<p>I denna rapport har jag försökt göra en studie om hur Skövde kommun skall gå till väga för att implementera ett intranät. Kommunen har över 3000 anställda och jag intervjuade 12 förvaltningschefer för att få fram deras önskningar och åsikter.</p><p>I början av rapporten introducerar jag vad konceptet intranät betyder i stort och hur det har kommit till. I kapitel tre kommer mina frågeställningar.</p><p>Slutsatsen i arbetet är i stort sätt att jag rekommenderar att kommunen sätter igång ett pilotprojekt där en IT-specialist är projektledare. Projektet kan ta hänsyn till den önskelista som jag tog fram från intervjuerna med cheferna.</p><p>Rapporten avslutas med en diskussion om arbetets gång.</p>

<p>Från att endast finnas inom enstaka branscher, till att sprida sig brett över branschregistret har ordet projekt fått en vidare betydelse. Begreppet projekt används idag flitigt inom IT-branschen. I och med att projektarbete har blivit vanligare, har nya frågor och funderingar kommit upp kring teambuilding.</p><p>I rapporten tar jag tar upp de kriterier som ställs, både på projektledare och de medlemmar som ingår i projektgruppen, samt vilka egenskaper en projektledare bör besitta för att skapa en bra miljö i ett projekt. Vidare i min genomförandedel gör jag en jämförelse hos litteraturen för att avgöra skillnader och likheter i åsikter och synsätt.</p><p>I min studie har jag funnit att litteraturen till stor del är överrens om de kriterier som ställs upp på projektledare och projektmedlemmar. Däremot finns det vissa skillnader i litteraturen om projektledarens arbetsuppgifter och ansvarsområden.</p>

<p>Rapporten innehåller en presentation av aspekter som är viktiga för att minimal dokumentation kontinuerligt ska framställas under system- utvecklingsfasen, aspekter som är primära för att minimal dokumentation ska bibehållas korrekt under systemförvaltningsfasen, samt hur förvaltning av minimal dokumentation kan förenklas. Dessutom innehåller rapporten ett förslag till vad minimal dokumentation är.</p><p>Det som framkommer i rapporten är att det är viktigt att en verksamhet har policies som ställer krav på kontinuerlig framställning av minimal dokumentation under systemutvecklingsfasen, samt på att minimal dokumentation ska bibehållas korrekt under systemförvaltningsfasen. Dessutom ska planer framställas som beskriver samtliga dokumentations- aktiviteter, och en metod ska användas som stödjer dokumentation under systemutvecklingsfasen och systemförvaltningsfasen. Att förvaltning av dokumentation kan förenklas vid användning av ett datoriserat dokumenthanteringssystem, framkommer också. Rapporten avslutas med en allmän diskussion om arbetet, och ett förslag till hur en verksamhet kan gå tillväga för att minimal dokumentation ska utvecklas och förvaltas.</p>

<p>I will in this paper give an introduction to the subject fields systemdevelopment, groupdynamic, conflicts and kommunication. The paper will fokus on what systemdevelopmentgroups can do before and during a project to support the teamwork and what systemdevelopmentgroups kan do to overbuild destruktive conflicts.</p>

<p>Dagens lokala nätverk förväntas tillgodose allt högre krav på prestanda, högre överföringshastigheter, men även mobilitet. Användare behöver allt mer tillgång till det lokala nätverket samtidigt som de ofta behöver röra sig inom arbetsplatsens områden. Till detta hör även de, i vissa situationer, krav på snabba uppkopplingar av tillfälliga nätverk, t. ex. vid konferenser. Trådlösa lokala nätverk löser dessa problem med mobilitet och snabb uppkoppling. Syftet med detta projekt är att utvärdera trådlösa lokala nätverks prestanda med avseende på de prestandapåverkande faktorerna; datamängd, antalet datorer, kontrollmetod för medieåtkomst, avstånd mellan sändare och mottagare samt den så kallade hidden-node- situationen. Projektets fokus riktas mot ett encelligt radiobaserat trådlöst lokalt nätverk som använder CSMA/CA och frequency hopping spread spectum. Resultaten ska kunna användas för konfigurering av trådlösa lokala nätverk, men kan även användas som beslutsunderlag vid överväganden mellan trådade och trådlösa lokala nätverk.</p><p>Till grund för prestandautvärderingen användes ett antal olika nätverksarkitekturer med bärbara och stationära datorer utrustade med PC- respektive ISA-adaptrar, en server, samt en åtkomstpunkt (eng. accesspoint). Tester har utförts på dessa nätverksarkitekturer för att framhäva de olika ovan nämnda faktorernas inverkan på nätverkets prestanda.</p><p>Resultaten från testerna visar på hur viktigt det är med noggrann konfigurering av trådlösa lokala nätverk. Paketstorlek och datamängd har stor inverkan på nätverkets prestanda och resultaten visar på tydliga skillnader vid små respektive stora paket. Högre utnyttjandegrad fås vid stora paket jämfört med vid små. CSMA/CA fungerar likt CSMA/CD under hög belastning och trådlösa lokala nätverk med CSMA/CA som kontrollmetod för medieåtkomst rekommenderas därför inte konfigureras för en belastning på över 30% för bästa utnyttjandegrad. Antalet datorer kopplade till en åtkomstpunkt spelar allt större roll för nätverkets totala prestanda, ju högre belastning varje dator utsätter nätet för. Även avståndet mellan sändare och mottagare i ett trådlöst lokalt nätverk har större inverkan på prestandan ju högre belastning de åstadkommer. En så kallad hidden-node- situation bör alltid, om möjligt, undvikas eftersom den kan påverka nätverkets prestanda kraftigt negativt.</p>

<p>Det här arbetet börjar med en introduktion till systemutveckling och ger exempel på ett par olika tillvägagångssätt som används i Skandinavien och England. I introduktionen presenteras också problem som har funnits och kanske finns fortfarande i systemutvecklingsbranschen. Vidare belyses också hur viktig kommunikationen är mellan användare och utvecklare genom hela utvecklingsarbetet. I de tidiga faserna av systemutveckling finner man kravhantering och den introduceras kort i slutet på introduktionen för att sedan presenteras i fullo i bakgrundskapitlet. I början på bakgrundskapitlet ges ett exempel på hur en fullständig utvecklingsmodell kan vara uppbyggd och efter det tas kravhanteringens alla delar upp för att sedan avslutas i hur kravvalideringen fungerar och används. Problembeskrivningen innehåller tre delar med början på det problemområde som jag valt, nämligen kravhanteringsprocessen. Denna följs av avgränsningen i form av valideringen, och då speciellt kommunikationen i valideringsprocessen som fungerar som problemprecisering.</p><p>Metodvalet visar på valet av metod samt de källor som använts med tillhörande bakgrundsinformation. Genomförandet presenterar en analys olika metodkategorier inom valideringsprocessen och undersöker dem med hjälp av tre kriterier för att få en rättvis jämförelse. I genomförandet finns också en översikt om användarmedverkan eftersom detta är en förutsättning för kommunikation mellan två parter. Sedan följer ett analyskapitel där metodkategorierna analyseras ur två perspektiv. I analyskapitlet presenteras också de erfarenheter som gjorts under detta arbete. En analys av materialet som använts sker också i samma kapitel. Till sist presenteras resultat av undersökningen och arbetet diskuteras i ett vidare perspektiv.</p>

<p>Inversion of the artificial neural network mapping is a relatively unexplored field of science. By inversion we mean that a search is conducted to find what input patterns that corresponds to a specific output pattern according to the analysed network. In this report, an evolutionary algorithm is proposed to conduct the search for input patterns. The hypothesis is that the inversion with the evolutionary search-method will result in multiple, separate and equivalent input patterns and not get stuck in local optima which possibly would cause the inversion to result in erroneous answer. Beside proving the hypothesis, the tests are also aimed at explaining the nature of inversion and how the result of inversion should be interpreted. At the end of the document a long list of proposed future work is suggested. Work, which might result in a deeper understanding of what the inversion means and maybe an automated analysis tool, based on inversion.</p>

<p>Snabb tillgång till korrekt information är idag ett viktigt konkurrensmedel för företag. Databaser gör detta möjligt genom att flera användare kan dela på verksamhetens information och därmed kan informationen hållas aktuell och konsistent. Den här studien behandlar relationsdatabasen som kännetecknas av att datan lagras i tabeller. Databasens fördelar medför att den utgör kärnan i flera informationssystem och det är därför viktigt att databasen uppfyller kundens och användarnas krav.</p><p>Studien identifierar typsituationer som kan skapa problem vid design och implementering av relationsdatabaser. Syftet är att databasutvecklare kan utnyttja studien för att veta vilka typsituationer som kan skapa problem i ett databasprojekt och på så sätt vara förberedda. De identifierade problemen exemplifieras och förslag på lösning presenteras.</p><p>ER-modellen är en datamodell som ofta används i designfasen av informations-systemets relationsdatabas. Idag existerar det situationer som måste modelleras och som är mer komplexa än när ER-modellen utvecklades i början av sjuttiotalet. Det leder till att de begrepp som traditionella ER-modeller har inte är tillräckliga för modellering i flera situationer. Förekomst av arv, komplexa datatyper och användande av CASE-verktyg är enligt studien situationer som kan skapa problem vid databasdesignen om en traditionell ER-modell används.</p><p>De problemsituationer som rör implementeringen av en relationsdatabas är uppdelade i två delar, de som kan härledas till funktionella krav och de som kan härledas till icke-funktionella krav. Implementering av komplexa datatyper och affärsregler, överföring av objektmodell till relationsdatabas jämföra data och söka i trädstrukturer i SQL, är exempel på situationer som kan skapa problem vid implementering och som härleds till funktionella krav i studien. Prestanda och skalbarhet, maskinberoende och kostnad är de icke-funktionella krav som studien behandlar.</p>

<p>Mycket tyder på att utveckling av framtida informationssystem i huvudsak kommer att utgöras av montering av mjukvarukomponenter. Med mjukvarukomponenter avses suveräna objekt som utför en viss operation på inmatad data och/eller erbjuder operationer som manipulerar lagrad data. På samma sätt som hårdvarukomponenter löds ihop på ett kretskort ska implementerade komponenter kunna tas i bruk för att skapa ett komplett informationssystem. Eftersom komponenterna är suveräna kan ett informationssystem distribuera dessa komponenter till datorer med godtycklig mjukvara installerad i ett nätverk. På så sätt utnyttjas den datorkraft som finns i ett nätverk på ett bättre sätt. Detta kräver att ett gemensamt språk används för att kommunikation ska kunna ske mellan dessa komponenter. Flera stora mjukvaruleverantörer har därför tagit fram olika objektstandarder för att erbjuda just detta gemensamma språk. De objektstandarder som dominerar är Microsofts DCOM och OMG:s CORBA. Pga att det finns två dominerande standarder så är det väl ganska naturligt att fördelar och nackdelar med de båda måste identifieras. Det finns flera dokumenterade undersökningar om just detta. Gemensamt för dessa är att de inte är särskilt lättillgängliga för systemutvecklingsprojekt i allmänhet eftersom skillnader mellan standarderna återfinns på en alltför tekniskt detaljerad nivå. I det här projektet involveras därför s.k mittenlagerverktyg, dvs mjukvara som bygger på respektive standard, för att erhålla ett resultat som är tillräckligt abstrakt för att kunna användas av systemutvecklare i allmänhet.</p><p>Den metod som tillämpas bygger i huvudsak på ett kvalitativt angreppssätt och inleds med att utifrån ett befintligt system fastställa kriterier för jämförelsen. Information för att bedöma vilket stöd aktuell standard ger för respektive kriterie hämtas från tillgängliga specifikationer och annan dokumentation om såväl objektstandarderna som mittenlagerverktygen.</p><p>Vissa generella omdömen från tidigare undersökningar har trots allt framförts. De anger att informationssystem som ska operera på Windowsplattformar bör välja DCOM och informationssystem som ska operera på skilda plattformar bör välja CORBA. Det här projektet styrker den slutsatsen men beaktar dessutom systemkrav såsom tillgänglighet, prestanda, transaktionshantering, felhantering, säkerhet och dataintegritet etc. Detta möjliggörs genom att mittenlagerverktyg involveras i projektet. Ett system med betydande krav på transaktionshantering, felhantering, säkerhet och dataintegritet erhåller sannolikt bäst resultat med CORBA medan ett system med framträdande krav på tillgänglighet och god prestanda vid utökning av antalet användare lyckas bäst med DCOM. Dessutom tycks DCOM och andra verktyg baserade på DCOM i större utsträckning än CORBA prioritera användarvänlighet. För att åstadkomma detta krävs att den omgivning där DCOM-systemet ska operera är ganska väl anpassat. Hög användarvänlighet sker således på bekostnad av aktuellt informatiossystems anpassningsförmåga till godtyckliga omgivningar.</p>

<p>Interprocessor communication is a vital part of any multiprocessor system. This work focuses on integration of an asynchronous message passing mechanism and a message notification support in the form of limited hardware queues. To fulfill requirements the interprocessor communication must be predictable, efficient, maintain memory integrity, and use the semantics of the available message passing mechanism. Various solution possibilities are identified, evaluated and compared, resulting in a design recommendation. The design uses memory restriction to build a firewall between the processors, using pointers to avoid message copying. The message queue is in the form of an array ring that can piggyback acknowledgement information. The design is general and applicable by a real-time operating systems using asynchronous message passing with explicit buffering, and has hardware support in the form of limited interrupt generating queues.</p>