Submitted by Rosina Valeria Lanzellotti Mattiussi Teixeira (rosina.teixeira@unisantos.br) on 2015-04-28T18:07:34Z No. of bitstreams: 1 Monica Holanda de Oliveira.pdf: 889461 bytes, checksum: fe3e81f0965ab39bec9922f3afb1c17a (MD5) / Made available in DSpace on 2015-04-28T18:07:34Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Monica Holanda de Oliveira.pdf: 889461 bytes, checksum: fe3e81f0965ab39bec9922f3afb1c17a (MD5) Previous issue date: 2013-07-31 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / This is an analysis of the pattern of utilization of health services, important theme in the literature in the areas of policy, planning and management. Through this type of study we obtain indirect information about the access of health services, highlighting elements for the maintenance or repair of health policies. Aimed to characterize the use of physical therapy services for adults and seniors in the city of Praia Grande, SP. We conducted cross-sectional study, based population through household survey. The sampling technique was to conglomerates, which were adopted as primary and secondary units of sampling, respectively, the census sector and the household. The draw for the 40 sectors was done by SPSS software, with the probability of the draw is proportional to the number of residents of the same, a household was selected and it was made from the distribution of enrollment and other households. All residents of selected households were asked to answer the survey. Questionnaires were administered through netbooks operating system designed specifically for this purpose. The system was composed of 10 modules designed to capture and data persistence. 659 households were visited in which 1011 residents responded to the questionnaire. The prevalence of physical therapy in the past 12 months was 3%. 66,7% have a salary range 1-3 minimum wages, 86.7% own their own homes. 37% were seen by the public sector and 63% by private health system. It was found that access to physiotherapy service is still restricted mainly to the poorest segment of the population. The female uses more to physiotherapy services and this county had greater use of the use of physical therapy by the private health system. / Trata-se de uma análise do perfil de utilização de serviços de saúde, tema importante na literatura, nas áreas de políticas, planejamento e gestão. Através desse tipo de estudo podemos obter informações indiretas sobre o acesso dos serviços de saúde, apontando elementos para a manutenção ou correção das políticas de saúde. Teve como objetivo caracterizar a utilização de serviços de fisioterapia por adultos e idosos no município de Praia Grande, SP. Foi realizado estudo de corte transversal, com base populacional, através de inquérito domiciliar. A técnica de amostragem foi a de conglomerados, sendo adotados como unidades primárias e secundárias de amostragem, respectivamente, o setor censitário e o domicílio. O sorteio dos 40 setores foi feito através do software SPSS, sendo que a probabilidade do sorteio é proporcional ao número de moradores do mesmo, um domicílio foi sorteado e a partir dele foi feito a distribuição e arrolamento dos demais domicílios. Todos os moradores dos domicílios sorteados foram convidados a responder o inquérito. Os questionários foram aplicados através de netbooks em sistema operacional elaborado especificamente para este fim. O sistema foi composto por 10 módulos desenvolvidos para a captura e persistência de dados. Foram visitados 659 domicílios nos quais 1011 moradores responderam ao questionário. A prevalência do uso de fisioterapia nos últimos 12 meses foi de 3%. 66,7% têm faixa salarial de 1 a 3 salários mínimos, 86,7% possuem casa própria. 37% foram atendidos pelo setor público e 63% pelo sistema privado de saúde. Verificou-se que o acesso ao serviço de fisioterapia ainda é restrito principalmente à parcela mais pobre da população. O sexo feminino recorre mais aos serviços de fisioterapia e neste município teve maior utilização do uso de fisioterapia pelo sistema privado de saúde.

More than 50% of people with MS fall in any six-month period. The importance of developing a suitable falls management programme has been identified by people with MS and professionals. This thesis aimed to develop a model for an MS falls intervention. The studies employed a systematic approach to evaluate the risk factors for falls and to identify the optimal programme content, format and structure. Methods The thesis comprises two sections; the first involving a systematic review and an observational study of falls risk factors (n=148). Part two included a second systematic review to inform programme content, and a nominal group study (n=36) to explore approach, format and structure from the perspective of key stakeholders. Results Part one identified the potential target group (people at key mobility transition stages and those with progressive MS), and mechanisms by which the intervention could act (the identification of specific risk factors associated with falls in MS). These include non-modifiable disease and demographic characteristics (e.g. MS classification and gender), and potentially modifiable clinical characteristics (including balance, mobility, continence issues and medication usage). Part two identified that an MS specific falls programme should address falls and participation-related outcomes, incorporating educational activities and a programme of individually tailored gait, balance and functional training. The programme should use a collaborative approach; supporting participants to achieve sufficient intensity and duration of exercise and to integrate falls prevention strategies into their daily lives. The programme should enable participants to engage flexibly according to individual needs and preferences. Conclusions This thesis has identified specific risk factors associated with accidental falls in MS. The evaluation indicates that the success and sustainability of an MS falls programme requires that it is MS specific, employs a collaborative approach and moves away from the group-based, weekly format common to many generic falls programmes.

No description available.

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av fysisk aktivitet hos personer med tarmstomi. Frågeställningarna var: Hur ser den fysiska aktivitetsnivån ut bland personer med tarmstomi? Upplever personer med tarmstomi att det sker en förändring i fysisk aktivitet efter operation? Vilka faktorer upplever personer med tarmstomi påverkar den fysiska aktiviteten? Vilken information samt uppföljning kring fysisk aktivitet får personer som genomgår en tarmstomioperation? Metod För att besvara syftet och frågeställningarna har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. 12 personer med tarmstomi, rekryterade genom ett lämplighetsurval från tre sjukhus i Stockholms län, deltog i studien. Deltagarna var mellan 30 och 84 år och var opererade för minst tre månader sedan vid tillfället för intervjun. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter genom en induktiv innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat Innehållsanalysen resulterade i tre stycken huvudkategorier; tiden före operation, tiden efter operation samt information. Huvudresultaten var 1) att studiedeltagarna hade en hög fysisk aktivitetsnivå efter operationen. 2) Att den fysiska aktivitetsnivån hos studiedeltagarna var densamma eller något högre efter operationen men att vissa hade gjort ändringar i aktivitets eller miljöval. 3) Att studiedeltagarna inte såg stomin som ett hinder för fysisk aktivitet mer än i vissa särskilda miljöer men att den fysiska aktiviteten kunde påverkas av andra sjukdoms och operationsrelaterade orsaker. 4) Att studiedeltagarna hade fått information kring fysisk aktivitet i det direkt postoperativa stadiet men upplevde en avsaknad av information samt uppföljning i ett senare stadie efter operationen. Slutsats Resultaten i studien tyder på att en stomi inte behöver vara ett hinder för fysisk aktivitet. Vidare visar resultaten att det är viktigt med information och uppföljning för att personer med stomi ska kunna återgå till sin preoperativa nivå av fysisk aktivitet. / Aim The aim of the study was to investigate the experience of physical activity among people with intestinal stoma. The research questions were: What is the level of physical activity among people with intestinal stoma? Do people with intestinal stoma experience a change in physical activity after surgery? What factors affect physical activity in people who have intestinal stoma? What kind of information and follow-up on physical activity do people receive who have had intestinal stoma surgery? Method To answer the aim and research questions, a qualitative method of semi-structured interviews have been conducted. 12 people with intestinal stoma participated in the study and were recruited from three hospitals in Stockholm County using a non-random sample with astrategic selection. The participants were between 30 and 84 years old and were operated for at least three months before the time of the interview. The interviews were transcribed and then analysed by an inductive content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Results The content analysis resulted in three main categories; the time before surgery, the time after the operation as well as information. The main results were 1) the participants had a high level of physical activity after the surgery. 2) The physical activity level of the participants was the same or slightly higher after the surgery. However some participants had made changes in their activity or the environment of where the activity took place. 3) The participants did not see the stoma as a barrier to physical activity more than in certain specific environments. Physical activity could however be affected by other illness- and surgery-related causes. 4)The participants had received information regarding physical activity in the direct postoperative stage but experienced a lack of information and follow-up at a later stage after surgery. Conclusions The results of the study indicate that a stoma does not need be a barrier for physical activity. Furthermore, the results show the importance of information and follow-up for people with stoma in order for them to be able to return to their preoperative level of physical activity.

SAMMANFATTNING Bakgrund På grund av prestationskrav kan elitidrottare utsätta sig för att träna trots hög smärtintensitet. Flertalet kvantitativa studier har undersökt vilka copingstrategier som används av idrottare med smärta. Däremot är elitidrottares egna upplevelser av smärta ännu ett outforskat område.   Syfte Att undersöka en grupp elitidrottares upplevelser av smärta och deras strategier för att träna i närvaro av smärta.    Metod Fyra semistrukturerade intervjuer med elitidrottare har utförts. Databearbetningen har skett med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Det framkom tio kategorier. Smärta beskrevs som uppmärksamhetskrävande och något som kunde ge negativa konsekvenser. Yttre faktorer såsom omgivningens utformning samt inre faktorer såsom förväntningar och fokus tycktes påverka smärtupplevelsen under träning. Hanteringen av smärta skedde genom sätt att tänka och agera, såsom positivt självprat och uppvärmning.   Konklusion Smärta upplevdes som ett hinder som kunde påverkas av yttre och inre faktorer. Inom träning kunde smärta hanteras genom olika sätt att tänka och agera. Vidare forskning kan leda till klinisk nytta för fysioterapeuter i kontakt med elitidrottare. / ABSTRACT   Background Because of demands of performance elite athletes can expose themselves to train regardless of pain intensity. Several quantitative studies have examined coping strategies used by athletes with pain. However, the elite athlete's own experiences of pain is still an unexplored area.   Aim To investigate a group of elite athletes' experiences of pain and their strategies for training in the presence of pain.   Methods Four semi-structured interviews with elite athletes have been conducted. Data processing has been done by using qualitative content analysis.   Results Ten categories emerged. Pain was described as attention-consuming and something that could have negative consequences. External factors such as environment and internal factors such as expectations and focus seemed to affect the pain experience during training. The pain was managed through ways of thinking and acting, like positive self talk and warming up.   Conclusion Pain was perceived as an obstacle that may be affected by factors in the environment and within themselves. Within training pain could be managed through different ways of thinking and acting. Further research can lead to clinical benefit for professionals in contact with elite athletes.

Bakgrund: Insamlad data tyder på att skador inom idrott ökar stadigt. Idrottsskador med storpåverkan på individens funktion och delaktighet är vanliga. Inom ungdomsidrotten villriksidrottsförbundet att fler ledare och tränare ska få en utbildning inom skadeförebyggandeträning så att barn får träning som är anpassad efter dem. Fysioterapeuter har genom sinfysioterapivetenskapliga bas en stor kunskap inom rörelseapparaten i kombination medträning och rehabilitering som gör fysioterapeuten till en självständig profession. Preventivainsatser och individanpassad träning är ett sätt att minska antalet skador inom idrott. Medhjälp av fysioterapeutens kunskap och erfarenhet inom det berörda området kan åtgärdergenomföras. Syfte: Syftet med studien var att undersöka tillgången till fysioterapeut hosidrottsföreningar inom ishockey, fotboll och basket i Luleå kommun. Metod: En e-enkätformulerades för att svara på studiens syfte. Lagledarna rekryterades genom mail- ochdirektkontakt och fick enkäten skickad till sig. Rådatan från enkäten sammaställdes ideskriptiv analys och presenterades i tabeller, figurer och diagram. Resultat: Totalt svarade29 personer på e-enkäten, varav majoriteten inte hade tillgång till en fysioterapeut. Skälet tillatt de inte hade tillgång var antingen att de inte hade något behov av det eller att det inte fannsekonomi. I enkäten svarade större delen av lagledarna att de har ett litet till mycket stortbehov. Konklusion: Resultatet av studien visar att tillgången till fysioterapeut är låg men attefterfrågan är hög. En ökad kunskap angående fysioterapeutens roll och kompetens behöverspridas. Vidare studier behöver genomföras för att kunna skapa ett helhetsperspektiv.

Bakgrund: Det finns många kartlagda hälsoeffekter av fysisk aktivitet, bland annat minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, cancer och metabola sjukdomar. Motivation kan beskrivas genom self-determination theory (SDT) som delar upp motivation i inre och yttre faktorer. En individ rör sig mellan ett kontinuum av motivationsfaktorer. Den inre motivationen är associerad med ett längre bibehållande av en aktivitet. En skillnad i motivationsfaktorer mellan idrottsutövare och motionärer har setts i tidigare studier. Det är intressant ur ett hälsopromotivt perspektiv att kunna identifiera vad som motiverar studenter till fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva motivationsfaktorer för vardagsmotion respektive bergsbestigning hos studenter. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra studenter som bestigit Kebnekaises västra led någon gång de senaste tre åren. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Materialet från intervjuerna resulterade i fem kategorier: Välbefinnande för hela kroppen, Lust till aktivitet, Vänners uppmuntran, Få en gemensam upplevelse samt Testa sina gränser. Varje kategori representerade en viktig motivationsfaktor. Två av motivationsfaktorerna var gemensamma för såväl vardagsmotion som bergsbestigning. Konklusion: Motivationsfaktorerna skiljde sig åt beroende på aktivitet. Välbefinnande för hela kroppen representerar en motivationsfaktor för vardagsmotion. Motivationsfaktorerna Lust till aktivitet och Vänners uppmuntran var någotsom representerade både vardagsmotion och bergsbestigning. Faktorer som enbart sågs hos bergsbestigning hos informanterna var Få en gemensam upplevelse och Testa sina gränser. Det fanns även skillnad i motivationsfaktorer beroende på erfarenhet; mindre erfarna motiverades av att testa sina gränser och mer erfarna av att dela upplevelsen med andra.

Title: Assessment of the activity of the shoulder girdle muscles during static period of climbing movement. Objectives: The aim of the study is to determinate the electromyographic activity of shoulder fixators during natural and corrected climbing grip. The second aim is to compare this activity between the group of climbers and nonclimbers. Methods: The research involved 6 people, 3 climbers and 3 nonclimbers. The surface electromyography had been chosen as an objectification method. Measurements were perfomed during 4 static situation with two variants (natural and corected position). We tested these muscles: m. pectoralis major, m.sternocleidomastoideus, horní, střední a dolní část svalu m.trapezius, m.serratus anterior. The average amplitude normalizated to maximal voluntary contraction (MVC) was evaluated. Results: The significantly lower average amplitude was measured for the middle trapezius (18,4 ± 8,9 % MVC) in natural position (average of all positions) than in position corrected (35,3 ± 11,8 % MVC). For the lower trapezius, the average amplitude in natural position (30,1 ± 13,8 % MVC) was measured significantly lower too than in corrected position (61,7 ± 15,4 % MVC). Conclusions: The measurement results showed that, the EMG activity of the middle and lower m. trapezius was during...