Syftet med studien var att undersöka hur barnets bästa konstrueras i vårdnadsutredningar där en förälder utövat våld eller uttryckt hot om våld mot någon i familjen. Fokus i studien var vilken betydelse barnets röst ges i bedömningen av barnets bästa. Studiens empiri bestod av tio vårdnadsutredningar som ingått som underlag i tingsrättsdomar under andra hälften av år 2020. Studien utgick från en kritisk diskursanalytisk ansats tillsammans med en förståelse av barn från det barndomssociologiska perspektivet. Analysen av empirin gjordes med Faircloughs tredimensionella modell och ett urval av analysverktyg från den modellen samt utifrån det barndomssociologiska perspektivet. Studien visar att det inte är entydigt hur barnets röst kommer fram i bedömningen av barnets bästa i utredningarna. Barnet tilldelas två positioner i empirin, vilka benämns barnet som subjekt och barnet som objekt. Ofta avgör barnets ålder och mognad om barnet blir subjekt eller objekt. Det framkommer också att ibland skrivs barnets berättelser om våldshändelser om till mildare formuleringar i slutbedömningen. / The aim of this study was to examine how the best interests of the child are constructed in custody investigations where a parent has used violence or expressed threats of violence against someone in the family. The focus of the study was what significance the child’s voice was given in the assessment of the child’s best interests. The study’s empirical data consisted of ten custody investigations that were included as a basis in district court judgements during the second half of 2020. The study was based on a critical discourse analytical approach together with an understanding of children from the childhood sociological perspective. The analysis of empirical data was done using Fairclough's three-dimensional model and a selection of analytical tools from that model as well as from the childhood sociological perspective. The study shows that it is not clear how the child's voice emerges in the assessment of the child's best interests in the investigations. The child is assigned two positions in the empirical data, which are referred to as the child as a subject and the child as an object. Often, the age and maturity of the child determine whether the child becomes a subject or an object. It also emerges that sometimes the child's stories of violent events are rewritten into milder wording in the final assessment.

Denna studies syfte var att undersöka hur barnrättsperspektivet diskuteras i domslut gällande vårdnadstvister samt hur stor vikt barnets bästa har i slutligt domslut. Även att undersöka om det finns några likheter och skillnader i motiveringen och domslutet sedan FN:s konvention om barns rättigheter blev en del i svensk lagstiftning. I studien har följande frågeställningar besvarats: Hur diskuteras barnrättsperspektivet i vårdnadstvister och hur stor vikt läggs vid barnets bästa i slutligt domslut? Hur har användandet av barnrättsperspektivet förändrats sedan barnkonventionen blev en del i svensk lagstiftning samt vilka likheter och skillnader finns i motiveringar och domslut i vårdnadstvister? I studien har åtta domslut från tidsperioden 2016–2019 samt åtta domslut från 2020–2023 analyserats genom en jämförande kvalitativ innehållsanalys samt ur ett barndomssociologiskt perspektiv och ett rättssociologiskt perspektiv. Studiens resultat har visat på likheter i tidsperioderna gällande hur stor betydelse ska tillskrivas till faktorer som vårdnadshavarnas samarbete och föräldrarnas förmåga att skydda barnet från en hotfull och skadlig miljö. Likheter gällande saknade diskussioner kring barnets anknytning och barnets delaktighet förekommer även i båda tidsperioderna. Resultatet har visat på utmärkande skillnader i tidsperioderna då det skett en ökning av barnperspektiv i domslut, både genom barnets inkludering och hur barnets åsikter beaktas och tillmäts betydelse. Resultatet påvisar även en reducering gällande diskussionen om barnets anknytning till föräldrarna efter att barnkonventionen blev del av svensk lag. Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på en smärre förändring gällande barnperspektivet i de domslut som studerats, sedan barnkonventionen blev en del i svensk lagstiftning. / The purpose of this study was to examine how the best interests of the child are discussed in the judgment of the court regarding child custody cases and how much impact the child's best interest has in the final judgment. Also, to examine similarities and differences in the inquiry and final judgment since the United Nations Convention on the Rights of the Child became a part of Swedish law. The following questions were answered in the study: How is the child rights perspective discussed in custody cases and how much importance is given to the best interests of the child in the final judgment? How has the use of the child rights perspective changed since the Convention on the Rights of the Child became part of Swedish law and what similarities and differences are there in justifications and judgments in custody cases? In the study, eight verdicts from 2016-2019 and eight verdicts from 2020-2023 have been analyzed through comparative qualitative content analysis and discussed within the theoretical framework of childhood sociology and sociology of law. The results of the study have shown similarities in the periods regarding how much importance should be attributed to factors such as the cooperation of the guardians and the parent's ability to protect the child from a threatening and harmful environment. Similarities regarding missing discussions about the child's attachment and the child's participation also occur in both periods. The results have shown significant differences in the time periods when there has been an increase in the child's perspective in judgments, both through the child's inclusion and how the child's opinions are considered and given importance. The results also show a reduction in the discussion of the child's attachment to the parents after the Convention on the Rights of the Child became part of Swedish law. In summary, the study's results point to a minor change regarding the child perspective in the verdicts studied, since the United Nations Convention on the Rights of the Child became part of Swedish law.