Central to animal studies is the question of words and how they are used in relation to wordless beings such as non-human animals. This issue is addressed by the writer D.H. Lawrence, and the focus of this thesis is the linguistic vulnerability of humans and non-humans in his novel Women in Love, a subject that will be explored with the help of the philosopher Jacques Derrida’s text The Animal That Therefore I Am. The argument is that Women in Love illustrates the human subjection to and constitution in language, which both enables human thinking and restricts the human ability to think without words. This linguistic vulnerability causes a similar vulnerability in non-human animals in two ways. First, humans tend to imagine others, including non-verbal animals, through words, a medium they exist outside of and therefore cannot be defined through. Second, humans are often unperceptive of non-linguistic means of expression and they therefore do not discern what non-human animals may be trying to communicate to them, which often enables humans to justify abuse against non-humans. In addition, the novel shows how this shared but unequal vulnerability can sometimes be dissolved through the likewise shared but equal physical vulnerability of all animals if a human is able to imagine the experiences of a non-human animal through their shared embodiment rather than through human language. Hence the essay shows the importance of recognizing the limitations of language and of being aware of how the symbolizing effect of words influences the human treatment of its others.

Denna uppsats behandlar idéer och ideologier i två tidskrifter, Djurens rätt och Djurfront, utgivna av djurskyddsföreningen Nordiska Samfundet mot Plågsamma Djurförsök under 1970-talet. Uppsatsen syfte är att undersöka vilka idéer och ideologier som framkommer i tidskrifterna, det vill säga vilka värderingar och föreställningar om verkligheten som kommer till uttryck. För detta har jag använt mig av idé- och ideologianalys. Min teori består i en förståelse av språk och begrepp som uppbyggt och format av en antropocentrisk diskurs som särskiljer och upphöjer människan och det mänskliga från djuret och det djuriska. Vidare menar jag att detta får konsekvenser för hur en rörelse som ämnar ändra på djurens underordnade ställning hanterar begrepp som är kopplade till det mänskliga och begrepp som ställs i motsättning till det mänskliga enligt traditionella dikotomier.  Undersökningen visar att det i huvudsak finns två sätt att hantera bärande begrepp. Det ena är att tillskriva begreppen en delvis ny mening som är förenlig med syftet att förändra djurens status eller minska utnyttjandet av djur. Det andra är att peka ut olika begrepp som bärare av antropocentriska maktstrukturer, och därav ta avstånd från dem. Begreppen hanteras på olika sätt hos olika skribenter i tidskrifterna och i huvudsak kan vi finna två större omfattande ideologier. Den första kommer främst ur äldre djurskyddsrörelse. För denna linje är medlidande, empati, det andliga och subjektiva bärande begrepp. Den andra linjen som utvecklas och blir allt mer utpräglad under 1970-talet bemöter djurförtrycket med begrepp som generellt är i ett dualistiskt förhållande till den första linjen, däribland rationalitet, rättighet, vetenskaplighet och objektivitet. Begreppen frihet och frigörelse får också en viktig funktion för att förändra djurens status, vilket kopplar samman såväl den äldre linjen med den senare, då dem kopplas samman med begreppen rättighet och medlidande.