Ända sedan flygets intåg i kriget har debatten om hur det ska användas på mest effektiva sätt fortsatt att prägla debatten inom luftmaktsteori. Luftmakt står idag till förfogande för många stater av olika storlek. Dock så existerar få luftmaktsteorier med fokus på den kvalitativt svagare parten i en konflikt. Teorier bygger vårt sätt att utveckla doktriner och därmed hur vi tränar, utbildar och använder luftmakt.  ”The Underdogs Model” är en nyutvecklad svensk luftmaktsteori som tar sin utgångspunkt i den kvantitativa asymmetrin gällande luftmakt och har som syfte att förklara hur en svagare part kan öka sin sannolikhet att nå framgång mot en starkare motståndare genom att förhålla sig till sex stycken faktorer. Syftet med denna studie är att genomföra en teoriprövning av denna teori och undersöka dess förklaringskraft. Detta genom att pröva teorin mot fallet slaget om Storbritannien 1940. Fallet som valts innehåller stora delar av asymmetri och användande av luftmakt. Resultatet visar på en stor förekomst av faktorerna i UM samt att Storbritannien presterade bättre än Tyskland i samtliga faktorer. Med grund i detta bedöms teorins förklaringskraft stärkt i det aktuella fallet. Efter genomförd analys kan det inte uteslutas att även andra faktorer inverkade på utfallet på slaget eftersom studien fokuserats på de sex faktorerna i teorin.

Sammanfattning: Bristen på luftmaktsteorier för småstater har medfört att de oftast försökt använda sig av luftmaktsteorier för stormakter. Med allt snabbare teknikutveckling och utveckling i militärt tänkande har chanserna ökat för att en småstat ska kunna använda luftmakt till en strategisk fördel mot en stormakt. Genom att småstaten kan utnyttja asymmetriska fördelar med sina förmågor inom luftmakt kan småstaten utmana motståndarens dominans på slagfältet. För att åstadkomma detta måste småstatens säregenskaper och tillgängliga resurser omhändertas i luftmaktsteorierna. Studiens syfte är att studera det första året i kriget mellan Ukraina och Ryssland och pröva två luftmaktsteorier skrivna för småstater ur ukrainskt och ryskt perspektiv avseende luftstridskrafterna. Det två teorierna som prövas är Shaun Clarkes SPOT-paradigm och Arash Pashakhanlous the Underdog´s Model. Studien visar att Pashakhanlous luftmaktsteori kan till del förklara Ukrainas användning av luftstridskrafter men belägg saknas för att förklara Rysslands användning av teorin. Vad avser Clarkes SPOT-paradigm så saknas belägg för användning från båda länderna. Till del kan det förklaras med att Ukrainas militära stöd haft begränsningar att bara användas över ukrainskt territorium.