No description available.

Frågeställningen till den här studien undersöker hur spelare upplever agency i ett förgrenande dialogsystem med tidsbegränsade valtillfällen i jämförelse med dialogsystem utan tidsbegränsningar. I bakgrunden observeras vad agency betyder och hur begreppet används samt vad tidigare studier har lett till. Kapitlet fortsätter med att diskutera vad meningsfulla val är för något och hur en berättelse kan upplevas som trovärdig. För att kunna besvara studiens frågeställning skapades två olika textbaserade spel, en med tidsbegränsningar i dialogerna och en utan. För övrigt har de inga andra skillnader. Dessa användes sedan till att mäta skillnader i hur spelarna upplevde agency genom att jämföra resultatet från två olika undersökningsgrupper, en för varje version av spelet. Resultatet bestod av ett antal åsikter från deltagarna angående sin spelupplevelse. Skillnaderna mellan grupperna var små och mängden insamlad data var för liten för att ge något säkert resultat och frågan fick inte något pålitligt svar.

Vi har med denna studie undersökt vilka vägledningsmodeller och metoder som vägledare använder i drop in- samtalet, samt deras inställning till detta. Den metod vi använder oss av i studien är semikvalitativa intervjuer tillsammans med en intervjuguide som bas med frågor uppdelade i teman. Dessa teman är modeller, metoder och inställningar. De vägledningsmodeller som vägledarna i studien använder sig mest av och som ligger som en grund för deras arbete är Gerard Egans modell ”The Skilled Helper”. Vissa vägledare han även blivit påverkade av andra modeller som Vance Peavys konstruktivistisk vägledning samt av Norman Amundsons aktiva perspektiv på vägledning. Vägledarna har sedan tagit det bästa för dem ur dessa vägledningsmodeller och satt samman till egna modeller som de arbetar efter. Dessa modeller används både i det traditionella vägledningssamtalet samt i det tidsbegränsade drop in- samtalet. De metoder som vägledarna använder i drop in- samtalet är visualisering, samtalsmetodik och redskap som papper och penna, datorer, utbildningskataloger och vissa tester. Syftet med att använda dessa metoder är att de sökande ska lära sig att klara sig själva. Alltså hjälp till självhjälp, så de sökande vet hur de ska bete sig nästa gång de hamnar i en liknande situation. Det som även framkommer är att vägledarna upplever drop in- samtal som något positivt och de anser att det är nödvändigt att erbjuda drop in- samtal i sina respektive verksamheter.En slutsats är att drop in- samtal är en nödvändig insats i en vägledningsprocess för att tillfredställa vägledningssökandes olika önskemål.