L'une des principales préoccupations des chercheurs et des praticiens dans le domaine de la stratégie durant la dernière décennie a été de comprendre comment les entreprises développent et maintiennent leur avantage concurrentiel. Bien qu'il existe de nombreux travaux théorisant le renouvellement des ressources et compétences des entreprises à la fois dans le champs de la stratégie et des organisations, les études empiriques sont rares et la plupart du temps aboutissent à des conclusions ambiguës. Notre objectif est de mieux comprendre le rôle de l'internationalisation des entreprises dans leur capacité à renouvellement leurs ressources et compétences. A cette fin, nous théorisons à la fois le renouvellement et l'internationalisation en tant que processus pour capturer, développer, partager et optimiser les connaissances propices à l'internationalisation et au maintien d’une performance supérieure (Cavusgil & Knight, 2015: 10). Le processus de renouvellement des ressources et compétences se fonde sur les pratiques de détection et de saisie des opportunités stratégiques et de renouvellement de l'entreprise (Teece, 2007). Le processus d'internationalisation, d'autre part, est étudié à travers trois dimensions: la dynamique d’expansion géographique, celle d’expansion « en profondeur » (que l’on appellera le chemin d’internationalisation), et la vitesse (ou rythme) d’internationalisation / One of the main preoccupations of scholars and practitioners in the strategy field in the last decade has been to understand how firms achieve and maintain competitive advantage. Although academic support exists for theorizing renewal capability in both strategy and organizational research, empirical studies are scarce and mostly non-homogeneous, making advancing a common understanding difficult. This thesis is dedicated to filling this gap. We are keen to advance our understanding of the role of internationalization in the renewal capability of the firm. With this aim, we theorize both renewal and internationalization as processes and managerial orchestrations (strategies) “to capture, develop, share and optimize knowledge conducive to internationalization and superior performance” (Cavusgil & Knight, 2015: 10). The renewal process draws on practices of sensing and seizing strategic opportunities and renewing the business (Teece, 2007). The internationalization process, on the other hand, is studied across three dimensions: through dynamics in breadth and in depth (the path), and by the speed (the pace) of foreign expansion

Strukturella reformer har förvandlat Latinamerikas ekonomier från att vara stängda och statsdominerade till att bli mer marknadsorienterade och öppna för resten utav världen. Grundat på den politiska utvecklingen och den ekonomiska tillväxten blir marknaden mer stabil och utgör stora möjligheter för företag som vill satsa utomlands. Men med inträdet på en främmande marknad kommer kulturella utmaningar som kan ställa till problem om man inte ger dem tillräcklig uppmärksamhet. Studiens syfte är att undersöka och beskriva de kulturella skillnaderna som kommer till uttryck när svenska företag är verksamma på den latinamerikanska marknaden och hur de hanterar dessa. De teorier som ligger till grund för analysen handlar om kulturdimensioner, psykisk distans, internationaliseringsprocessen och kulturell träning. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats. Det utfördes 11 semistrukturerade intervjuer med representanter från företag som är verksamma på den mexikanska marknaden, och det är individens erfarenheter på denna som ligger till grund för studiens analys och slutsatser. Studien finner att de största kulturella skillnaderna som svenska företag upplever på den mexikanska marknaden är att det finns en större maktdistans och en striktare hierarki. Den mexikanska affärskulturen är relationsbaserad, något som kan vara en hög barriär för svenska företag vid ett inträde på marknaden. Tidsuppfattningen är en kulturell skillnad som kan göra att svenska representanter kan känna en frustration, då man i Mexiko har en långsiktig orientering och inte använder tid som mått som man i Sverige gör. Den mexikanska affärskulturen har en maskulin orientering vilket innebär att arbete och pengar prioriteras framför familj och fritid. Svenska företag hanterar de kulturella skillnaderna bland annat med att etablera ett lokalt bolag eller att anlita en agent för att ta hand om verksamheten åt dem. / Due to structural reforms, the economies of Latin America have changed: From being restricted to their own countries, meaning that other countries have not had much possibility to do business with them and addition to this being dominated by the state, the economies of Latin America are now more open and market-oriented. Based on the political development and economic growth the market is now becoming more stable. The Latin American market represents great possibilities for companies that want to expand their business abroad, but together with the entry on an unknown, foreign market come cultural challenges that may cause problems if they are not given enough attention.This study's purpose is to examine and to describe the cultural differences that appear when Swedish companies operate on the Latin American market, and how they handle them. The theories that form the basis for the analysis are theories about cultural dimensions, psychic distance, the process of internationalization and cultural training.The study is conducted by eleven semi-structured interviews with representatives from companies that are active on the Mexican market, and it is their individual experiences of the market that form the basis for the study’s analysis and conclusions.The conclusion of the study is that the biggest cultural differences that appear when Swedish companies operate on the Mexican market are the higher level of power distance and the more rigid hierarchy on the Mexican market. The business in Mexico is relationship based, something which can create a barrier for the Swedish companies when they enter the market. The Mexican perception of time can lead to frustration as the Mexican business culture has a long-term- orientation, and time is usually not being used as a measurement in the same way as in Sweden. The Mexican business culture also has a masculine orientation which involves that work and money are given a priority above spare time and family. The companies handle the cultural differences, for instance, by establishing a local subsidiary or by turning to an agent who can take charge of their business on the market.

No description available.