Denna studie kommer behandla casinoreklam som har sänts på svensk tv. Studien kommer att undersöka hur Mobilbet och Unibet använder sig av retoriska verktyg i sina reklamfilmer genom övertygelse argumenten: ethos, pathos och logos. Fyra stycken reklamfilmer kommer att analyseras, varav två är fällda hos Reklamombudsmannen och de resterande har sänts på tv under hösten 2016.Studien kommer först att introducera relevant bakgrundsinformation om tv-reklam, retorik, ICC:s regelverk samt marknadsföringslagen. Analysen utgår metodologiskt från retorikanalysens sexstegsmodell av Karlberg och Mral för att på så sätt kunna bryta ner reklamfilmernas kontext i mindre delar och genomföra en sammanställning och en övergripande analys. Modellen utgår från sex steg och med hjälp utifrån dessa steg samt tillhörande frågeställningar har en retorisk analys genomförts av reklamfilmerna. Studien har visat att både Mobilbet och Unibet använder sig av ethos-, pathos- och logosargument i sina reklamfilmer. De logiska argument som används i Mobilbets och Unibets reklamfilmer från 2013/2014 brister och har inte tillräckligt med stödargument. Unibet är det företag som tydligast visat på en förändring i användandet av retoriska verktyg efter en fällning hos Reklamombudsmannen. Detta genom att stärka sina logosargument med fler stödargument i reklamen från hösten 2016. / This study is researching gambling-commercials that aired on Swedish television channels, and examines how Mobilbet and Unibet uses rhetorical tools in their tv commercials with the form of beliefs by arguments: ethos, pathos and logos. Four commercials were investigated, two of which that were condemned by the Advertising Union representative and the remaining two have been broadcast on television in the fall of 2016. The study will introduce relevant background information about tv commercials, rhetoric, regulations within the ICC and Marketing Practises Act. The analysis is based methodologically from the rhetoric analysis six-step model of Karlberg and Mral in order to be able to break down the tv commercials context into smaller parts, and undertake a comprehensive compilation and analysis. The model is based on the six stages and with the help from these steps and related issues, it was helpful for the rhetorical analysis in order for it to be able to carry on and research the selected commercials. The study has shown that both Mobilbet and Unibet use ethos-, pathos- and logoargument to convince through their advertising. The logo argument Mobilbet and Unibet used in their commercials from 2013/2014 do not have enough of support arguments. Unibet has been the company that has demonstrated the clear changes in their use of rhetoric tools in the tv commercials from autumn 2016 in their way of convince, because they have tried to strengthen their logo arguments with more supporting arguments.

The number of online casino companies in the Swedish gambling market, and especially the number of online casino commercials in Swedish television, has significantly increased during the last ten years. Previous studies show that Swedish consumers have negative attitudes toward gambling advertising. Literature explains advertising as a powerful source that influences consumers’ perceptions, attitudes and emotions. Hence, this thesisaims to explore consumers’ perceptions, attitudes and emotions of  online casino TV-commercials in relation to semiotic and rhetorical tools. In order to fulfil the aim of this thesis, this research is characterized by an interpretivistic philosophy and an abductive research approach. The empirical material in this study derive from qualitative content analyses of six online casino commercials and two focus group sessions. The findings show that perceptions, attitudes and emotions interrelate when consumers evaluate TV-commercials. The results also show that cultural aspects and segmentation contribute to consumers’ perceptions. Further, consumers must be able to relate to the story and link the content of the commercial to online gambling in order for them to have positive attitude and too feel positive about the commercials. Semiotic and rhetorical tools affect the consumer and thus are crucial elements for whether or not marketing communication is considered effective by the participants. These findings contribute with new insight in marketing communication as the combination of sensory marketing, semiotics and rhetoric have not been studied in relation to perceptions, attitudes and emotions. The conceptual model has a practical contribution since it can be applied in different areas of advertising.

<p>This study is about how older people are portrayed in TV- commercials, and what those images are saying about senior citizens as consumers. I’ve chosen two of Sweden’s most popular TV channels that are broadcasting commercials and from those two channels recorded commercials in a period of one week, three times a day (morning, afternoon and evening/night). My purpose with this study was to see when older people stared in commercials, which kind of merchandises they were marketing, in which manor they acted out their roles, and (if possible) say something about the elderly people as consumers.</p>

<p>Title: ”Du kommer väl ihåg hur det var att gå i skolan?” – En visuell retorikanalys av fem av Friends antimobbningsfilmer</p><p>Number of pages: 75</p><p>Authors: Radhika Bhasin and Christoffer Orre</p><p>Tutor: Marinette Fogde and Gudrun Weiner</p><p>Course: Communication, Advanced Course</p><p>Period: Spring 2007</p><p>University: Division of Media and Communication, Department of Humanistic Science, Örebro University</p><p>Purpose/Aim: The purpose with this essay is to examine in what ways the Swedish organisation Friends advertising films against bullying rhetorically and visual rhetorically intend to convince their audience of their message.</p><p>Material/Method: We have been studying five of Friends advertising films against bullying. The five films were chosen because they all originated from the same campaign against bullying amongst schoolchildren. The methods used were partly rhetoric analysis and partly visual rhetoric analysis.</p><p>Main results: The conclusion we can draw from this study is that Friends anti-bullying films uses several rhetoric methods, both classic and visual, to convince their audience. Occurrence of pathos (emotions) arguments as convincing method was most commonly used, followed by ethos (sender trust) and only a few logos (fact) arguments. These arguments combined with a strong evidentia and style figures such as metaphors and metonyms concluded in the assume that the films at least fulfilled their purpose to inform the audience about the anti-bullying message in an appealing way. However if the films resulted in any behaviouristic changes we can not say.</p>

Title: ”Du kommer väl ihåg hur det var att gå i skolan?” – En visuell retorikanalys av fem av Friends antimobbningsfilmer Number of pages: 75 Authors: Radhika Bhasin and Christoffer Orre Tutor: Marinette Fogde and Gudrun Weiner Course: Communication, Advanced Course Period: Spring 2007 University: Division of Media and Communication, Department of Humanistic Science, Örebro University Purpose/Aim: The purpose with this essay is to examine in what ways the Swedish organisation Friends advertising films against bullying rhetorically and visual rhetorically intend to convince their audience of their message. Material/Method: We have been studying five of Friends advertising films against bullying. The five films were chosen because they all originated from the same campaign against bullying amongst schoolchildren. The methods used were partly rhetoric analysis and partly visual rhetoric analysis. Main results: The conclusion we can draw from this study is that Friends anti-bullying films uses several rhetoric methods, both classic and visual, to convince their audience. Occurrence of pathos (emotions) arguments as convincing method was most commonly used, followed by ethos (sender trust) and only a few logos (fact) arguments. These arguments combined with a strong evidentia and style figures such as metaphors and metonyms concluded in the assume that the films at least fulfilled their purpose to inform the audience about the anti-bullying message in an appealing way. However if the films resulted in any behaviouristic changes we can not say.

<p><strong>Purpose:</strong></p><p>The purpose of the thesis is to, through an ethnographic case study, understand 20-25 year olds‘ multitasking habits when watching TV and to create a framework of the distractions identified for media consumption.</p><p><strong>Background:</strong></p><p>The changes in technology and the new possibilities of consuming media creates a need to understand how people in the ages of 20-25 consume media. Advertising on TV is, in Swe-den, the marketing channel that companies spend the largest amount of money on. Most of the statistics regarding viewing rates are collected in a way that might not give totally accu-rate picture of the actual TV viewing of the consumers. Therefore, it is necessary to do an in-depth study of the media consumption habits of this group.</p><p><strong>Method:</strong></p><p>The study will be conducted, through an ethnographic case study where the researchers ob-serve a sample of four people in the target group during 10 sessions. Each session will be two hours long, and during, the researchers will observe the group‘s media consumption habits when watching TV. The observers will also look at the multitasking habits of the group, what media and distractions are combined while watching TV.</p><p><strong>Conclusions:</strong></p><p>The researchers conclude that multitasking is a common occurrence in the target groups media consumption. The authors have identified four categories that distracts the viewer‘s focus from TV commercials. The first three are distractions being, social, media and non-media distractions. The fourth category is technical avoidance, where people tend to switch channels or mute the sound in order to avoid commercials. Further, an important factor af-fecting the level of multitasking was whether the TV viewing was planned or unplanned. It was observed that this had an effect on the level of commercial avoidance when watching TV. Finally, four different models have been created as a framework to help marketers un-derstand the consumers behavior.</p> / <p><strong>Syfte: </strong></p><p>Syftet med avhandlingen är att, genom en etnografisk fallstudie, förstå 20-25 åringars multi-tasking vanor när de tittar på TV och att modeller för distraktioner som identifierats för mediekonsumtion.</p><p><strong>Bakgrund: </strong></p><p>De tekniska förändringarna och de nya möjligheterna för på vilka sätt media kan konsume-ras skapar ett behov av att förstå hur människor i åldrarna 20-25 konsumerar media. Re-klam på TV är i Sverige den marknadsföringskanal som företagen spenderar mest pengar på. De mesta av statistiken om tittarsiffror samlas på ett sätt som inte kan ge helt korrekt bild av det faktiska TV-tittande för konsumenterna, och därför är det nödvändigt att göra en fördjupad studie av mediekonsumtion vanorna för denna grupp.</p><p><strong>Metod: </strong></p><p>Studien kommer att genomföras genom en etnografisk fallstudie, där forskarna observerar ett urval av fyra personer i målgruppen under 10 separata tillfällen i objektets hem. Detta för att skapa en så naturlig miljö som möjligt. Varje observation kommer att vara i två timmar och under dessa observationer kommer forskarna studera objektens mediekonsum-tion vanor när de tittar på TV. Författarna kommer även att observera gruppens multita-sking vanor under TV tittandet, tillsammans med vilka media och distraktioner som kom-bineras i detta sammanhang.</p><p><strong>Slutsats: </strong></p><p>Författarna drar slutsatsen att multitasking är en vanlig företeelse i målgruppens mediekon-sumtion. Fyra kategorier är identifierade som distraherar tittarens fokus från TV reklam. De tre första kategorierna distraktioner nämligen social, media och övriga distraktioner. Den fjärde kategorin är tekniska åtgärder för att undvika reklam. En viktig faktor som på-verkar nivån av multitasking var om TV-tittandet var planerat eller oplanerat, och det kon-staterades att detta hade inverkan på nivån av kommersiell undvikelse när de tittade på TV. Författarna har skapat fyra modeller som kan användas för att underlätta för marknadsföra-re att förstå och nå denna målgrupp.</p>

<p>I vår tid omges vi av reklam nästan överallt. I hemmet till exempel i form av TV-reklam, dagstidningsreklam och direktreklam. På stan till exempel i form av utomhusreklam och flygblad. I SOM-undersökningen 2005 visade det sig att endast 14 procent av de tillfrågade hade en positiv inställning till TV-reklam. Om det är så få som uppskattar TV-reklam, hur ska en reklamfilm utformas för att fler ska bli positiva?</p><p>Syftet är att undersöka hur medie- och kommunikationsstudenter upplever storybaserade respektive informativa reklamfilmer ur ett retoriskt perspektiv. Vi vill undersöka vad som upplevs som bra respektive dåligt i reklamfilmerna och få fram åsikter om hur förbättringar kan göras.</p><p>För att göra detta satte vi samman tre fokusgrupper med sex studenter i varje grupp. Valet av medie- och kommunikationsstudenter gjordes för att de har en god inblick i reklambranschen utan att ha jobbat i den och på det sättet tappat en del av sin objektivitet.</p><p>Genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett visuellt retoriskt perspektiv har vi analyserat respondenternas svar och placerat dessa under tre olika kategorier, målgrupp, budskap och utformning. Vi har kunnat utläsa kopplingar mellan respondenternas diskussioner kring reklamfilmernas utformning och visuell retorik, med fokus på etos, patos logos och metonymi och metafor.</p><p>Intressanta resultat som framkom var att de flesta av respondenterna menade att båda formerna av reklamfilmerna uppfyllde ett visst syfte. De tyckte dock att målgruppen kunde bli mer specifik och tydlig i båda reklamfilmerna. Den stora skillnaden mellan kategorierna var underhållningsvärdet och trovärdigheten.</p>

Purpose: The purpose of the thesis is to, through an ethnographic case study, understand 20-25 year olds‘ multitasking habits when watching TV and to create a framework of the distractions identified for media consumption. Background: The changes in technology and the new possibilities of consuming media creates a need to understand how people in the ages of 20-25 consume media. Advertising on TV is, in Swe-den, the marketing channel that companies spend the largest amount of money on. Most of the statistics regarding viewing rates are collected in a way that might not give totally accu-rate picture of the actual TV viewing of the consumers. Therefore, it is necessary to do an in-depth study of the media consumption habits of this group. Method: The study will be conducted, through an ethnographic case study where the researchers ob-serve a sample of four people in the target group during 10 sessions. Each session will be two hours long, and during, the researchers will observe the group‘s media consumption habits when watching TV. The observers will also look at the multitasking habits of the group, what media and distractions are combined while watching TV. Conclusions: The researchers conclude that multitasking is a common occurrence in the target groups media consumption. The authors have identified four categories that distracts the viewer‘s focus from TV commercials. The first three are distractions being, social, media and non-media distractions. The fourth category is technical avoidance, where people tend to switch channels or mute the sound in order to avoid commercials. Further, an important factor af-fecting the level of multitasking was whether the TV viewing was planned or unplanned. It was observed that this had an effect on the level of commercial avoidance when watching TV. Finally, four different models have been created as a framework to help marketers un-derstand the consumers behavior. / Syfte: Syftet med avhandlingen är att, genom en etnografisk fallstudie, förstå 20-25 åringars multi-tasking vanor när de tittar på TV och att modeller för distraktioner som identifierats för mediekonsumtion. Bakgrund: De tekniska förändringarna och de nya möjligheterna för på vilka sätt media kan konsume-ras skapar ett behov av att förstå hur människor i åldrarna 20-25 konsumerar media. Re-klam på TV är i Sverige den marknadsföringskanal som företagen spenderar mest pengar på. De mesta av statistiken om tittarsiffror samlas på ett sätt som inte kan ge helt korrekt bild av det faktiska TV-tittande för konsumenterna, och därför är det nödvändigt att göra en fördjupad studie av mediekonsumtion vanorna för denna grupp. Metod: Studien kommer att genomföras genom en etnografisk fallstudie, där forskarna observerar ett urval av fyra personer i målgruppen under 10 separata tillfällen i objektets hem. Detta för att skapa en så naturlig miljö som möjligt. Varje observation kommer att vara i två timmar och under dessa observationer kommer forskarna studera objektens mediekonsum-tion vanor när de tittar på TV. Författarna kommer även att observera gruppens multita-sking vanor under TV tittandet, tillsammans med vilka media och distraktioner som kom-bineras i detta sammanhang. Slutsats: Författarna drar slutsatsen att multitasking är en vanlig företeelse i målgruppens mediekon-sumtion. Fyra kategorier är identifierade som distraherar tittarens fokus från TV reklam. De tre första kategorierna distraktioner nämligen social, media och övriga distraktioner. Den fjärde kategorin är tekniska åtgärder för att undvika reklam. En viktig faktor som på-verkar nivån av multitasking var om TV-tittandet var planerat eller oplanerat, och det kon-staterades att detta hade inverkan på nivån av kommersiell undvikelse när de tittade på TV. Författarna har skapat fyra modeller som kan användas för att underlätta för marknadsföra-re att förstå och nå denna målgrupp.

I vår tid omges vi av reklam nästan överallt. I hemmet till exempel i form av TV-reklam, dagstidningsreklam och direktreklam. På stan till exempel i form av utomhusreklam och flygblad. I SOM-undersökningen 2005 visade det sig att endast 14 procent av de tillfrågade hade en positiv inställning till TV-reklam. Om det är så få som uppskattar TV-reklam, hur ska en reklamfilm utformas för att fler ska bli positiva? Syftet är att undersöka hur medie- och kommunikationsstudenter upplever storybaserade respektive informativa reklamfilmer ur ett retoriskt perspektiv. Vi vill undersöka vad som upplevs som bra respektive dåligt i reklamfilmerna och få fram åsikter om hur förbättringar kan göras. För att göra detta satte vi samman tre fokusgrupper med sex studenter i varje grupp. Valet av medie- och kommunikationsstudenter gjordes för att de har en god inblick i reklambranschen utan att ha jobbat i den och på det sättet tappat en del av sin objektivitet. Genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett visuellt retoriskt perspektiv har vi analyserat respondenternas svar och placerat dessa under tre olika kategorier, målgrupp, budskap och utformning. Vi har kunnat utläsa kopplingar mellan respondenternas diskussioner kring reklamfilmernas utformning och visuell retorik, med fokus på etos, patos logos och metonymi och metafor. Intressanta resultat som framkom var att de flesta av respondenterna menade att båda formerna av reklamfilmerna uppfyllde ett visst syfte. De tyckte dock att målgruppen kunde bli mer specifik och tydlig i båda reklamfilmerna. Den stora skillnaden mellan kategorierna var underhållningsvärdet och trovärdigheten.

The starting point in this study is the huge increase of betting- and casino advertising in Swedish television. Advertising from betting- and casino companies occupies a lot of space in the daily media flow and this study investigates how masculinity is constructed in the commercials for a Swedish context. Sweden is a country at the forefront of gender equality, so it is also interesting to investigate how the relatively new advertising genre for gambling is involved and constructs stereotyped images of masculinity. The study uses semiotics as the method of analyzing for commercial film clips produced for television broadcast in Sweden.The study finds that masculinity is constructed in different ways in advertising from gambling-companies. One difference is how companies registered outside Sweden use an aggressive macho man to promote game advertising while Swedish gaming companies construct a more everyday image of the man as soft and emotional.