Den svenska regionalpolitiken har genomgått flera förändringar genom åren, från en politik där regionala klyftor skulle utjämnas till en politik som kretsar kring tillväxt på utvalda platser. Som konsekvens har en kapprustning regionerna emellan uppkommit. Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska regionala tillväxtmotorer med en fallstudie på Umeå och Karlstads kommuner. Som grund till arbetet har flera olika teorier och tidigare forskningsunderlag studerats och de har givits oss goda förutsättningar för att hitta vår egna vinkel inom ämnet. För teoriavsnittet har bland annat Gunnar Myrdals teori om hur satsningar i centrum dränerar dess omland diskuterats. Som motsättning till Myrdal har Perroux’s teori om tillväxtpoler och hur utveckling i centrum sprider sig från centrum till resten av regionen varit användbar.  Syfte och frågeställningar har besvarats med hjälp av en kvantitativ analys av statistik hämtad från SCB samt en litteraturanalys. Statistiken redovisas i form av tabeller och tematiska kartor som framarbetats i GIS. Litteraturen visade på ett ifrågasättande förhållningssätt där olika forskare diskuterar för- och nackdelar med tillväxtmotorer. Resultatet av de statistiska undersökningarna pekade på att Umeå och Karlstads relativa position har förändrats mellan åren 1990 och 2015. Däremot kunde det inte sättas någon regel för vilka kommuner som påverkades mest av tillväxtmotorerna. Tillväxtmotorerna är beroende av den arbetspendling samt de tjänster som övriga kommuner bidrar med samtidigt som de andra är lika beroende av den växande staden. Därigenom kan det diskuteras för att det inte är rättvist att tillväxtmotorerna får mer fokus inom den regionala planeringen.

What makes a small village grow fast to a large city in just a few decades? Could it be some sort of new industry that makes those villages proliferate? Maybe a natural resource has been found in the local area that creates a lot of job opportunities in a short span of time? Sometimes it is that people and entrepreneurs see the potential of the area to create a tourism industry in that place. The area might have the right conditions for maybe historical or nature sights - ski slopes, mountain hiking, fishing or other outdoor activities. The opportunities might be many, and just in a few years this location becomes the most popular tourist destination in the country. Business is flourishing, but what are the consequences when a place rapidly grows from being a small village to a big tourist destination? There are of course opportunities, but also a lot of challenges. This paper will examine what precisely those opportunities or challenges may be for a rapid growing tourist destination. To observe this phenomenon, this study has been conducted in Sälen in Sweden, the biggest skiing resort in all of Scandinavia. Sälen is a seasonal tourist destination, which gives this study a broader perspective on the topic of rapid growing destinations. The seasonal aspect has its own challenges and opportunities. To get a better understanding of this phenomenon, several big actors from Sälen have been interviewed. The empirical statements from these respondents will explain how the destination operates and what difficulties they see with Sälen and rapid growing destinations. This will then be mirrored and compared towards the collected theoretical studies. What do these previous studies that directly or indirectly say about this phenomenon? In conclusion, we have found that seasonal and rapid growing tourist destinations make balancing infrastructures, finding and hiring labor, maintaining a good image, meeting the demand with a range of activities and sustaining the environment a challenge. We have also found that if the different actors collectively work together towards a common goal, handling the change of rapid growing destinations becomes a lot easier. Working together with each other and the public sector gives opportunity for both social, economic and environmental sustainability.