No description available.

No description available.

No description available.

The environment within which the South African public service renders a variety of services is always changing. Some needs may be justifiable and some may not meet the expectations of the South African citizens as their expectations increase while the human resource and financial capacity do not increase in the same proportion. A direct consequence of this situation is a backlog in service delivery, unresponsive service delivery and impatience on the part of consumers. Human resources, therefore, need to be managed for optimum service delivery. The public service needs to invest more in human resource and be able to retain skilled employees. This article attempts to define concepts that relate to human resources development. Furthermore, this article pays attention to the policy and institutional framework within which public services have to be rendered. The objectives of human resource development are also explained in his article. A number of challenges that impede human resources development are analysed. Lastly, the article focuses on interventions and recommendations that could enhance capacity building in the public service.

No description available.

Sydafrika övergick från att styras av en förtryckande regim till att bli en demokrati 1994. South African Broadcasting Corporation (SABC) som historiskt sett användes som ett propagandaverktyg för apartheid-regeringen är idag Sydafrikas public service-företag med uppdrag att vara en del av demokratiprocessen. Public service hävdar att dess uppdrag är att återskapa mänsklig värdighet och bygga en gemensam framtid för alla sydafrikaner. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur public service i Sydafrika presenterar kvinnor och män som källor i nyhetsjournalistiken. Uppsatsen undersöker vilka ämnen som dominera, vilka källor som får uttala sig och hur kvinnor och män kommer till tals. I denna studie är det huvudsändningen på engelska, SABC3 News @ 7, som analyserats. En normativ utgångspunkt i denna uppsats är att public service har en demokratisk funktion att främja värden om alla människors lika värde, yttrandefrihet, möjligheten styra sitt eget liv och påverka samhällsutvecklingen genom att delta i den offentliga debatten. Om man utgår från att brist på jämställdhet eller stereotypa bilder av män och kvinnor i nyhetsmedier är ett problem för demokratiska värden så blir det intressant att undersöka hur nyheterna presenterar män och kvinnor. För att beskriva vad genusvetare anser bidrar till polarisering och särskiljning i bland annat hur journalistiken väljer kvinnor och män som källor har bland annat Djerf-Pierres (2007) analys, som är inspirerad av Bourdieus teorier om kön och reproduktion av social makt, kommit till användning. Även forskning om sydafrikanska medier ingår (Skare Orgeret 2006, Geertsema 2010). Dels utgår de teoretiska perspektiven från tidigare forskning om källor i relation till position och elit (Hvitfelt 1989, Sahlstrand 2000, Allern 2001, Creeber 2001, McQuail 2003, Kleberg 2008) och nyhetsämnen i relation till kön (Van Zoonen 1998, Jarlbro 2006, Ross 2009, Roxberg 2010). Två metoder har använts, dels en kvantitativ innehållsanalys som genom kodning undersöker andelen ämnen, positioner, kvinnor och män under två veckor i SABCs engelska nyhetssändning News @ 7, som sänds dagligen klockan 19.00 – 19.30 år 2012. Dels en kvalitativ framinganalys av ett mindre urval ur källmaterialet för att ge en mer ingående beskrivning av på vilket sätt kvinnor respektive män uttalar sig och inramas. Resultaten visar att det förekommer betydligt fler män jämfört med kvinnor i SABCs engelska tv-nyheter, och att det finns skillnader i vilka sammanhang män och kvinnor får komma till tals beroende på nyhetens inramning.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

Thesis (M.A. in communication)--Washington State University. / Includes bibliographical references.

Thesis (M.A.)--University of Wisconsin--Madison, 1973. / eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references.

The main objective of this dissertation is to provide a comprehensive picture of the evolution and current performance of the market-oriented model of public service television in Chile. The focus is largely on the commercially-funded stateowned television network, Television Nacional de Chile (TVN). This thesis argues that Public Service Broadcasting (PSB) is still valid and necessary, yet the means to achieve this ideal have evolved and require some fresh thinking; such as the way forward provided by this case study. This work attempts to describe TVN's main political, economical, and managerial characteristics when delivering PSB according to television law, considering the evolution of the media in Chile and Latin America. For this purpose, the analysis integrates the political economy of the media from a managerial and regulatory perspective. The work is divided into two main parts. The first explains the current situation of PSB in the industrialised world, and also deals with the peculiar development of Chilean broadcasting within Latin America. The second part is the most important because it assesses the Chilean model at its present state. Nowadays TVN is an influential counterweight to authoritarian entrenchments as well as a booster of innovation and growth of the audio-visual sector. Its promarket orientation prevents traditional forms of government manipulation, it is coherent with overall macroeconomic policy, and introduces awareness for the audience's preferences. But this case also has important contradictions that need to be dealt with in order to enhance its contribution to social welfare and democracy. The thesis assumes that PSB -a Western European concept- has been possible in Chile because of a relatively extended republican tradition, and because of the effectiveness and probity of its public institutions. Nevertheless, as a developing country Chile has also suffered poverty, economic instability, and a prolonged military dictatorship (1973-1990) among other problems. These factors explain the differences between Chilean public television and its counterparts in the industrialised world, yet at the same time they reveal a special need for such a service despite all the technological changes that are taking place.