Syftet med denna studie har varit att med innehållsanalys undersöka hur barndomen i barnböcker genom olika tidsepoker med olika författare skrivits fram. I sökandet av tidigare gjorda studier kring ämnet fann jag undersökningar med liknande fokus, nämligen ett fokus på barndom. Trots ett stort utbud på tidigare studier av barnböcker med barndom i fokus, kunde inga i likhet med min studies fokus på litteratur ur olika tidsepoker påträffas. Med anledning av saknaden kring tidigare nämnda fokus, har jag i min studie fokuserat på hur barndomen ur olika tidsepoker skrivits fram. Med utgångspunkt i 1900- talet och framåt, har några av Sveriges genom tiderna mest omtalade barnboksförfattares klassiska verk utgjort min empiri. Jag har med följande frågeställning analyserat mitt material: Hur framställer författare ur olika tidsepoker barndomen genom litteraturen? För att besvara frågan har jag med kvalitativ ansats och innehållsanalys som metod, analyserat tre barnböcker författade av Elsa Beskow, Astrid Lindgren och Gunilla Bergström. Studiens resultat visar hur författarna skriver fram barndomen som dels vuxenstyrd och präglad av normer och visdomsord och dels som fri från föräldrar, snarare än föräldralös. Gemensamt för barnböckerna har visat sig vara hur samtliga författare framställt barnet som på flykt från tillvaron. En framställning av barndomen som alltmer har kommit att prägla min analys.

Introduction – With the rising of the electricity prices around the world and simultaneously higher standards on sustainability and environment on buildings, more people have begun thinking of better means of electricity supply. Solar cells have become a popular and more discussed topic that can justify for both an economical and sustainable perspective. How solar cells might affect the future cityscape and the available supply is investigated in the study. Method – The used research method has been a qualitative case study. An investigative document study and semi-structured interviews was chosen as data collection techniques to respond to the questions. Results/Analysis – The study showed that architects and urban planners don’t seem to find today’s solar cells to be aesthetically pleasing, resulting in them being used more on low-sloping roofs and larger façades where they are hidden and disappear in the overall picture. The solar panels are considered difficult to integrate into the building without disturbing its character and architectural values. Even the interaction with their surroundings and their failure to blend into their environment were perceived as obstacles. Since solar cells and panels greatly influence the design, more integrated solar cell products were desired that adapt to design and not the other way around. Solar cells conceived from an architect’s perspective were sought after with, among other things, more colours and more imitation of building material. Sun-shielding solar cells with sufficiently good light penetration are missing on the market according to architects and urban planners. The most used solar panels today are the additive silicon-based panels with higher efficiency than the integrated by thin-film solar cells. The colour and size range of the additive panels is more limited, while the integrated ones are more customizable and have more design possibilities in both size and material. Discussion – Based on the study, future urban environments are expected to be affected by solar cell implementation just as human ideals, needs and technologies have been doing for decades. For the technology, on the other hand, close cooperation between actors is required to obtain a satisfactory result and increase the use further, above all in the already built-up environment. In addition to placing solar cells on buildings, other creative but also aesthetic solutions are encouraged to contribute to sustainability and environmental goals. Through a case study with interviews and a document study, satisfactory and in-depth explanations of the study's goals and purpose were obtained. High reliability and validity are assessed based on the circumstances of the study; however, some choices could have been made differently to increase reliability and validity further. / Introduktion – Efter uppgången av elpriserna runt om i världen samtidigt som högre hållbarhets- och miljökrav ställs på byggnader har fler börjat tänka på bättre elförsörjningsmetoder. Solceller har blivit ett populärt och på senare tid mer omtalat ämne som kan försvaras ur både ett ekonomiskt och hållbarhetsperspektiv. Hur solceller kan komma att påverka den framtida stadsbilden samt det tillgängliga utbudet undersöks i studien. Metod – Undersökningsmetoden som använts har varit en kvalitativ fallstudie. En undersökande dokumentstudie och semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingstekniker för att besvara frågeställningen. Resultat/Analys – Studien visade att arkitekter och stadsplanerare inte tycker dagens solceller är estetiskt tilltalande, vilket resulterar i att de används mer på låglutande tak och större fasadytor där de göms och försvinner i helheten. Solpanelerna anses vara svåra att integreras i byggnaden utan att störa dess karaktär och arkitektoniska värden. Även samspelning med omgivning och att de inte lyckas smälta in i sin miljö upplevdes som hinder. Eftersom solceller och paneler påverkar gestaltningen mycket önskades mer integrerade solcellsprodukter som anpassas efter utformningen och inte tvärtom. Solceller tänkta utifrån en arkitekts perspektiv eftertraktades med bland annat fler kulörer och mer efterliknande av byggmaterial. Solavskärmande solceller med tillräckligt bra ljusinsläpp saknas av arkitekt och stadsplanerare. De solpaneler som används mest idag är de additiva kiselbaserade panelerna med högre verkningsgrad än de integrerade av tunnfilmssolceller. Färg- och storleksutbudet av de additiva panelerna är mer begränsat medan de integrerades är mer anpassningsbara och har fler utformningsmöjligheter i både storlek och material. Diskussion - Med utgångspunkt i studien förväntas framtida stadsmiljöer påverkas av solcellsimplementeringen precis som mänskliga ideal, behov och tekniker gjort i årtionden. För teknologin krävs däremot ett nära samarbete mellan aktörer för att erhålla ett tillfredsställande resultat och öka användningen ytterligare, framför allt i den redan bebyggda miljön. Förutom placering av solceller på byggnader uppmuntras det även till andra kreativa men även estetiska lösningar för att bidra till hållbarhets- och miljömål. Genom en fallstudie med intervjuer och dokumentstudie erhölls tillfredsställande och djupgående förklaringar på studiens mål och syfte. Hög reliabilitet och validitet bedöms utifrån studiens förutsättningar, däremot hade somliga val kunnat göras annorlunda för att höja reliabilitet och validitet ytterligare.