Klimatförändringar och effekterna av global uppvärmning är ett växande problem i världen och anses vara en av vår tids största utmaningar. Idag står Sveriges inrikes transporter av en tredjedel av landets totala växthusgasutsläpp och är i hög grad beroende av fossila drivmedel. För att eftersträva ett hållbart energisystem har politikerna satt upp ett mål om en fossilfri fordonsflotta år 2030. För att uppnå detta mål behöver koldioxidintensiva energikällor gradvis ersättas med renare alternativ. Där har bland andra elfordon och bränslecellsfordon potential att vara nycklar i en sådan teknisk omvandling. Dock finns det många barriärer för att implementera vätgas som drivmedel, däribland de finansiella riskerna kring den stora investeringen i samband med upprättandet av produktion och infrastruktur. Syftet med rapporten har varit att studera om, och på vilket sätt, vätgasdrivna bränslecellsfordon kan bidra till en teknisk omvandling av den svenska transportsektorn. Den ekonomiska ägandekostnaden för fyra utvalda fordonsapplikationer; gaffeltruckar, bussar, distributionsfordon och båtar har studerats för att undersöka vilka som har störst potential att bidra till de vätgasdrivna bränslecellsfordonens genomslag ur ett marknadsmässigt och ekonomiskt perspektiv. Varje fordonsapplikation har jämförts med sina respektive konventionella och/eller miljöanpassade motsvarigheter genom beräkningsmodellen Total Cost of Ownership. Vidare har applicerandet av ett systemperspektiv, med de teoretiska ramverken Multi-Level Perspective (MLP) och Strategic Niche Management (SNM) i fokus, varit värdefullt för förståelsen av vätgasens och bränslecellsfordonens roll i kontexten av ett sociotekniskt system och för att identifiera hur marknadsintroduktionen och diffusionen av dessa ska ske på ett hållbart sätt. Resultaten i denna studie visar på att initiala satsningar på småskaliga projekt inom vätgasdrivna fordonsapplikationer så som gaffeltruckar, bussar, distributionsfordon och båtar har potential att fungera som en katalysator för en framtida introduktion av vätgasdrivna bränslecellsfordon. Sådana projekt skulle inte omedelbart leda till en avsevärd reduktion av koldioxidutsläpp utan snarare hjälpa att bryta barriärerna och underlätta för en framtida marknadsintroduktion av vätgasdrivna bränslecellsfordon i Sverige. Ur ett större perspektiv skulle utvecklingen av vätgasdrivna bränslecellsfordon även uppmuntra till en spridning av andra miljöanpassade alternativ, vilket ytterligare driver fram den tekniska omvandlingen genom positiva feedback-loopar. Då en teknisk omvandling av den svenska transportsektorn kräver en kombination av flera drivmedel och tekniker bör vätgasdrivna bränslecellsfordon betraktas som ett komplement till andra miljöanpassade alternativ, inte en konkurrent. Vidare tyder resultaten på att vätgasdrivna bränslecellstruckar (gaffeltruckar) och bränslecellsbussar kan bli de första applikationerna som introduceras i Sverige via småskaliga implementationsprojekt fram till år 2030 och därefter kommersialiseras. Dessa applikationer har de ekonomiska förutsättningarna som krävs och det finns i dagsläget tydliga drivkrafter och aktörer som verkar för deras utveckling i Sverige. Distributionsfordon med vätgasdrivna räckviddsförlängare finns i Europa och kan, givet att Bonus-malus systemet introduceras, bli ekonomiskt försvarbara i Sverige. Inom båt-applikationen anses pendelfärjor vara lämpliga för enstaka projekt som kan gynna diffusionen av vätgasdrivna bränslecellsfordon, medan deras verkliga genomslag tros bortom 2030. Däremot kan dynamiska effekter i det sociotekniska systemet påskynda utvecklingen applikationerna emellan. Vidare har styrmedel och samordning av infrastruktur och andra strategiska samarbeten identifieras som de viktigaste lösningarna för att få igenom småskaliga implementationsprojekt på kort sikt, och större strukturella förändringar i det svenska transportsystemet på lång sikt. Det bör belysas att nya alternativ så som vätgas och bränslecellsfordon ofta genomgår en långsam marknadsutveckling. Det är därför väsentligt att skapa rimliga förväntningar då det krävs stora förändringar inom infrastrukturen och transportmönster samt betydande teknikutveckling för att dessa ska nå marknadsmässig mognad.

In recent years, quantum computers have achieved new levels of sophistication and are by some estimates only a few years from being used in production. A growing body of literature points toward their potential uses within various industries, with the finance industry identified as exceptionally full of prospective applications. One application that has seen recent experimental success is Quantum Portfolio Optimization (QPO), where researchers have successfully mapped the optimization task onto existing quantum hardware. As classical Portfolio Optimization (PO) algorithms often have high computational costs, achieving a quantum speed-up could bring major benefits for various stakeholders. One industry that makes use of PO is fund management. Considering the diversity that exists between funds, with regard to strategy and methods, it is likely that sociological factors play a part in selecting which technical solutions are employed. The interplay between sociological and technical factors will be central to this study, as it investigates the conditions for QPO within the Swedish fund management through a socio-technical perspective. First, semi-structured qualitative interviews are conducted with industry actors and quantum computer stakeholders. This is followed by a two-step thematic analysis, structured on the socio-technical dimensions of Geels’ Multi-Level Perspective (MLP). After coding statements, four key themes are created to describe characteristics of the industry. Second, these themes are analyzed together with the niche of QPO through the lens of System Innovations theories, to evaluate the readiness of QPO and its potential socio-technical effects on the industry. The key findings characterizing the fund management industry are summarized through four themes. In particular, the trade-off between quantitative and qualitative methods, the inadequacy of historical data, the importance of third-party suppliers, and the poorly functioning and rigid competitive landscape are key characteristics. The current state of QPO is not considered to have reached a commercially viable price-to-performance ratio but has built a strong support that will help it improve over time. Furthermore, the results point toward QPO being introduced in a limited fashion, but may over time cause significant disruption, as it contributes to reshaping the socio-technical architecture of the industry. / Under de senaste åren har kvantdatorer uppnått nya nivåer av sofistikation och är enligt vissa uppskattningar bara några år från att användas i produktion. Alltmer litteratur pekar ut potentiella användningsområden inom olika branscher och finansbranschen har identifierats som ett område med särskilt stor potential. En applikation som nyligen sett experimentell framgång är 'Quantum Portfolio Optimization' (QPO), där forskare framgångsrikt har översatt och beräknat optimeringsuppgiften på existerande kvantdatorer. Eftersom klassiska portföljoptimeringsalgoritmer ofta är krävande i datorkraft så kan kvantdatorers snabbhet potentiellt ge stora fördelar för olika intressenter. En bransch som använder portföljoptimering är fondförvaltning. Med tanke på den mångfald som finns bland fonder, med avseende på strategi och metoder, är det troligt att sociologiska faktorer spelar en roll i valet av vilka tekniska lösningar som används. Samspelet mellan sociologiska och tekniska faktorer kommer att vara centralt i denna studie, då den ämnar undersöka villkoren förutsättningarna för QPO inom svenska fondindustrin genom ett sociotekniskt perspektiv. Först genomförs halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med branschaktörer och kvantdatoraktörer. Detta följs av en tematisk analys i två steg, strukturerad efter de sociotekniska dimensionerna i Geels 'Multi-Level Perspective' (MLP). Baserat på kodning av uttalanden så skapas fyra nyckelteman för att beskriva branschens egenskaper. Sedan analyseras dessa teman tillsammans med nischen, QPO, utifrån perspektiv från systeminnovationsteorier för att utvärdera QPO:s beredskap och dess potentiella sociotekniska effekter på branschen. De viktigaste resultaten som kännetecknar fondindustrin sammanfattas genom fyra teman. I synnerhet är avvägningen mellan kvantitativa och kvalitativa metoder, bristfälligheten i historiska data, betydelsen av tredjepartsleverantörer och det dåligt fungerande och styva konkurrenslandskapet viktiga egenskaper. Det nuvarande läget för QPO anses inte ha nått en kommersiellt lönsam nivå sett till förhållandet mellan pris och prestanda, men nischen har byggt ett starkt stödnätverk som kommer hjälpa den att förbättras över tid. Dessutom pekar resultaten mot att nischteknologin QPO kommer att introduceras i begränsad utsträckning, men kan med tiden ändå komma att orsaka betydande störningar eftersom den bidrar till att omforma branschens socio-tekniska arkitektur.