Drawing on newspaper, movement correspondence, and interview data, I examine the tactical selection and (in)visibility of a lesbian and gay student group, Gay Student Services (GSS), in a hostile university campus in Texas from the mid-1970s through the 1980s. GSS was formed to create a safe space for sexual minorities at Texas A & M University (TAMU) and asked university officials to recognize the group officially after physical threats of violence became real. After long delays, when TAMU administrators declined GSS's request, GSS filed a lawsuit against TAMU with the goal of achieving formal recognition. In the first chapter, I offer a brief history of GSS and introduce my thesis structure. In the second chapter, I show how early access to legal aid bolstered GSS members' understanding of their rights and encouraged their use of legal tactics. A sense of legal entitlement also encouraged GSS to pursue legal tactics in the face of administrative antagonism. The hostile campus environment also motivated GSS to utilize legal tactics instead of engaging in more traditional forms of contention, such as protest, to pursue their goal of gaining official status on campus.

<p>Med anledning av att allt färre elever väljer språk som tillval på gymnasiet så är syftet med detta examensarbete att ta reda på vad som påverkar gymnasieelever att välja, respektive välja bort, språk som tillval. Det jag främst vill undersöka är ifall det finns skillnader i motivation, attityder och nöjdhet/missnöje med undervisningen mellan de som har valt språk och de som har valt bort språk som tillval. Vidare syftar undersökningen till att ta reda på vilka förbättringar både elever och lärare tycker vore nödvändiga. Metoden som användes var både kvalitativ och kvantitativ i form av intervjuer och två olika enkäter. Fyra elever och två lärare intervjuades och enkäterna besvarades av 34 elever med språk som tillval och av 40 elever med andra tillval. Resultatet visar inte på några specifika skillnader förutom motivation mellan grupperna, däremot fann jag flera möjliga orsaker till bortval; bland annat ointresse, taktikval och tråkig undervisning. De förbättringar som efterfrågades var till viss del organisatoriska, men till största delen handlade de om själva undervisningen. Det jag kom fram till är att undervisningen på högstadiet troligen påverkar bortvalen i hög grad och att det är förbättringar där, samt ett nytt skolsystem som premierar språk, som är de viktigaste faktorerna för att få fler elever att välja språk som tillval.</p> / <p>The purpose with this degree thesis is to find out why pupils choose, or do not choose, language as an optional subject. Mainly I want to see if there are any differences in motivation, attitudes and satisfaction/dissatisfaction with language teaching between the pupils who have chosen language and the pupils who have chosen another optional subject. Furthermore the investigation aims at finding out what improvements teachers and pupils find necessary. The method being used was both qualitative and quantitative in the form of interviews and two different questionnaires. Four pupils and two teachers were interviewed and the questionnaires were answered by 34 pupils with a language choice and 40 pupils with other choices. The result shows no specific differences except motivation between the two groups, however I found several possible reasons to why pupils tend to choose some other subject than language: lack of interest, tactical choices and an unsatisfying language teaching. The suggestions of improvements concerned to an extent organizational aspects, but mainly the actual teaching. The teaching in the upper level of compulsory school probably affects the fewer choices of language and we need to improve this teaching and introduce a new school system that rewards language choices to make more pupils choose language as an optional subject.</p>

Med anledning av att allt färre elever väljer språk som tillval på gymnasiet så är syftet med detta examensarbete att ta reda på vad som påverkar gymnasieelever att välja, respektive välja bort, språk som tillval. Det jag främst vill undersöka är ifall det finns skillnader i motivation, attityder och nöjdhet/missnöje med undervisningen mellan de som har valt språk och de som har valt bort språk som tillval. Vidare syftar undersökningen till att ta reda på vilka förbättringar både elever och lärare tycker vore nödvändiga. Metoden som användes var både kvalitativ och kvantitativ i form av intervjuer och två olika enkäter. Fyra elever och två lärare intervjuades och enkäterna besvarades av 34 elever med språk som tillval och av 40 elever med andra tillval. Resultatet visar inte på några specifika skillnader förutom motivation mellan grupperna, däremot fann jag flera möjliga orsaker till bortval; bland annat ointresse, taktikval och tråkig undervisning. De förbättringar som efterfrågades var till viss del organisatoriska, men till största delen handlade de om själva undervisningen. Det jag kom fram till är att undervisningen på högstadiet troligen påverkar bortvalen i hög grad och att det är förbättringar där, samt ett nytt skolsystem som premierar språk, som är de viktigaste faktorerna för att få fler elever att välja språk som tillval. / The purpose with this degree thesis is to find out why pupils choose, or do not choose, language as an optional subject. Mainly I want to see if there are any differences in motivation, attitudes and satisfaction/dissatisfaction with language teaching between the pupils who have chosen language and the pupils who have chosen another optional subject. Furthermore the investigation aims at finding out what improvements teachers and pupils find necessary. The method being used was both qualitative and quantitative in the form of interviews and two different questionnaires. Four pupils and two teachers were interviewed and the questionnaires were answered by 34 pupils with a language choice and 40 pupils with other choices. The result shows no specific differences except motivation between the two groups, however I found several possible reasons to why pupils tend to choose some other subject than language: lack of interest, tactical choices and an unsatisfying language teaching. The suggestions of improvements concerned to an extent organizational aspects, but mainly the actual teaching. The teaching in the upper level of compulsory school probably affects the fewer choices of language and we need to improve this teaching and introduce a new school system that rewards language choices to make more pupils choose language as an optional subject.