Denna uppsats redovisar en kvalitativ textanalys av nyhetsrapporteringen om kemattacken utanför Syriens huvudstad Damaskus i tre engelskspråkiga tidningar i USA, Ryssland och Libanon. Studien jämför nyhetsrapportering i The New York Times (USA), The Moscow Times (Ryssland) och The Daily Star Lebanon (Libanon). Underlaget för studien är material publicerat under tre perioder och består sammantaget av 35 artiklar.. Den första perioden utspelar sig de första två dagarna efter kemattacken i Damaskus förorter. Andra perioden utspelar sig dagen före och efter att Syriens regim pekas ut som ansvarig av USA:s utrikesminister. Den tredje perioden utspelar sig dagen före och efter att Syriens regim får en diplomatisk möjlighet att förhindra ett amerikanskt anfall genom att överlämna alla sina kemvapen. Uppsatsens teoretiska ramverk bygger på tidigare forskning om journalistisk narrativitet, krigs- och fredsjournalistik och hur källor hanteras i krigsrapportering. Genom att svara på åtta delfrågor besvaras studiens fråga om hur kemattacken i Damaskus förorter rapporterades i de tre tidningarna. Källor och citat i artiklarna är avgörande för helheten. Övergripande har New York Times fokus på president Obama, hans administration, dess uttalanden och relationer. När president Obama under sista perioden vänder sig till amerikanska kongressen och ber om stöd för ingripa i Syrien flyttas fokus i rapporteringen till ett än mer nationellt perspektiv. Daily Star har ett växlande perspektiv. Artiklarna följer internationell politik och hur den mobiliseras. Tidningen speglar också lidandet i Syrien samt konsekvenserna i det egna landet. Moscow Times håller sig till ett ryskt politiskt perspektiv i samtliga artiklar. Det är främst det egna landets toppolitiker som kommer till tals.