Zugl.: Dresden, Techn. Univ., Diss., 2007

<p>Vid kreditaffärer mellan bank och företag stöter banken på risker. Riskerna kan ges uttryck i problem som att företaget undanhåller sina möjligheter att klara av återbetalningen av lånet och/eller har mål eller en inställning till risk som skiljer sig mot bankens mål och inställning till risk. Dessa problem är svårast för banken att analysera vid kreditaffärer med små företag beroende på större informationsasymmetri och företagsledarens nyckelroll. För att reducera risken för att dessa problem ska uppkomma kan banken ta hjälp av verktyg som förmår företaget att agera i bankens intresse under kreditaffären. I denna studie frågar vi oss hur svenska banker, under kreditengagemanget, använder sig av de verktyg som kan förmå små företag att agera i bankens intresse. Syftet är att beskriva svenska bankers syn på kreditengagemangets karaktärsdrag vid kreditengagemang med små företag, beskriva vilket syfte bankerna har med användningen av verktygen, beskriva i vilken utsträckning de olika verktygen används samt identifiera bakomliggande faktorer till varför vissa verktyg används i en viss utsträckning. Med studien vill vi bidra med en samlad bild över de verktyg banken kan använda sig av för att förmå små företag att agera i dess intresse samt ge en bild av hur svenska banker väljer att använda dessa vid kreditengagemang med små företag.</p><p>Verktygen delas i studien in i tre kategorier; (i) kontrakts-/passiva verktyg (ränta, säkerheter och personlig borgen), (ii) övervaknings-/aktiva verktyg (relation och delägarskap) samt kontrakt och övervaknings-/delvis aktiva verktyg (covenants och performance pricing).</p><p>Referensramen ger en bild över vad litteraturen nämner om kreditengagemangets karaktärsdrag framförallt vid kreditengagemang mellan banken och små företag samt över de olika verktygen med inriktning på dess förmåga att förmå små företag att agera i bankens intresse. Vår studie är kvalitativ och baseras, förutom på litteraturen, på intervjuer gjorda med Handelsbanken och SEB i Malmö och Swedbank och Nordea i Göteborg. Undersökningen består av fyra intervjuer fördelade jämt mellan bankerna. Att valet föll på att göra intervjuer i storstäder var p.g.a. att vi ville intervjua bankmän på banker som med stor sannolikhet har stor erfarenhet av kreditengagemang med små företag och en god kunskap om de verktyg banken kan använda sig av för att förmå små företag att agera i bankens intresse samt att vi ville undvika skillnader som kan uppkomma, vad gäller verktygens användning, mellan bankmän verksamma i storstäder och bankmän verksamma i småstäder.</p><p>Studiens resultat visar att svenska banker upplever en högre grad av informationsasymmetri och att företagsledare har en stor nyckelroll vid kreditengagemang med små företag. P.g.a. detta upplever bankerna det svårare att analysera dessa företag. Därigenom finns det ett behov hos svenska banker att förmå små företag att agera i bankernas intresse. Bankerna använder kontrakts-/passiva verktyg i stor utsträckning vid kreditengagemang med små företag. Dock är det bara personlig borgen av dessa verktyg som i stor utsträckning används till att förmå företag att agera i bankens intresse. Övervaknings-/aktiva verktyg menar bankerna i stor utsträckning kan användas för att förmå små företag att agera i bankens intresse. Dock är det bara relationen som används vid kreditengagemang med små företag idag. Kontrakt och övervaknings-/delvis aktiva verktyg används inget eller i begränsad utsträckning vid kreditengagemang med små företag. Då de används är det dock för att de har en förmåga att förmå små företag att agera i bankens intresse.</p>

By tracing intertextual shifts in policy over time, I examine how discourse is constructed in particular ways within the same institution, at different times. I look at the ways in which the construction of EFA by the World Bank can be compared and contrasted between 2001 and 2007. Guiding my inquiry are considerations of how education has been linked to economic rationality and has become understood as a means through which to improve well-being, particularly for those who are from lower income states. The questions that have guided my inquiry are as follows: How is it that education comes to be exercised as a tool for integration in the international political economy? What type of knowledge informs the creation of the key documents and how are the appropriate ends, as constructed by the particular form of knowledge, manifested in EFA documents? / Theoretical, International and Cultural Studies in Education

Vid kreditaffärer mellan bank och företag stöter banken på risker. Riskerna kan ges uttryck i problem som att företaget undanhåller sina möjligheter att klara av återbetalningen av lånet och/eller har mål eller en inställning till risk som skiljer sig mot bankens mål och inställning till risk. Dessa problem är svårast för banken att analysera vid kreditaffärer med små företag beroende på större informationsasymmetri och företagsledarens nyckelroll. För att reducera risken för att dessa problem ska uppkomma kan banken ta hjälp av verktyg som förmår företaget att agera i bankens intresse under kreditaffären. I denna studie frågar vi oss hur svenska banker, under kreditengagemanget, använder sig av de verktyg som kan förmå små företag att agera i bankens intresse. Syftet är att beskriva svenska bankers syn på kreditengagemangets karaktärsdrag vid kreditengagemang med små företag, beskriva vilket syfte bankerna har med användningen av verktygen, beskriva i vilken utsträckning de olika verktygen används samt identifiera bakomliggande faktorer till varför vissa verktyg används i en viss utsträckning. Med studien vill vi bidra med en samlad bild över de verktyg banken kan använda sig av för att förmå små företag att agera i dess intresse samt ge en bild av hur svenska banker väljer att använda dessa vid kreditengagemang med små företag. Verktygen delas i studien in i tre kategorier; (i) kontrakts-/passiva verktyg (ränta, säkerheter och personlig borgen), (ii) övervaknings-/aktiva verktyg (relation och delägarskap) samt kontrakt och övervaknings-/delvis aktiva verktyg (covenants och performance pricing). Referensramen ger en bild över vad litteraturen nämner om kreditengagemangets karaktärsdrag framförallt vid kreditengagemang mellan banken och små företag samt över de olika verktygen med inriktning på dess förmåga att förmå små företag att agera i bankens intresse. Vår studie är kvalitativ och baseras, förutom på litteraturen, på intervjuer gjorda med Handelsbanken och SEB i Malmö och Swedbank och Nordea i Göteborg. Undersökningen består av fyra intervjuer fördelade jämt mellan bankerna. Att valet föll på att göra intervjuer i storstäder var p.g.a. att vi ville intervjua bankmän på banker som med stor sannolikhet har stor erfarenhet av kreditengagemang med små företag och en god kunskap om de verktyg banken kan använda sig av för att förmå små företag att agera i bankens intresse samt att vi ville undvika skillnader som kan uppkomma, vad gäller verktygens användning, mellan bankmän verksamma i storstäder och bankmän verksamma i småstäder. Studiens resultat visar att svenska banker upplever en högre grad av informationsasymmetri och att företagsledare har en stor nyckelroll vid kreditengagemang med små företag. P.g.a. detta upplever bankerna det svårare att analysera dessa företag. Därigenom finns det ett behov hos svenska banker att förmå små företag att agera i bankernas intresse. Bankerna använder kontrakts-/passiva verktyg i stor utsträckning vid kreditengagemang med små företag. Dock är det bara personlig borgen av dessa verktyg som i stor utsträckning används till att förmå företag att agera i bankens intresse. Övervaknings-/aktiva verktyg menar bankerna i stor utsträckning kan användas för att förmå små företag att agera i bankens intresse. Dock är det bara relationen som används vid kreditengagemang med små företag idag. Kontrakt och övervaknings-/delvis aktiva verktyg används inget eller i begränsad utsträckning vid kreditengagemang med små företag. Då de används är det dock för att de har en förmåga att förmå små företag att agera i bankens intresse.

Banking sector is very sensitive to macroeconomic and political instabilities and they are prone to crises. Since banks are integrated with almost all of the economic agents and with other banks, these crises affect entire societies. Therefore, classification or rating of banks with respect to their credibility becomes important. In this study we examine different models for classification of banks. Choosing one of those models, fuzzy c-means clustering, banks are grouped into clusters using 48 different ratios which can be classified under capital, assets quality, liquidity, profitability, income-expenditure structure, share in sector, share in group and branch ratios. To determine the inter-dependency between these variables, covariance and correlation between variables is analyzed. Principal component analysis is used to decrease the number of factors. As a a result, the representation space of data has been reduced from 48 variables to a 2 dimensional space. The observation is that 94.54% of total variance is produced by these two factors. Empirical results indicate that as the number of clusters is increased, the number of iterations required for minimizing the objective function fluctuates and is not monotonic. Also, as the number of clusters used increases, initial non-optimized maximum objective function values as well as optimized final minimum objective function values monotonically decrease together. Another observation is that the &lsquo / difference between initial non-optimized and final optimized values of objective function&rsquo / starts to diminish as number of clusters increases.

After Ukraine’s accession to the World Trade Organization in 2008, foreign banks were permitted to open their branches directly in this country. This development brought the opportunity for additional capital inflow to Ukrainian economy. However, foreign banks tend to operate in Ukraine through locally incorporated subsidiaries rather than branches. This thesis analyzes the Ukrainian regulatory framework for foreign bank branching and compares to the analogous Canadian regimen. I find that, although the minimum entry requirements for establishing a foreign bank branch are more relaxed in Ukraine as compared to Canada, the Ukrainian legal framework that is not conducive to operating via branches. The regulatory limits for a branch’s loan activities are based on a branch’s capital deposited in Ukraine rather than on the parent bank’s capital. Branches effectively have no inherent advantages over subsidiaries in this jurisdiction, whereas the disadvantages, such as unlimited liability, are preserved.

After Ukraine’s accession to the World Trade Organization in 2008, foreign banks were permitted to open their branches directly in this country. This development brought the opportunity for additional capital inflow to Ukrainian economy. However, foreign banks tend to operate in Ukraine through locally incorporated subsidiaries rather than branches. This thesis analyzes the Ukrainian regulatory framework for foreign bank branching and compares to the analogous Canadian regimen. I find that, although the minimum entry requirements for establishing a foreign bank branch are more relaxed in Ukraine as compared to Canada, the Ukrainian legal framework that is not conducive to operating via branches. The regulatory limits for a branch’s loan activities are based on a branch’s capital deposited in Ukraine rather than on the parent bank’s capital. Branches effectively have no inherent advantages over subsidiaries in this jurisdiction, whereas the disadvantages, such as unlimited liability, are preserved.

No description available.

Syftet med undersökningen är att visa på vilka faktorer som påverkar en bankkund till att lämna sin bank. Syftet är också att utifrån de faktorer som tas upp ta reda på vilken som väger tyngst och få en uppfattning om en kunds övervägande i val av bank. Anledningen till det syfte som studien valt är på grund av den konkurrenssituation som bankerna befinner sig i.I den teoretiska referensramen diskuteras det först hur en organisation jobbar med sina kunder. Därefter följer information om kundrelationer och kundtillfredsställelse. Härefter presenteras de faktorer som kan påverka en kund: lojalitet, kundnöjdhet, varumärke, förtroende och åtagande. Studien valde i undersökningsmodellen att föra samman förtroende och åtagande till ett begrepp för att sedan gå djupare in på detta. Förtroende/åtagande påverkas av olika indikatorer som kommunikation, gemensamma värderingar, opportunistiskt beteende, relationsfördelar och kostnad för avslut av en relation. Förtroende/åtagande vägdes sedan mot begreppet benägenhet att lämna för att se vilket samband de har till varandra.Undersökningen använder sig av en deduktiv ansats med ett positivistiskt synsätt. Denna studie baseras på en kvantitativ metod då det görs en enkätundersökning för att kunna besvara studiens hypoteser utifrån problemformuleringen. Sedan presenteras resultaten med hjälp av SPSS med bland annat en regressionsanalys och korrelationstest.Undersökningen görs i två steg för att besvara hypoterserna. I det första steget testas de olika indikatorerna till förtroende/åtagande för att se vilka av dessa som har störst påverkan på förtroende/åtagande och även för att se vilka andra samband som finns. Det visade sig att opportunistiskt beteende inte hade något samband och saknade tillförlitlighet till förtroende/åtagande. I det andra steget testas förtroende/åtagande till benägenhet att lämna sin bank för att se om det finns en koppling mellan dessa variabler. Resultatet visade att en kunds benägenhet att lämna sin bank påverkas av förtroende/åtagande som därigenom påverkas av de olika indikatorerna förutom genom opportunistiskt beteende. Studien har fem hypoteser som accepterades och en som förkastades. Detta resultat kan vara användbart för banker för att veta hur de ska agera mot sina kunder. Bankerna bör lägga fokus på hantering av ett kundmöte och även få kunden att känna tillit till sin bank.

Abstract     Datum:   Kurs:   Handledare:   Författare:   Titel:   Syfte:               Metod:           Analys:         Slutsats:             Nyckelord:   2012-01-10   Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp   Peter Lindberg   Emelie Eklöf &amp; Anna Fridström   Belöningssystem – En jämförelse två svenska storbanker   Syftet med denna uppsats är att vi vill ta reda på hur chefer motiverar sin kontorspersonal i två olika svenska storbanker. Vi vill dessutom undersöka om det är nödvändigt med belöningssystem i denna bransch samt hur dessa bör vara utformade för att uppnå bästa effekt. Vi vill dessutom ta reda på om det finns förbättringar som kan göras i bankernas belöningssystem.   Vår uppsats bygger på en kvalitativ metod då vi har intervjuat tre olika respondenter från dessa banker, vi har valt att intervjua chefer på olika positioner och inte de kontorsanställda. Vi har samlat in data från litteratur, vetenskapliga artiklar, databaser och tidskrifter.   Vi har sett både likheter och skillnader i belöningssystemet mellan de banker vi undersökt. Den största skillnaden är hur den eventuella års-bonusen utbetalas. En likhet är att den eventuella års-bonusen baseras på koncernens resultat.   Det är inte enbart års-bonusen som är motivationshöjande i det dagliga arbetet. Personalen drivs av fler faktorer än belöningssystemet i sig, såsom gemenskap, ansvarstagande/förtroende och muntlig feedback på ett bra utfört arbete. För att öka motivationen hos personalen bör en mix av alla dessa faktorer finnas.   Belöningssystem, motivation, anställda, bank