No description available.

I dagens samhälle där vi förbrukar allt mer resurser har frågorna om hur vi ska göra för att få en hållbar utveckling blivit allt viktigare. Det finns ett stort intresse för dessa frågor och många ställer krav på företagen att ta ansvar för sin påverkan på samhället och att arbeta för en hållbar utveckling. Detta har lett till att många företag idag arbetar med och även redovisar hur de arbetar med ansvars- och hållbarhetsfrågor.  Regeringen har ställt kravet att alla statliga bolag från och med räkenskapsåret 2008 ska upprätta en hållbarhetsredovisning enligt Global Reporting Initiative (GRI). GRI är ett ramverk för hållbarhetsredovisning som kan användas som ett verktyg för att redovisa, utveckla och styra hålllbarhetsarbetet med. Syftet med denna studie är att undersöka om företag använder GRI som ett verktyg för att förbättra hållbarhetsarbetet samt hur företagen använder det. Studien genomfördes som en fallstudie där kvalitativ data samlades in genom intervjuer. Datainsamlingen bestod främst av intervjuer med de hållbarhetsansvarige på fyra företag i Stockholm. Genom studien kunde slutsatsen dras att de fyra undersökta företagen inte använder GRI som ett verktyg för att förbättra hållbarhetsarbetet i direkt mening. Däremot använder företagen GRI indirekt då ramverket behandlar områden som företagen redan har arbetat med. Hållbarhetsredovisningen används främst som ett renodlat redovisningsverktyg. En trolig förklaring till detta är att företagen redan hade väl utvecklade hållbarhetsarbeten samt att företagen såg svårigheter med att arbeta med GRI. En möjlig förklaring kunde även finnas i anledningarna till att företagen började använda GRI. Studien visade att företagen hade svårigheter med att urskilja vad som lett till en viss förändring, vilket gjorde det svårt för dem att veta om GRI var orsaken till den. En annan slutsats som kunde dras var att hållbarhetsredovisningen inte lett till många och stora konkreta förändringar i företagen. De förändringar som gick att urskilja var vissa förändringar i de interna rutinerna, ändrat fokus på hållbarhetsfrågorna och bättre struktur på hållbarhetsredovisningen. Genom studien kunde även slutsatsen dras att inget av företagen direkt använde indikatorerna som utgångspunkt för hållbarhetsarbetet. Samtliga företagen använde sig av olika styrtal och nyckeltal som de redan innan GRI tagit fram och arbetat med. En del av dessa var desamma som vissa indikatorer vilket innebar att indikatorerna indirekt blev en utgångspunkt i hållbarhetsarbetet. Slutligen kunde slutsatsen drag att företagen använder hållbarhetsredovisningen i andra former än som ett verktyg för att utforma hållbarhetsarbetet,  så som att lyfta hållbarhetsfrågorna på företaget.

Bakgrund: I dagens samhälle ökar medvetenheten om vår omgivning mer och mer. Miljö, samhälls- och etiska frågor blir allt viktigare att ta hänsyn till, både för privatpersoner och för företag. Banksektorn har länge legat på efterkälken när det kommer till hållbarhetsredovisning. Dock blir bankernas intressenter mer och mer medvetna om hållbarhetsfrågor och för att vara konkurrenskraftiga har bankerna därför börjat engagera sig i detta. Dock kostar engagemanget både tid och pengar för bankerna så därför gäller det att mervärdet av hållbarhetsarbetet är större än de resurser som läggs ner. Syfte: Syftet med studien är att undersöka varför endast vissa banker väljer att hållbarhetsredovisa enligt GRI, samt varför de banker som redovisar enligt GRI väljer att stanna på en B- eller C-nivå. Syftet är även att utreda varför de undersökta bankerna anser att granskning av revisor är nödvändigt eller inte samt på vilket sätt bankerna anser att mervärde skapas genom arbete med hållbarhet. Metod: För att kunna förklara och belysa syftet med hållbarhetsredovisningen genomför vi en explorativ undersökning där vi använder oss av den kvalitativa metoden, dock med vissa inslag av kvantitativ metod. Denna metod ämnar skapa djupare förståelse och insyn i vilka faktorer som drivit hållbarhetsredovisningens utveckling. Uppsatsens syfte kommer besvaras av en genomgång av utvalda företags hållbarhetsredovisningar och med hjälp av intervjuer. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen innefattar Carrolls pyramid av CSR, Carrolls trefaldiga modell, Intressentteorin, Legitimitetsteorin och Institutionell teori. Empiri: Det empiriska materialet består dels av granskning av hållbarhetsredovisningar upprättade av sex olika företag som bedriver bankverksamhet, Nordnet, Swedbank, Länsförsäkringar Uppsala, Handelsbanken, Danske bank och SEB, dels av intervjuer med personer från dessa företag som arbetar med hållbarhetsfrågor. Resultat och slutsatser: Engagemang inom hållbarhet ses idag som otroligt viktigt för att lyckas uppnå en konkurrenskraftig verksamhet. Eftersom bankerna hela tiden strävar efter att uppfylla intressenternas förväntningar innebär det att hållbarhetsarbetet har blivit en viktig del för att vara samhälleligt legitima. Redovisning enligt GRI ses av bankerna öka legitimiteten, dock upplevs inget krav på ökad nivå från intressenternas sida i dagsläget. På samma sätt menar bankerna att extern granskning av revisor inte ses som nödvändig. Dock tyder studiens resultat på att bankerna sannolikt skulle erhålla mervärde genom att ta hjälp av en extern part på den nivå de ligger på i dag istället för att vänta tills de kommit upp i en högre nivå. Bankernas upplevda mervärde kan här ses som den grad av legitimitet som uppnås. Genom att uppfylla intressenternas förväntningar och därmed skapa mervärde för dem kan bankerna långsiktigt erhålla ekonomiskt mervärde. / Background: In today’s society, the knowledge of our environment is increasing. Environmental, social and ethical issues are important to take into account, both for individuals and businesses. The banking sector has traditionally lagged behind when it comes to sustainability. Today, banks are becoming more interested and more aware of sustainability issues and in order to be competitive, banks have begun to engage in this. However, engagement in sustainability means investments in both time and money for the banks; therefore they need to have a belief that the invested resources brings added value for them. Purpose: The purpose of this study is to investigate why only some banks' choose to work with sustainability reporting in compliance with GRI, and why the banks' that have submitted GRI choose to stay at a B or C level. It also aims to investigate why some banks' believe that an external audit is necessary and how the banks' perceive that added value is created within engagement with sustainability. Methodology: In order to explain and illustrate the purpose of sustainability reporting, we perform an explorative study where we use the qualitative method, but with some elements of quantative methodology. This choice will create a deeper understanding and insight into the factors which have driven the development of sustainability reports. Purpose of this essay will be answered by a survey of selected corporate sustainability reports and through interviews. Theoretical perspectives: The theoretical framework includes Carrolls pyramide of corporate social responsibility, Carrolls three-dimensional conceptual model of corporate performance, Stakeholder Theory, Legitimacy Theory and Institutional Theory. Empirical foundation: The empirical material consists of the review of sustainability reports by six companies engaged in banking, Nordnet, Swedbank, Lansforsakringar Uppsala, Handelsbanken, Danske Bank and SEB. It also consists of interviews with people from these companies that work with sustainability issues. Conclusions: Involvement in sustainability issues is seen as extremely important to be able to reach competitiveness in the market. Since banks' are constantly striving to meet stakeholder expectations, sustainability work is almost seen as a must in order to be socially legitimate. Reporting by GRI is seen by the banks' to increase legitimacy; however, they have not experienced any demands for increased levels of GRI from stakeholders in the current situation. Similarly, the banks' mean that external review by auditors is not seen as necessary today but probably in the future. Conclusions drawn from this report is that the banks would probably earn economic value by using an external audit in a lower level of GRI instead of waiting until they have reached a higher level. The banks' perceived value can be seen as the degree of legitimacy that is obtained. By meeting stakeholder expectations, thereby creating value for them, the banks' may obtain long-term economic value.

In society today, there is a great focus on sustainability and that companies should contribute to sustainable development. One way to do this is through transparency between the company and its stakeholders regarding how they work on these important issues. This is done through sustainability reports that can be designed in different ways, but this study focuses on those that follow the Global Reporting Initiative, which is the dominant framework globally.   Prior research has shown mixed conclusions regarding GRI and its usefulness. In these, both positive and negative aspects of the framework have been highlighted. This study examines what and how high and low ranked businesses based on SBI report to study the usefulness of GRI. In addition, various theories will be used to examine what may be the reasons for the similarities and differences between the groups. This result is also related to prior research that studied sustainability reporting in connection with the selected theories.   The study was conducted as a method where qualitative data was quantified through a quantitative content analysis. The sustainability reports of 32 companies were reviewed based on their GRI-index and data was then statistically tested using Chi-square-tests and a Fisher's exact test. The study shows that there is no significant difference in what the high and low ranked businesses report. This difference applies to the total number of indicators as well as within the different series, economic, environmental and social. Regarding how the companies report, the study shows that the low ranked businesses are more likely to report indicators for which they do not meet the requirements, this result is also statistically significant. The reasons for the similarities and differences that were identified can be discussed in relations to institutional theory, legitimacy theory and stakeholder theory.

Published Article / It is widely assumed that sustainability reporting is a mechanism that companies can use to demonstrate their trustworthiness with regard to development in a sustainable manner. This article uses the Mayer, Davis and Schoorman trust model as basis to discuss how sustainability reporting can enhance trustworthiness in a sustainable development context. The study also uses a survey-questionnaire, sent to South African sustainability reporters, to explore whether they are finding sustainability reporting useful for enhancing companies' trustworthiness among stakeholders in a sustainable development context. Respondents indicate, amongst other things, that sustainability reporting in South Africa has a role to play in enhancing trustworthiness, more so among contractual stakeholders than among community stakeholders. To entrench trust benefits in the long term will however require long term strategies. Such strategies should focus on increasing the engagement of community stakeholders, authentic use of the GRI and implementing effective control systems that prevent the misuse of sustainability reports, while not preventing the formation of real trust.

As a response to the growing public awareness on the importance of organisational contributions to sustainable development, there is an increased incentive for corporations to report on their sustainability activities. In parallel with this has been the development of 'Sustainable HRM' which embraces a growing body of practitioner and academic literature connecting the notions of corporate sustainability to HRM. The aim of this article is to analyse corporate sustainability reporting amongst the world's largest companies and to assess the HRM aspects of sustainability within these reports in comparison to environmental aspects of sustainable management and whether organisational attributes - principally country-of-origin - influences the reporting of such practices. A focus in this article is the extent to which the reporting of various aspects of sustainability may reflect dominant models of corporate governance in the country in which a company is headquartered. The findings suggest, first and against expectations, that the overall disclosure on HRM-related performance is not lower than that on environmental performance. Second, companies report more on their internal workforce compared to their external workforce. Finally, international differences, in particular those between companies headquartered in liberal market economies and coordinated market economies, are not as apparent as expected. (authors' abstract)

<p>Globaliseringen har bidragit till nya möjligheter men också hot för företag. Västvärldens företag kan lägga produktionen i delar av världen där kostnaden för att tillverka en vara är lägre än i hemlandet. I dessa leverantörsled kan missförhållanden uppstå såsom kränkningar av mänskliga rättigheter. Intressenter av olika slag fordrar mer transparens av företagen, det vill säga de kräver information utöver den finansiella i företagens rapporter.</p><p>Hållbarhetsredovisning är en form av redovisning som har blivit allt vanligare och anses generellt innehålla information om företagets ekonomiska, miljömässiga och sociala prestanda. I jämförelse med den finansiella redovisningen existerar det ännu inga standarder för denna form av rapportering. Global Reporting Initiative är en internationellt erkänd organisation som arbetar för att utforma riktlinjer för hållbarhetsrapportering, vilka är frivilliga att upprätta. Hållbarhetsredovisningen visar på att redovisningen går mot en ny era där det inte endast räcker med finansiell redovisning utan företagen bör ta ett större ansvar gentemot samhället och miljön.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag mäter och redovisar mänskliga rättigheter. En kvalitativ metod har använts för att genomföra studien, där fem företags hållbarhetsredovisningar har undersökts. Teorin som ligger till grund för undersökningen är de informationskvalitativa egenskaperna, vilka genomsyrar den finansiella redovisningen.</p><p>Slutsatserna visar att fallföretagen inte mäter mänskliga rättigheter på arbetsplatsen i kvantitativa termer. Däremot redovisar de mänskliga rättigheter i form av kvalitativ information. Av studien framkom även att informationen i de undersökta hållbarhetsredovisningarna är begriplig, att uppförandekoder är en del av relevansen, att granskningen ökar tillförlitligheten och att jämförbarheten blir relativt god tack vare GRI: s riktlinjer och dess innehållsförteckning.</p>

<p><p>Utvecklingen inom näringslivet tycks gå mot ett mer ansvarsfullt företagande, men hur kan man veta vilket arbete som egentligen sker och vilka effekter detta får? De tre viktigaste identifierade dimensionerna av ansvarfullt företagande för en hållbar utveckling är ekonomi, miljö och etik (sociala aspekter). Ett uppmärksammat ramverk i sammanhanget är Global Reporting Initiatives riktlinjer och företagen såväl som regeringen har identifierat behovet av ett mer aktivt arbete med hållbar utveckling och redovisningen av detta.</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att med ett redovisningsperspektiv undersöka orsaker till och metoder för hållbarhetsredovisning samt identifiera och påvisa möjlig utveckling för företagens redovisning av hållbar utveckling.</p><p> </p><p>Vår analys bygger på en kvalitativ undersökning, eftersom vi är intresserade av hållbarhetsredovisning i ett bredare perspektiv genom att belysa så många aspekter som möjligt hos de undersökta bolagen.</p><p> </p><p>Undersökningen har visat att det inte finns någon heltäckande hållbarhetsredovisning hos de undersökta bolagen, men att det trots detta finns inslag av hållbarhetsredovisning och en potential och vilja för att kunna utveckla och förbättra arbetet med och redovisningen av hållbar utveckling.</p></p>

Globaliseringen har bidragit till nya möjligheter men också hot för företag. Västvärldens företag kan lägga produktionen i delar av världen där kostnaden för att tillverka en vara är lägre än i hemlandet. I dessa leverantörsled kan missförhållanden uppstå såsom kränkningar av mänskliga rättigheter. Intressenter av olika slag fordrar mer transparens av företagen, det vill säga de kräver information utöver den finansiella i företagens rapporter. Hållbarhetsredovisning är en form av redovisning som har blivit allt vanligare och anses generellt innehålla information om företagets ekonomiska, miljömässiga och sociala prestanda. I jämförelse med den finansiella redovisningen existerar det ännu inga standarder för denna form av rapportering. Global Reporting Initiative är en internationellt erkänd organisation som arbetar för att utforma riktlinjer för hållbarhetsrapportering, vilka är frivilliga att upprätta. Hållbarhetsredovisningen visar på att redovisningen går mot en ny era där det inte endast räcker med finansiell redovisning utan företagen bör ta ett större ansvar gentemot samhället och miljön. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag mäter och redovisar mänskliga rättigheter. En kvalitativ metod har använts för att genomföra studien, där fem företags hållbarhetsredovisningar har undersökts. Teorin som ligger till grund för undersökningen är de informationskvalitativa egenskaperna, vilka genomsyrar den finansiella redovisningen. Slutsatserna visar att fallföretagen inte mäter mänskliga rättigheter på arbetsplatsen i kvantitativa termer. Däremot redovisar de mänskliga rättigheter i form av kvalitativ information. Av studien framkom även att informationen i de undersökta hållbarhetsredovisningarna är begriplig, att uppförandekoder är en del av relevansen, att granskningen ökar tillförlitligheten och att jämförbarheten blir relativt god tack vare GRI: s riktlinjer och dess innehållsförteckning.

Utvecklingen inom näringslivet tycks gå mot ett mer ansvarsfullt företagande, men hur kan man veta vilket arbete som egentligen sker och vilka effekter detta får? De tre viktigaste identifierade dimensionerna av ansvarfullt företagande för en hållbar utveckling är ekonomi, miljö och etik (sociala aspekter). Ett uppmärksammat ramverk i sammanhanget är Global Reporting Initiatives riktlinjer och företagen såväl som regeringen har identifierat behovet av ett mer aktivt arbete med hållbar utveckling och redovisningen av detta.   Syftet med denna uppsats är att med ett redovisningsperspektiv undersöka orsaker till och metoder för hållbarhetsredovisning samt identifiera och påvisa möjlig utveckling för företagens redovisning av hållbar utveckling.   Vår analys bygger på en kvalitativ undersökning, eftersom vi är intresserade av hållbarhetsredovisning i ett bredare perspektiv genom att belysa så många aspekter som möjligt hos de undersökta bolagen.   Undersökningen har visat att det inte finns någon heltäckande hållbarhetsredovisning hos de undersökta bolagen, men att det trots detta finns inslag av hållbarhetsredovisning och en potential och vilja för att kunna utveckla och förbättra arbetet med och redovisningen av hållbar utveckling.