Syfte: Undersökningen syftar till att utifrån teorier kring kapitalstruktur och empiriska samband mellan skuldsättning och lönsamhet diskutera hur skuldsättning kan användas i ekonomistyrning. Metod: Undersökningen är gjord enligt kvantitativ forskningsmetod. Sekundärdata hämtas och analyseras med statistiska metoder. Resultaten diskuteras med teoretisk referensram. Slutsats :Studiens empiriska resultat visar på ett signifikant negativt samband mellan skuldsättning (​TSK ​ ) och lönsamhet (​ROA ​ ), samt ett signifikant positivt samband mellan skuldsättning (​TSK ​ ) och lönsamhet (​ROE ​ ). De empiriska resultaten tyder på att hur skuldsättning kan användas i ekonomistyrning beror på hur lönsamhet mäts. / Purpose: This study aims to; from theories of capital structure and empirical relations between debt and profitability discuss how debt can be used in management control. Method: This study follow quantitative research method. Secondary data is retrieved and analyzed by statistical methods. The results are discussed with the theoretical framework. Conclusion: Empirical results indicate a significant negative relationship between debt (​TSK ​ ) and profitability (​ROA ​ ), followed by a significant positive relationship between debt (​TSK ​ ) and profitability (​ROE ​ ). Empirical results further suggest that the measure of profitability is crucial for how debt can be used in management control.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den relation som finns mellan företagsmässiga faktorer, som enligt teori och tidigare litteratur kan påverka företags hållbarhetsredovisning, och deras ESG-betyg. Följaktligen är syftet även att undersöka om det finns skillnader i hållbarhetsredovisningen för medlemsländer i EU och övriga länder i regionen Europa, för att utröna om den Europeiska unionens lagar och regler har spridits över gränser och på så sätt institutionaliserats. Metod: Studien använder sig av en deduktiv ansats med en kvantitativ metod, för att undersöka data insamlad från årsredovisningar via databasen Refinitiv för perioden 2020–2023. ESG-betyg generareas av databasen och är inhämtat i samband med övriga data. Urvalet består av cirka 2 500 publika företag inom regionen Europa. De hypoteser som studien leder fram till testas stegvis genom multipel regressionsanalys. Den beroende variabeln är ESG-betyg och de oberoende är finansiell styrka, FoU, EU samt miljökänslig bransch. Studien använder sig även av två kontrollvariabler; företagsstorlek samt skuldsättningsgrad. Slutsats: Undersökningen kunde lokalisera ett negativt signifikant samband mellan ESG och finansiell styrka. Det styrker viss tidigare forskning som påvisat ett negativt samband mellan dessa variabler. Resultatet går i linje med intressentteorin, de företag som tar sitt sociala ansvar kan välja att avstå från lukrativa affärsmöjligheter och kan där med inneha en lägre finansiell styrka. Studien kunde även se signifikanta positiva samband mellan ESG och FoU samt EU tillhörighet. En slutsats som dras från detta resultat är att de företag som investerar i FoU även tenderar att ha en starkare hållbarhetsredovisning och tar sitt sociala ansvar. Studien styrker uppfattningen om att innovation är nyckeln till hållbarhet. Originalitet/värde: Tidigare studier som har undersökt sambandet mellan hållbarhetsredovisning och företagsmässiga faktorer har kontradiktoriska resultat. Därmed finns det utrymme för att vidare undersöka dessa samband och bekräfta eller dementera tidigare forskning. Denna studie bidrar till ökad kunskap för relationen mellan ESG och företagsmässiga faktorer för publika företag inom Europa. Studien belyser även skillnader som finns på detta område mellan företag med huvudkontor inom EU och de företag som är belägna i övriga Europa. / The purpose of this study is to examine the relationship between corporate factors, which according to theory and previous literature can influence their sustainability reporting, and their ESG score. Consequently, the aim is also to investigate if there are differences in sustainability reporting among EU member countries and other countries in the European region, in order to determine if the laws and regulations of EU have spread across borders and thereby institutionalized. Method: The study employs a deductive approach with a quantitative method to examine data collected from annual reports through the Refinitiv database for the period 2020-2023. ESG scores are generated by the database and are obtained alongside other data. The sample consists of approximately 2,500 public companies within the European region. The hypotheses generated by the study are assessed incrementally through multiple regression analysis. The dependent variable is the ESG score, and the independent variables are financial strength, R&D, EU membership, and environmentally sensitive industry. The study also includes two control variables: company size and leverage ratio. Conclusion: The study was able to identify a significant negative relationship between ESG and financial strength. This supports previous research that has demonstrated a negative association between these variables. The result aligns with stakeholder theory, as companies that prioritize social responsibility may choose to forgo lucrative business opportunities, potentially leading to lower financial strength. The study also found significant positive relationships between ESG and R&D as well as EU membership. A conclusion drawn from these findings is that companies investing in R&D also tend to have stronger sustainability reporting and demonstrate social responsibility. The study reinforces the belief that innovation is the key to sustainability. Originality/Value: Previous studies examining the relationship between sustainability reporting and corporate factors have yielded contradictory results. Therefore, there is room for further investigation to confirm or refute prior research. This study contributes to increased knowledge regarding the relationship between ESG and corporate factors for public companies within Europe. The study also highlights differences in this area between companies headquartered in the EU and tho

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera det statistiska signifikanta sambandet mellan kapitalstruktur och lönsamhet för bolag noterade på OMXS Large Cap. Det görs under tidsperioden före samt under Covid-19 och studien använder sig av ett antal variabler för att kunna analysera ett potentiellt samband över en femårsperiod. Uppsatsen undersöker även om det eventuella sambandet ändras av Covid-19 pandemin. Studien har utgått ifrån en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. För att ge svar på forskningsfrågan har paneldata regressioner genomförts på 30 bolag noterade på OMXS Large Cap för perioderna 2017-2019 och 2020-2021. Studien kommer fram till att det finns statistiskt signifikanta samband mellan kapitalstruktur och lönsamhet avseende vissa variabler samtidigt som studien finner att det inte finns samband för vissa andra variabler. Resultaten visar på både negativa och neutrala samband och slutsatsen att hög skuldsättningsgrad har en negativ effekt på lönsamhet dras, vilket stämmer överens med tidigare forskning inom ämnet. Sambanden som hittades visade sig ändras mellan perioden innan och under Covid-19 / The purpose of this study is to investigate the statistically significant relationship between capital structure and profitability for companies listed on OMXS Large Cap. This is done in connection with Covid-19 and the study uses a number of variables to analyze a potential relationship over a five-year period. The study  further examines if the possible relationship is affected by Covid-19. The study has been based on a quantitative method with a deductive approach. In order to answer the purpose of the study, the authors have carried out panel data regressions on 30 companies listed on OMXS Large Cap for the periods 2017-2019 and 2020-2021. The study finds that there exists statistically significant relationships between capital structure and profitability for some of the variables, whilst other variables show no significance. The results show both negative and neutral relations and the conclusion that a higher debt ratio has a negative effect on profitability is drawn, showing the same result as previous research. The results also show that the relationships differ from before the pandemic period to under.