Uppsatsen behandlar hur sex svenska tidningar rapporterade om Syrienkonflikten dagarna efter gasattacken i Ghouta den 21 augusti 2013. Den är en fallstudie av en händelse som krävde snabb nyhetsrapportering men där många massmedier saknade reportrar på plats. Undersökningen består av en kvalitativ samt en kvantitativ innehållsanalys av nyhetsartiklar publicerade under tio dagar efter attackens inträffande. Detta undersöker vi med frågeställningarna om vad som är nyheternas huvudfokus, vilka aktörer som får utrymme i rapporteringen samt hur reportrarna behandlar frågan om vem eller vilka som ges skulden för gasattacken. Undersökningen visar att nästan hälften av artiklarna behandlar Syrienkonflikten ur ett internationellt makroperspektiv. Artiklar som behandlar vardagslivet eller flyktingfrågan i Syrien är underrepresenterade. Civila och drabbade är de som visas mest på bild, medan politiker får mest utrymme i texten. Den mest förekommande motivkategorin för bilder är den som visar krigets konsekvenser i form av skadade eller dödade människor. Vilka aktörer som får komma till tals och vilka källor som journalisterna använder är i de undersökta artiklarna mycket lika mellan de undersökta tidningarna. Bristen på information och reportrar på plats gör att mycket material återanvänds och journalisterna tvingas bygga en historia kring den begränsade information som finns tillgänglig.

I september 2015 anslöt sig Ryssland som en militär part till kriget i Syrien genom att börja bomba oppositionella styrkor. I samband med detta hamnade Ryssland och USA ännu en gång på motsatta sidor av en militär konflikt, Ryssland stödjer den syriska regimen, samtidigt som USA tillsammans med flera andra länder, däribland Qatar, stödjer oppositionen. Vi har valt att avgränsa oss till fem specifika händelser under den pågående Syrienkonflikten och tre mediers rapportering av dessa. Medierna som kommer att undersökas är USA- baserade CNN, Ryssland-baserade RT (f.d. Russia Today) och Qatar-baserade Al-Jazeera. Att undersöka dessa tre konkurrenter är intressant då dessa är bland de största medierna i världen och når därmed miljontals människor med sin information. Dessutom står länderna där medierna är baserade i på olika sidor av den väpnade konflikten. Syftet är att undersöka om rapporteringen har varit allsidig eller tendentiös. Dessutom ska uppsatsen undersöka om rapporteringen är opartisk eller propagandistisk. Artiklarna analyseras med hjälp av en av oss konstruerad undersökningsmodell, som tar avstamp i Lundgren, Ney & Thuréns massmedieretoriska analysmodell, och som kompletterats med kritiska frågor hämtade från Hermans och Chomskys teorier om kritik av internationell krigsrapportering samt kriterier hämtade från den svenske statsvetaren Jörgen Westerståhls forskning om objektivitet och opartiskhet i medierapporteringen. Resultatet av undersökningen visar att RTs och CNNs rapportering till stor del var tendentiös, och innehöll det som Herman & Chomsky kallar för propaganda på nästan alla punkter, samtidigt som de uppfyllde väldigt få av Westerståhls punkter för opartiskhet. Vanligast var att båda medierna hade en stor obalans i användningen av vilken part som får komma till tals. Den tendentiösa rapporteringen kan förklaras genom bristen på förstahandskällor, en stor mängd tendentiösa källor - men även hur CNN och RT finansieras. CNNs kommersiella syften, samt det faktum att RT finansieras av den ryska staten, kan vara faktorer som påverkar rapporteringen. Men Al-Jazeeras rapportering såg dock annorlunda ut. I undersökningen hittades inte en enda artikel där någon propagandapunkt uppnåddes, samtidigt som punkterna för opartisk rapportering till största del uppfylldes. Dessutom visades en helt annan allsidighet i rapporteringen från kanalen.

This security study attempts to explain the dynamics of international conflict management of an intrastate conflict, through a combination of three theoretical frameworks. The conflict in Syria is shown to be managed mainly through strategies using coercive diplomacy, and some main contributions within the research field relating to strategies of coercion are used for guidance, to important factors which could affect coercive international conflict management, as well as to additional theories which could enhance the study’s explanatory power through a combined theoretical framework. The two added theoretical frameworks are Power Balancing and a Multidimensional concept of Power. With the aid of analytical tools derived from this combined framework the conflict management is analysed within both a multilateral and unilateral setting, offering some explanation as to why international conflict management (practiced by UNSC multilaterally and USA unilaterally) has shown so little progress in regard to the conflict, as well as why one significant, though limited, result could be achieved regarding the destruction of the Syrian regime’s chemical weapons arsenal.