grund av dess höga grad av återvinning, kompostering och energiåtervinning, för att illustrera olika metoder som kan användas för att samla in och hantera avfall på ett effektivt sätt. Integrerad avfallshantering är dessutom en del av ett nationellt program för hållbar utveckling, SymbioCity, som tar tillvara svenska städers forskningserfarenher för att åstadkomma lämplig hantering av snart sagt allt hushålls- och industriavfall. / Atualmente são produzidos mais de 1,3 bilhões de toneladas de resíduos sólidos por ano no planeta, de origem domiciliar, hospitalar, industrial, entre outras, sendo que grande parte desse volume tem como disposição final vazadouros a céu aberto, corpos d'água, terrenos baldios e outros locais não preparados para receber este tipo de material. Devido ao grande impacto gerado pelos resíduos sólidos ao meio ambiente e a saúde pública, faz-se necessário o desenvolvimento de um plano de gerenciamento integrado de resíduos sólidos que, em conjunto com as demais políticas públicas, promova os aspectos sociais, econômicos e ambientais dos centros urbanos. Dessa forma, a Política Nacional de Resíduos Sólidos, marco regulatório para o país, foi importante por esclarecer o papel de cada agente no manejo dos resíduos sólidos e também por determinar o encerramento dos vazadouros a céu aberto. Também estabeleceu a seguinte hierarquia no manejo dos resíduos sólidos: redução dos resíduos na origem, reutilização, reciclagem, recuperação energética e disposição final. Portanto, serão necessárias mudanças significativas na gestão dos resíduos sólidos nas cidades nos próximos anos e este tema poderia ser abordado de forma integrada e articulada com as demais políticas públicas, considerando soluções a médio e longo prazo, numa economia circular de desenvolvimento sustentável. No cenário europeu, a Suécia, junto com a Noruega, Dinamarca, Holanda, Áustria, Alemanha e Suíça, formam um grupo de países que destinam menos de 1% dos resíduos para os aterros sanitários. A Suécia foi o país escolhido para representar as técnicas empregadas na coleta e destinação adequada dos resíduos sólidos, pois apresenta também taxas altas de reciclagem, compostagem, e recuperação energética. Além disso, o gerenciamento integrado de resíduos sólidos está inserido em um programa nacional de desenvolvimento sustentável chamado SymbioCity, tornando as cidades suecas exemplos de pesquisa com resultados próximos ao 100% na destinação adequada dos resíduos.