<p>Idag lagras enorma mängder elektronisk text i databaser på företag, institutioner och liknande ställen. Textmassorna är oftast lättåtkomliga, lätt redigerade och enkla att sprida. Dessvärre dyker det upp problem när man ska läsa och navigera i stora dokument. Kognitiva belastningar på korttidsminnet är en följd av svårigheten att överblicka stora dokument. Det uppstår även problem med navigeringen i dokumenten. Oftast leder detta till att läsaren skriver ut dokumentet för att undkomma dessa och liknande problem.</p><p>Föreliggande arbete utfördes i samarbete med Familjen Dafgård AB i Källby. Ett intranet håller på att utvecklas hos dem och i detta ingår stora textbaserade databaser. Undersökningar har utförts med hjälp av anställda på företaget för att fånga deras synpunkter vad gäller navigation och läsning i elektroniska dokument.</p><p>Metoden som använts för att bringa klarhet i hur läsarna upplever olika navigeringssätt i elektronisk text har varit en kvalitativ intervju och en kvantitativ effektivitetsmätning av två olika sätt att navigera i dokument, scrollning eller länkning av textmassan.</p><p>Resultaten visar att de anställda i huvudsak föredrar länkningen framför scrollningen i långa textdokument. Tidsstudien visar tendenser till att länkningen är något snabbare än scrollningen.</p>

<p>Detta är en undersökning om navigation i tredimensionella miljöer, eller</p><p>mer specifikt, om att navigera i en miljö som presenterar en molekylmodell</p><p>av ett nätverk. Arbetet har täckt både konstruktion av modellen och</p><p>en undersökning av mänskliga spatiala förmågor, metaforer och mentala</p><p>modeller.</p><p>Undersökningen är kvalitativ och består av två delar, observation och en</p><p>tänka-högt metod. Resultat från undersökningen gav intressanta resultat</p><p>angående både gränssnittet och kopplingen mellan försökspersonernas</p><p>mentala modeller och den presenterade metaforen.</p>

<p>The purpose of this thesis is to create opportunities for an efficient interchange of information between humans and technology, especially for the skilled user, and put the designprincipal for informative structures and features into practice. Informative structures and features in a large number of information items helps the peripheral visual system to automatically capture knowledge through logical patterns.</p><p>A field experiment was done to evaluate if informative structures and features, implicate efficient human information-processing, even in a small study. The results was ambiguous because the quantitative part of the investigation didn’t show any significant differences, whereas the qualitative showed that people prefer a dynamic document with a high degree of informative structures and features over a dynamic document with a low degree of informative structures and features. Even if this study was inconsistent, probably because to few subjects where used, the implication of the research that’s behind it is solid. The field of application of informative structures and features are the design of user interfaces fit for skilled users.</p>

<p>id förvärvande av ett nytt informationssystem blir det allt vanligare att man väljer ett standardsystem före ett egenutvecklat system. Med denna undersökning vill jag belysa hur en kravspecifikation bör utformas samt hur utvärdering av olika standardsystemalternativ mot denna kravspecifikation bör utföras.</p><p>Undersökningen har utförts i form av en litteraturstudie där tre olika källor har ingått. Syftet är att belysa likheter samt skillnader hos källorna som ingår i undersökningen med avseende på ovanstående problem. Detta har resulterat i att jag har tagit upp de mest framträdande likheterna och skillnaderna mellan de olika källorna med avseende på de problem jag har undersökt.</p><p>När det gäller utformning av kravspecifikation är den mest framträdande likheten att samtliga källor påpekar vikten av att urskilja de krav som är absolut nödvändigt att systemet klarar bland samtliga krav. Det gör att arbetet med utvärderingen av de olika standardsystemalternativen underlättas. Den största skillnaden jag har funnit är hur detaljerat man skall ange de krav man ställer på systemet. Den ena källan förespråkar att kraven skall dokumenteras väldigt detaljerat medan en annan källa anser att man bara skall ange de problem som systemet skall lösa och överlåta den tekniska lösningen på leverantören.</p><p>Det finns även likheter och skillnader i hur arbetet med utvärdering av de olika standardsystemalternativen utförs. En av källorna beskriver inte detta arbete i någon större utsträckning. En likhet är att alla tre källorna även förordar en bedömning av leverantören och ej endast systemet som sådant. Anledningen är att men vill bedöma saker som om eventuell vidareutveckling av systemet är aktuell, tillgång till support mm. Två av källorna använder de baskrav som angivits i kravspecifikationen för att sålla bort de alternativ som ej uppfyller dessa krav tidigt under utvärderingsarbetet. Det medför att man sedan kan fokusera på de återstående alternativen. En skillnad är att detta arbete utförs på olika sätt där den ena källan genomför denna gallring utan medverkan av någon leverantör medan den andra källan sållar bland redan inkomna offerter.</p>

<p>Detta arbete handlar om intranät och integrering av datasystem samt beslutsunderlag. Rapporten behandlar några tekniker och mellanprogram som används för att integrera datasystem i ett intranät. Beslutsunderlag och beslutsprocessen rörande intranätet studeras. Undersökningens syfte är att studera vilka beslutsunderlag som ligger bakom en integrering av datasystemen i ett intranät. Information har samlats in genom intervjuer och litteraturstudier. Intervjuerna genomfördes vid fem företag med fler än 200 anställda. Undersökningens slutsatser handlar om att det finns stor skillnad på beslutsunderlagen i företag. Jag anser att det finns någon form av övergripande beslutsunderlag om intranäten.</p><p>När ett intranät väl tagits i drift så bör företagen se över vilka andra databaser och datasystem som kan integreras med intranätet. Det finns oerhört mycket att vinna genom att komma åt andra datasystem genom intranätet. Att använda intranätet som en informationskanal kommer vara viktigt i framtiden för att hålla personalen inom företagen informerade.</p>

<p>Projektledarskap är en relativt ny företeelse och som akademiskt ämne är det ännu yngre. Detta innebär att det inte finns mycket forskat inom detta område. Projektformen är idag en arbetsform som blir allt vanligare bland företagen, främst då IT-företagen. Att projektformen blir allt vanligare beror på att vinsterna blir stora tack vare att ledtiden från analys till resultat blir kortare. Leda ett projekt är inte en enkelt uppgift. En projektledare får ofta ta smällen när ett projekt inte blir lyckat och systemutvecklingsprojekt har idag inga höga siffror när det gäller att få färdigt projektet i tid, till rätt kostnad och med de funktioner som fanns enligt förutsättningarna.</p><p>För att förhindra att projekten blir misslyckade måste en bra plan finnas och även en medvetenhet om att problem kan uppstå under ett projekts gång. De risker som finns kan delas upp rent tidsmässigt i strategiska risker, som påverkar projektet på lång sikt, och operationella risker som påverkar projektet på kort sikt. Dessa risker går sedan att dela in på tre riskelement som är:</p><p>· Tekniska risker</p><p>· Kostnadsrisker</p><p>· Planeringsrisker</p><p>Att kunna identifiera dessa risker är en av de viktigaste uppgifter som projektledaren har.</p><p>I den här studien kommer jag att undersöka hur företag kan påverka sina projektledare i deras bedömning och hantering av risker i systemutvecklingsprojekt. Min undersökning har skett på fem företag: Cap Gemini, Enator, Volvo IT och Caran vilka alla är konsultföretag och Kinnarps som driver sina egna systemutvecklingsprojekt. Utifrån denna undersökning har jag kommit fram till att företagen har en hög riskmedvetenhet och de ger sina projektledare chansen att hantera och bedöma riskerna. Dock är riskanalyser något som används mer av konsultföretag medan de företag som driver sina egna systemutvecklingsprojekt inte alltid använder sig av riskanalyser. Det anses också av alla företag att återvinning av erfarenheter är något som är väldigt viktigt för framtida projekt.</p>

<p>Ett förslag på design av gränssnittet på förstasidan av ett intranet är utformat med tanke på användbarhet med utgångspunkt från attityder och motivation.</p><p>Arbetet är utfört hos Familjen Dafgård AB i Källby, ett företag inom livsmedelsbranschen.</p><p>Två gränssnitt är designade, ett efter minimalistiska principer med ett fåtal rubriker innehållande både global och lokal information i en djupare struktur för att stimulera till en action-oriented approach och att locka till sig nya, ovana användare. Det andra med utgångspunkt från informativa startsidor eller en maximalistisk design med rubriker i flera nivåer för global information samt ikoner för lokal information.</p><p>Gränssnitten är utvärderade med tanke på användbarhet med hjälp av REAL metoden, Relevans, Effektivitet, Attityd och Lärbarhet. Som komplement till denna metod som utvärderar på detaljnivå används en definition kallad användbarhet i kontext. Denna hanterar användarvänlighet, användarkompetens, användaracceptans och informa-tionsbehov på en mer global nivå.</p><p>Utvärderingen baseras på en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer av sex försökspersoner som har fått pröva de två versionerna av gränssnittet. Fyra ovana och två vana internetanvändare.</p><p>Resultatet visar att av de två versionerna är den maximalistiska startsidan är att föredra. Den främjar scannability och stödjer effektiviteten. Attityden till Max-varianten är mer positiv än till Min-varianten, speciellt efter inlärning, vilket visar att användarkompetensen är viktig för att skapa en positiv attityd och finna motivation till att använda gränssnittet.</p><p>Människan vill ha en mening med omvärlden och kunna räkna ut vad som kan göras. Uppfylls detta kan en positiv attityd skapas. Här visar det sig att relevans för det egna arbetet är avgörande för motivation att använda gränssnittet</p><p>Informationsbehovet är olika för olika personer. Generellt sett verkar det finnas ett behov av ett intranet hos företaget, dock måste det definieras vilken typ av information som är relevant med tanke på lättillgänglig, lokal information och global information.</p><p>Studien förordar en maximalistisk design av företagets första sida av ett intranet.</p>

<p>Detta arbete behandlar frågan om hur hot och risker som förknippas med elektronisk handel identifieras. Utgångspunkten har varit SBA-metoden (Sårbarhetsmetoden), vilken är en dokumenterad, strukturerad metod som används för att säkerställa en fullgod säkerhetsnivå på ett kommande eller redan befintligt system.</p><p>Metoden har agerat "mall" för hur säkerhetsarbetet bör bedrivas i ett företag. Med detta menas att eftersom metoden är framtagen just för ändamålet att borga för god säkerhet så kan den användas som vägledare för säkerhetsarbetet. Utifrån denna "mall" har därefter jämförelser mellan metodens resultat och resultatet från intervjuerna gjorts i syfte att se om det fanns några skillnader, samt vilka konsekvenser dessa skillnader skulle kunna få.</p><p>Det resultat som slagit igenom är framförallt att företagen då det installerade sitt system inte använde sig av någon (dokumenterad) metod. Detta behöver inte betyda att säkerheten är bristfällig i företagen, men chansen för att någon aspekt missats ökar avsevärt eftersom det aldrig går att frånse den mänskliga faktorn.</p><p>Företagen bör därför använda sig av någon slags metod för att på så vis minimera chansen för att någon aspekt av säkerhetsarbetet missas.</p>

<p>The objective of this study is to determine if and how Swedish businesses measure the efficiency of their purchasing departments.</p><p>In this study I have interviewed six medium to large successful companies and asked them</p><p>· Which ratios they use to measure the efficiency of their purchasing departments</p><p>· Why they use these ratios and</p><p>· How the results of these measurements are used</p><p>I can conclude that although there are no ratios or other measurements that directly measure the efficiency of purchasing indirect measures do exist.</p><p>The measures applied are usually the result of demands from management and the results are reported back to management and used to follow development within a particular field of purchasing. Benchmarking, especially external benchmarking, is unusual.</p>

<p>Det globala nätverket Internet växer för var dag som går och det gör även dess möjligheter. Idag omsätter den elektroniska handeln över Internet miljardbelopp och förväntas öka ytterligare de kommande åren. Allt fler företag startar upp handel över Internet i nätbutiker och intresset bland konsumenterna ökar.</p><p>När elektroniska avtal sluts försvinner den fysiska kontakten och den personliga kontakten minskas. Som en följd av detta ökar behovet av en säker identifiering av Internetanvändarna. Detta är vad mitt arbete handlar om.</p><p>Arbetet belyser vilka problem och möjligheter som finns för en svensk nätbutik att identifiera kunder som besöker nätbutiken. Jag har tagit upp identifiering både när en kund kommer in på nätbutikens webbplats och när en kund ska beställa varor.</p><p>Vidare har jag tittat närmare på cookie-teknikens funktioner och användningsområden samt hur den används i nätbutikerna. Från kunden perspektiv belyser jag frågan om användningen av cookies är ett hot mot den personliga integriteten. Den sista frågeställningen som jag tar upp är hur den viktiga kundidentifieringen i en nätbutik kan förbättras.</p><p>Jag har valt att använda mig av litteraturstudier, enkät och intervjuer för att få svar på mina frågor. Utifrån insamlat material har jag dragit slutsatsen att identifieringen av kunder i svenska nätbutiker idag är tillräcklig utifrån de behov som finns. De flesta nätbutiker önskar sig en förbättrad identifiering med mer information om sina kunder. När elektroniska betalningar mer börjar användas kommer behovet av en säkrare identifiering att öka. Tekniken finns idag, men är inte implementerad fullt ut. Det elektroniska identitetskortet förväntas bli den teknik som kommer lösa problemet med säker identifiering på Internet.</p>