There is an ever growing need for environmentally sustainable alternatives in today's society due to the looming threat of greenhouse gasses. One field where the need for new environmentally friendly solutions is needed is the aviation industry. The problem the industry is facing is due to the weight and space constraints that exist in aerial vehicles. In this bachelor project a solution for unmanned drones is proposed where it is powered by a hybrid solution consisting of batteries working together with fuel cells. The batteries compliment each other where the fuel cell is a lightweight energy source while the battery is used to combat the changing power demand. This project was done in collaboration with the Green Raven project to evaluate the optimal setup to power the energy system for an hour. The work was done theoretically in Matlab and Simulink to find the optimal system. From these simulations, data was collected to calculate the optimal configuration between batteries and amount of hydrogen stored in the Hydrogen tank. It was concluded that the best option to store the hydrogen was in a 2 liter tank at 300 bar together with 2 additional batteries with the capacity of 4000 mAh. This setup was concluded as the best option as it used up all hydrogen and landed with less charge in the battery than at the start point. / I takt med den globala uppvärmningen så växer behovet av klimatmedvetna hållbara lösningar. Ett område i stort behov av innovation är flygindustrin som länge varit en av de största klimatbovarna. Flygindustrin stora problem är att dess fordon både har begränsad volym och vikt. I detta kandidatexamensarbete kommer vi diskutera en hybridlösning där obemannade drönare drivs av en hybridlösning där batterier tillsammans med bränsleceller driver drönaren. Batterierna och bränslecellerna komplimenterar varandra då bränslecellerna är är lättviktiga och tillför en stabil produktion av ström till drönaren medan batterierna agerar komplement och hjälper till när det behövs extra kraft. Projektet som i samarbete med The Green Raven project utfördes för att utvärdera det optimala systemet för att förse drönaren nog med kraft i en timme. Projektet har utförts teoretiskt i Matlab och Simulink för att hitta den optimala balansen mellan batterier och bränsleceller. Från dessa simuleringar samlades data in för att optimera konfigurationen mellan bränslecellerna och batterierna. Från resultaten drogs slutsatsen att 2 batterier med en kapacitet på 4000 mAh som tillsammans med vätgas som förvarades i en 2 liter tank med ett tryck på 300 bar var den bästa konfigurationen. Denna lösning ansågs som den bästa då all vätgas förbrukades under simulation och att batteriet vid stopp hade en lägre laddning än vid flygstart.

This paper explores two adaptations by rock musician Lou Reed of the Velvet Underground and Metal Machine Music fame. Reed has always been a complicated and controversial figure, but two of his albums—The Raven (2003), a collaborative theater piece; and Lulu (2011), a collaboration with heavy metal band Metallica—have inspired confusion and vitriol among both fans and critics. However, both adaptations, rich in intertextual references, at once show Reed to be what music historian Simon Reynolds calls a portal figure—offering a map of references to other texts for fans, indicating his own indebtedness to prior art—and to also be an uncompromisingly unique and original artist. This thesis analyzes both The Raven and Lulu and their adaptive connections to their source texts (the collected works of Edgar Allan Poe and the Lulu plays by German modernist Frank Wedekind) through the lens of adaptation theory. Although both albums, especially Lulu, were vilified by fans and critics alike, an exploration of both texts and their sources reveals a more complicated reading of the albums, as well as shedding light on adaptation theory. Reed's adaptations, in particular, offer compelling new insights into notions of fidelity—between an adaptation and its source, as well as between Reed and his career—and also promote alternative forms of listening pleasure, which challenge cultural and music industry boundaries regarding contemporary music. Lou Reed and his adaptive practice occupy a crucial position in the adaptive process, in both rock and heavy metal music.

The Rufous-naped lark Mirafra africana complex consists of 22 subspecies spread across the African continent. Several of the subspecies have recently been suggested to potentially be treated as separate species. In this study a comparative analysis was done on the song from seven of the subspecies: M. a. africana, M. a. athi, M. a. grisescens, M. a. kabalii, M. a. nyikae, M. a. transvaalensis and M. a. tropicalis. The results showed that M. a. athi, M. a. kabalii and M. a. nyikae are all very divergent from each other as well as from the other four subspecies. In contrast, M. a. tropicalis, M. a. grisescens, M. a. africana and M. a. transvaalensis are not clearly separable from each other. Based on the results, I suggest that M. a. athi, M. a. kabalii and M. a. nyikae can be classified as separate species, with M. a. africana, M. a. tropicalis, M. a grisescens and M. a. transvaalensis forming a fourth species (M. africana sensu stricto). Finally, I conclude that this study shows that more studies need to be done on the subspecies of the Mirafra africana complex.

Vid konstruktion av flygplan uppkommer svårigheter att efterlikna de tänktadriftsförhållandena vid vindtunnelprovning av mindre skalmodeller. Dessa svårigheter berorfrämst på att ekonomiska och skalbara begränsningar gör att tillräckligt stora vindtunnlar intekan byggas för att generera de strömningshastigheter som ger samma Reynoldstal som för detänkta driftsförhållandena. För att komma runt detta problem kan så kallade störelementanvändas vilka inducerar en övergång mellan laminär och turbulent strömning i skalmodellensgränsskikt och möjliggör vindtunnelprovning i lägre strömningshastigheter. Detta arbete ämnardärför att ta fram ett kostnadseffektivt och flexibelt designkoncept för störelement ämnade förvindtunnelprovning av en skalmodell. Under arbetets gång undersöktes olika typer avstörelement som sedan togs fram med hjälp av CAD och additiv tillverkning. Dessa testadessedan på en skalmodell i en vindtunnel i syfte att hitta anfallsvinkeln för vilken skalmodellenöverstegrade. Mätdata jämfördes sedan med tidigare simuleringar gjorda för skalmodellen ochslutsatsen som drogs var att de framtagna störelementen hade en otillräcklig förmåga i att fåskalmodellen att överstegra, men att ytterligare modifikation av störelementens höjd och breddskulle göra modellering i CAD och additiv tillverkning till ett attraktivt framtagningskonceptför störelement ämnade för vindtunnelprovning av en skalmodell.