Denna uppsats har som syfte att undersöka den konstruerade bilden avtonåringen samt dennes relation till sina föräldrar i IQ:s i skrivande stund senaste upplaga avTonårsparlören. Analysen har genomförts med hjälp av en kritisk diskursanalys och ärteoretiskt förankrad i begreppen makt, normalitet, egenmakt och delaktighet. Bilden somframkommer är den av tonåringen som känslig, identitetssökande och driven. Föräldern antasha svårigheter med att kommunicera med sitt barn, samt att fatta myndiga beslut över sintonåring och att sedan stå fast vid dem. I IQ:s idealrelation är förälder och tonåring mycketnära och öppna gentemot varandra. Föräldern är varm men stark och tydlig i sitt ledarskap.

Studien undersöker hur vårdnadshavare till tonåringar mellan 15-18 år ser på kampanjmaterial från IQ och Systembolaget, vidare hur detta formar konversationerna från vårdnadshavarnas perspektiv om ämnet alkohol. Studien utförs i tre intervjuer i form av fokusgrupper med vårdnadshavare till tonåringar. I intervjuerna fick deltagarna ta del av fem olika kampanjer från både Systembolaget och IQ som är riktade till just vårdnadshavare kring ämnet alkohol och minderåriga. De teoretiska ramverk i studien är encoding/decoding av Stuart Hall (1973), Risksamhället av Ulrich Beck (2009) samt Tvåstegshypotesen av Lazarsfeld och Katz (1955). Målet är att se om dessa kampanjer når ut till den tänkta målgruppen, om kampanjerna används som stöd i konversationerna mellan vårdnadshavare och tonåringar samt vilka faktorer som spelar en roll i konversationerna kring alkohol. Analysmetoden som används är tematisk efter Braun och Clarkes (2006). Där ska vi generalisera mönster och hitta teman i svaren. Resultatet vi fick fram genom studien visar att kampanjmaterialet som finns är tillgängligt om behovet finns. De använder materialet till en viss del som stöd i konversationerna och de anser att det är en efterfrågestyrd kommunikation.