Hur studenter klarar sina introduktionskurser i fysik på universitetet beror till stor del på deras attityder till fysik och fysikundervisning. Studenternas attityd påverkar hur dem arbetar med föreläsningar, lektioner, laborationer och kurslitteratur, och avgör hur studenterna gör för att tolka, resonera och bygga förståelse kring kursinnehållet. Det finns utförliga studier gjorda om vilka attityder som är fördelaktiga för fysikstudier på universitetsnivå. Men det finns väldigt lite forskning som visar om det är elever med fördelaktiga attityder som söker sig till fysikutbildningar. I detta arbete undersöks och karaktäriseras ett samband mellan elevers fysikattityder och deras val av framtida studier. / Students’ success in their introductory courses in university physics depends largely on their attitudes to physics and physics education. Students' attitudes affect how they work with lectures, labs and course material, and determine how students work to interpret, discuss and build understanding of course content. There are extensive studies done on attitudes that are favorable for higher physics studies. There are very few that gives indication whether it is students with favorable attitudes that apply to physics education.  This paper studies and shows a relationship between students’ physics attitudes and their choice of future studies.

I detta arbete undersöks huruvida ett konceptuellt fokus på fysikundervisningen, samt en förståelseinriktad examinationsform, påverkar elevers konceptuella förståelse av fysik. Detta är intressant av två anledningar: 1) Skolans styrdokument efterfrågar (bl.a.) konceptuella förståelsekunskaper, och 2) Traditionell fysikundervisning är dålig på att skapa en korrekt, konceptuell förståelse av fysik. Det här arbetet granskar resultaten från en icketraditionell undervisning, där flervalsfrågeverktyget FCI använt före och efter undervisning ger en bild av elevernas konceptuella förståelseutveckling. Den undervisning som undersöks i detta arbete visade sig vara drygt 100 % effektivare än motsvarande traditionella undervisning vad gällde att förbättra resultaten på diagnosverktyget FCI. Även om elevantalet var väldigt litet (endast tio elever) är resultatet så markant att det nog ändå äger viss giltighet. Arbetet undersöker även elevers föreställningar om fysik. Ett mindre påtagligt resultat i kombination med det lilla elevantalet gör det svårt att säga något om huruvida elevernas föreställningar om fysik blev mer fördelaktiga än vid traditionell undervisning. Resultaten pekar på det, men det är långtifrån säkerställt. Slutligen undersökte arbetet också varaktigheten hos de kunskaper eleverna erhöll. Det visade sig att de fyra elever som skrev FCI efter ett uppehåll i fysikundervisningen på tio månader presterade nästan lika bra som då de skrev provet direkt efter avslutad undervisning. De hade inte tappat mer än 10 % av sina poäng.

Empirisk forskning har visat att det finns tydliga kopplingar mellan intresse, attityder ochstudieframgångar. Enkätundersökningen som föreligger denna rapport ämnade att mäta hur intressetför fysik och attityder till fysik och fysikundervisningen skiljer sig åt mellan de olika årskurserna pågymnasiet. För att kunna mäta attityderna har enkätverktyget Maryland Physics Expectations(MPEX) Survey använts. Enkäten har besvarats av 605 respondenter från teknik- ochnaturvetenskapsprogrammet på två gymnasiumskolor i Mellansverige. Intresset för fysik är lågt påde undersökta skolorna och det tenderar att bli lägre med åren. Överlag är det fler ofördelaktiga svarhos de olika attitydsdimensionerna i årskurs 3 än i årskurs 1. Koncept är den dimension som har flestofördelaktiga svar både i tvåan och i trean. För att öka den konceptuella förståelsen hosgymnasiestudenterna bör konceptuell förståelse få en större del av undervisningen. Att examinerakonceptuell förståelse på hemläxor och prov är även det att föredra. / Empirical research has shown that there are clear links between the interests, attitudes, and studentsuccess. The aim of the survey, which is the foundation of this report, was to measure how theinterest in physics and attitudes towards physics and physics education differs between the differentyears in upper secondary school. Maryland Physics Expectations (MPEX) Survey has been used tomeasure the attitudes. The questionnaire was answered by 605 respondents from technology andnatural science program from two upper secondary schools in central Sweden. Interest in physics islow on the investigated schools and it tends to become lower through the ages. Overall, there aremore unfavorable responses of the different attitude dimensions in third grade than in first grade. Concept is the dimension that has the most unfavorable response in both the second and third grade.In order to increase the conceptual understanding of upper secondary school students, shouldconceptual understanding be offered a greater part of the teaching. Examining conceptualunderstanding in homework assignments and tests are also preferable.