Cette thèse avait pour objectif principal d'approfondir nos connaissances sur l'écologie des différents types de milieux humides lacustres afin d'optimiser leur conservation. Pour ce faire, j’ai étudié la résilience, les fonctions et les services écologiques (FSE), ainsi que la biodiversité de trois types de milieux humides lacustres. Ces milieux humides sont riverains au lac Papineau, qui est situé dans la réserve naturelle de Kenauk Nature, entre les Laurentides et l’Outaouais. Cette thèse combine des approches globales, multifonctionnelles et ciblées, axées sur la conservation des milieux humides et de leur biodiversité. Dans mon premier chapitre, j'ai d’abord identifié les déterminants écologiques de la typologie des trois types de milieux humides étudiés : des tourbières, des aulnaies (marécages arbustifs) et des frênaies (marécages arborescents). À l’aide de données récoltées sur le terrain et de données cartographiques, j'ai quantifié 12 prédicteurs hydrogéomorphologiques (HGM) et j'ai pu identifier la pente et l'élévation comme étant les déterminants écologiques les plus importants. Mes résultats ont également apporté des nuances supplémentaires quant aux variables associées à chaque type de milieu humide. En utilisant ces 12 prédicteurs HGM, j'ai créé un modèle de forêts d’arbres décisionnels capable de prédire à la fois la présence des milieux humides lacustres et leur typologie. Ce modèle a permis de prédire avec une précision de 89 % la typologie des sites étudiés, ce qui en fait un outil intéressant pour étudier la répartition des milieux humides riverains à d'autres lacs. J'ai également utilisé ce modèle pour simuler différents scénarios de changements du niveau d'eau, mettant en évidence la résilience des tourbières et des aulnaies, ainsi que la vulnérabilité des frênaies, aux changements globaux. Dans mon second chapitre, j'ai quantifié huit FSE à l'aide de 25 indicateurs différents, dont 15 ont été quantifiés à partir de données terrain. J'ai ensuite développé une approche multifonctionnelle permettant d'étudier simultanément toutes les interactions de synergies et de compromis entre les indicateurs de FSE et les trois types de milieux humides. Mes résultats ont montré que chaque type de milieu humide maximise différentes FSE, mais que le choix des indicateurs influence considérablement les patrons de synergies et de compromis. Bien que certains types de milieux humides maximisent les mêmes FSE, ils le font à travers différents mécanismes écologiques. Enfin, la biodiversité floristique et faunique (plantes, oiseaux, poissons, zooplanctons et insectes chanteurs) présentait les patrons d'interaction les plus diversifiés, chaque type de milieu humide maximisant différents aspects de la biodiversité. Dans mon troisième chapitre, j'ai optimisé l'approche des espèces clés (keystone species) pour permettre son utilisation en conservation afin d’identifier les espèces indicatrices de la biodiversité. Pour cela, je me suis basée sur l’approche la plus récente proposée dans la littérature et j'ai identifié les éléments qui limitaient son utilisation pour les praticiens et les praticiennes. J'ai ensuite proposé des modifications pour surmonter ces limites. Ces modifications ont permis : 1) d'élargir l'utilisation de cette approche aux données d'inventaires terrain, 2) d'identifier les espèces ayant un impact négatif sur la biodiversité, et 3) de définir des seuils rigoureux pour identifier les espèces clés au sein d'une communauté. J'ai ensuite testé cette approche sur les communautés de plantes, d'oiseaux et de poissons des milieux humides échantillonnés dans le cadre de cette thèse. Mes résultats ont montré que cette approche permettait d'identifier des espèces possédant effectivement des caractéristiques écologiques expliquant leur importance dans l'augmentation ou la diminution de la biodiversité. Ensemble, les trois approches présentées dans cette thèse offrent une perspective intégratrice de la conservation des milieux humides lacustres. Les méthodes qui y sont proposées représentent des outils intéressants, qui ont le potentiel d’optimiser notre gestion du territoire à court et à long terme, mais aussi à petite et à grande échelle. / The main objective of this thesis was to deepen our understanding of the ecology of different types of lake-edge wetlands to optimize their conservation. To achieve this, I studied the resilience, the ecosystem functions and services (EFS), and the biodiversity of three types of lake-edge wetlands. All studies wetlands were riverine to Lake Papineau, which is located in a Kenauk Nature natural reserve, between the Laurentides and Outaouais regions. This thesis therefore combines a global, a multifunctional, and a targeted approach, all focused on wetland conservation. In my first chapter, I first identified the ecological determinants of the typology of the three types of wetlands studied: peatlands, alder swamps (shrub swamps), and ash swamps (trees swamps). Using both data collected on the field and map data, I quantified 12 hydrogeomorphological (HGM) predictors and identified slope and elevation as the most important ecological determinants. My results also provided additional nuances regarding the variables associated with each wetland type. Using these 12 HGM predictors, I then created a Random Forest model capable of predicting both the presence of lake-edge wetlands and their typology. This model predicted the typology of the studied sites with 89 % accuracy, making it an interesting tool to study the distribution of lake-edge wetlands along the shore of other lakes. I also used this model to simulate different scenarios of water level changes, highlighting the resilience of peatlands and alder swamps, as well as the vulnerability of ash swamps, to global changes. In my second chapter, I quantified eight EFS using 25 different indicators, with 15 indicators quantified using field data. I developed a multifunctional approach to simultaneously study all the synergies and trade-offs between the EFS indicators and the three wetland types. My results showed that each wetland type maximizes different EFS, and that the choice of indicators significantly influences the patterns of synergies and trade-offs. Although some wetland types maximized the same EFS, they do so through different ecological mechanisms. Finally, biodiversity exhibited the most diverse interaction patterns, with each wetland type maximizing different aspects of it. In my third chapter, I optimized the keystone species approach to allow its use in conservation to identify indicator species for biodiversity monitoring. To do so, I relied on the most recent approach proposed in the literature and identified the elements that limited its use for practitioners. I then proposed modifications to overcome these limitations. These modifications allowed 1) to expand the use of this approach to field inventory data, 2) to identify species that have a negative impact on biodiversity, and 3) to define rigorous thresholds to identify keystone species within a community. I then tested this approach on plant, bird, and fish communities in the wetlands sampled in this thesis. My results showed that this approach effectively identified species with ecological characteristics that explained their importance in increasing or decreasing biodiversity. Together, the three approaches presented in this thesis provide an integrative perspective on the conservation of lake-edge wetlands. The methods I propose represent interesting tools that have the potential to optimize land management in the short and long term, as well as at small and large scales.

2015 is a turning point in the common history where the 2030 Agenda has set 17 Sustainable Development Goals (SDGs) to transform our world into a thriving and sustainable society in which humankind’s well-being is ensured while protecting the planet’s environmental boundaries. The same year, the European Commission adopted its first Circular Economy Action Plan with 54 actions to be implemented with a concise milestone: closing the loop. This inspiring concept of shifting to a Circular Economy (CE) in opposition to a linear economy is now gaining tremendous attention worldwide in the light of the emergency of redesigning our society to accelerate the journey towards a sustainable development. To successfully make this transition, a systemic change is required and it is a necessity to join forces to implement an extensive collaboration needed to align those two far reaching commitments. Thus, this study scrutinizes the interconnections between the CE targets and the SDGs targets using unique pairs of indicator time-series from 2000 to 2019 for 28 member states of the European Union (EU). The Global SDG Indicators Database and the Circular Economy Monitoring Framework of the European Commission were selected to perform this analysis. Firstly the correlations are disentangled into synergies for positive correlations and trade-offs for negative correlations using the Spearman’s rank correlation. Secondly this study aims at going further in the interpretation by examining causality in correlations found through a Transfer Entropy (TE) model measuring the power of coupling strength for two possible causal directions. This means that the directionality is assessed in a correlation by understanding which indicator in a pair is the cause and which is its effect. Hence a synergy could either be due to a positive impact of a CE target on a SDG target or to a SDG target that enhances a CE target. An analogous analysis is performed for a tradeoff. Broadly, the outcomes highlight a stronger causality in the interconnections in the direction CEtowards SDGs and overall the results show more positive interconnections with 22.43% of share than negative ones with 8.62% of share. The highest share of positive impacts of the CE on the SDGs isfound with SDG 7 (Affordable and Clean Energy), SDG 3 (Good Health and Well-Being) and SDG 15(Life on Land) while the highest share of negative impacts of the CE on the SDGs is found with SDG 2(Zero Hunger), SDG 9 (Industry, Innovation and Infrastructure) and SDG 10 (Reduced Inequalities). Additionally, the study identifies various speeds of development between countries in the alignmentof their SDGs progress and CE implementation. United Kingdom, Spain and France gather the best results in term of positive interconnections while Italy, Latvia and Luxembourg appear to have the highest share of negative interconnections. To succeed in both commitments, identified synergiesshould be leveraged and trade-offs efficiently tackled. / År 2015 var en vändpunkt i den gemensamma historien när Agenda 2030 satte de 17 Globala Målenför hållbar utveckling (SDGs) som syftar till att omvandla vår värld till ett välmående och hållbartsamhälle där mänsklighetens välbefinnande säkerställs samtidigt som planetens miljögränserskyddas. Samma år antog den Europeiska Kommissionen sin första handlingsplan för cirkulärekonomi med 54 åtgärder som ska genomföras med en enda milstolpe: att sluta kretsloppet. Detta inspirerande koncept om att byta till en cirkulär ekonomi (CE) i stället för en linjär ekonomi får nu stor uppmärksamhet över hela världen i ljuset av det akuta behovet av att omforma vårt samhälle för att påskynda övergången till en hållbar utveckling. För att lyckas med denna övergång krävs en systemförändring och ett omfattande samarbete är nödvändigt för att sammanfoga dessa två omfattande åtaganden. Därmed undersöker denna studie kopplingarna mellan CE-målen och SDG delmålen med hjälp av unika par av indikatortidsserier från 2000 till 2019 för 28 medlemsstater av Europeiska Unionen (EU). ”The Global SDG Indicators Database” och ”The Circular EconomyMonitoring Framework” av den Europeiska Kommissionen valdes ut för denna analys. Först kopplas korrelationerna loss till synergier för positiva korrelationer och avvägningar för negativakorrelationer med hjälp av Spearmans rangkorrelationskoefficient. Vidare syftar denna studie till att gå längre i tolkningen genom att undersöka kausalitet i de korrelationer som hittades med hjälp aven Transfer Entropy (TE)-modell för att mäta kopplingsstyrkan för två möjliga kausala riktningar. Detta innebär att riktningen i en korrelation bedöms genom att förstå vilken indikator i paret som är orsaken och vilken som är verkan. En synergi kan alltså bero på en positiv inverkan av ett av CEmålen på ett av SDG-delmålen eller tvärtom. En likartad analys utförs för en avvägning. På det helataget visar resultaten på en starkare kausalitet i kopplingarna i riktning från CE-målen till SDGdelmålen, och överlag visar resultaten att det finns fler positiva sammankopplingar med 22.43% än negativa med 8.62%. Den högsta andelen av CE-målens positiva effekter på SDG-delmålen återfinnsför mål 7 (Hållbar Energi för Alla), mål 3 (God Hälsa och Välbefinnande) och mål 15 (Ekosystem ochBiologisk Mångfald) medan den högsta andelen negativa effekter på SDG-delmålen återfinns för mål2 (Ingen Hunger), mål 9 (Hållbar Industri, Innovationer och Infrastruktur) och mål 10 (Minskad Ojämlikhet). Dessutom identifierar studien olika utvecklingshastigheter mellan länderna när det gäller deras framsteg i SDG-delmålen och genomförandet av CE-målen. Storbritannien, Spanien och Frankrike har de bästa resultaten när det gäller positiva sammankopplingar medan Italien, Lettland och Luxemburg tycks ha den högsta andelen negativa sammankopplingar. För att lyckas med både SDG och CE bör identifierade synergieffekter utnyttjas och kompromisser hanteras effektivt.

The pursuit of Sustainable Development Goals (SDGs) requires a transformative approach to energy systems, focusing on cleaner, reliable, and affordable energy services. This pursuit of achieving the SDG 7 goal of universal access to affordable and clean energy, can have numerous positive and negative implications on all other SDGs and their targets. This thesis project explores and addresses these interlinkages between SDGs and energy projects, highlighting the synergies and trade-offs of energy projects to contribute to achieving the SDGs. In this project, we propose a methodology and framework to facilitate the integration of the SDGs into the energy project planning and implementation phase. This framework is implemented into a tool called SDGs-PROPEL (Sustainable Development Goals - PROject Performance Evaluationand Learnings) that is tailor-made to help energy practitioners identify potential trade-offs and synergies, and develop strategies to maximize positive impacts and minimize negative ones by prioritizing the SDGs that are relevant to their projects. The proposed methodology also takes into consideration the growing importance of Environmental, Social, and Governance (ESG) reporting, ensuring that energy projects align with sustainable practices and societal expectations. Three case studies - one Wind energy projectand two district heating projects, all in France, are utilized to test the SDGs-PROPEL tool. It also incorporates feedback from technology experts working in District Heating and Cooling(DHC) and wind energy in energy companies and academia. The tool was also tested by studentsat the master’s level at KTH Royal Institute of Technology. The proposed methodology in the SDGs-PROPEL tool can be used by any energy practitioner for building a robust testing process for their tools and, in turn, help address some of the challenges of integrating SDGs with energy projects by providing a structured approach to incorporating the SDGs into theplanning and implementation phase of the energy projects. In conclusion, this paper emphasizes the significance of incorporating the SDGs into energy projects as a means to drive sustainable development. By enabling companies to assess the environmental, social, and economic impacts of their energy initiatives, this integration plays a crucial role in addressing critical global issues like climate change, poverty reduction, and energy access. / Strävan efter hållbara utvecklingsmål (SDG) kräver ett transformativt förhållningssätt till energisystem, med fokus på renare, pålitliga och överkomliga energitjänster. Denna strävan efter att uppnå SDG 7-målet om universell tillgång till hållbar energi, kan ha många positiva och negativa konsekvenser för alla andra SDG och deras mål. Detta avhandlingsprojekt utforskar och tar upp dessa kopplingar mellan SDG och energiprojekt, och belyser synergierna och avvägningarna mellan energiprojekt för att bidra till att uppnå SDGs. I det här projektet föreslår vi en metod och ett ramverk för att underlätta integrationen av SDGs i energiprojektets planering och genomförandefas. Detta ramverk är implementerat i ett verktyg som kallas SDGs-PROPEL (Sustainable Development Goals - PROject Performance Evaluation and Learnings) som är skräddarsytt för att hjälpa energiutövare att identifiera potentiella avvägningar och synergier, och utveckla strategier för att maximera positiva effekter och minimera negativa. genom att prioritera de SDG som är relevanta för deras projekt. Den föreslagna metoden tar också hänsyn till den växande betydelsen av miljö-, social- och styrelserapportering (ESG), vilket säkerställer att energiprojekt överensstämmer med hållbar praxis och samhälleliga förväntningar. Tre fallstudier - ett vindenergiprojekt och två fjärrvärmeprojekt, alla i Frankrike, används för att testa SDGs-PROPEL-verktyget. Den innehåller också feedback från teknikexperter som arbetar med DHC och vindenergi i energiföretag och akademi. Verktyget testades även av studenter på masternivå vid Kungliga Tekniska Högskolan. Den föreslagna metoden i SDGs-PROPEL-verktyget kan användas av alla energiutövare för att bygga en robust testprocess för sina verktyg och i sin tur hjälpa till att hantera några av utmaningarna med att integrera SDGs med energiprojekt genom att tillhandahålla ett strukturerat tillvägagångssätt för att införliva SDGs in i planerings- och genomförandefasen av energiprojekten. Sammanfattningsvis betonar detta dokument betydelsen av att införliva SDGs i energiprojekt som ett sätt att driva hållbar utveckling. Genom att göra det möjligt för företag att bedöma de miljömässiga, sociala och ekonomiska effekterna av sina energiinitiativ, spelar denna integration en avgörande roll för att ta itu med kritiska globala frågor som klimatförändringar, fattigdomsminskning och tillgång till energi.