Syftet med denna studie har varit att undersöka den traditionella pressens gestaltning av Instagramkontot Aningslösa Influencers. Genom att besvara frågeställningarna ville denna studie få förståelse för huruvida den gestaltning som traditionella pressen använder tillskriver Aningslösa Influencers legitimitet. Studien ville studera denna legitimitet på grund av att den ställning som den traditionella pressen länge erhållit förhandlas genom medborgarnas deltagande i alternativa medier. Metoden för studien har varit en kritisk diskursanalys som använt verktygen modalitet, lexikalitet samt intertextualitet inom ramarna för Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell. Detta för att analysera 14 artiklar från dagstidningar, lokaltidningar och kvällstidningar. Studiens resultat visar att en diskurs om Aningslösa Influencers som skambeläggande verkar intertextuellt mellan en stor del av skribenterna. Genom denna diskurs kunde studien se att skribenterna inte tillskriver Aningslösa Influencers någon legitimitet för deras verksamhet. Denna avsaknad av legitimitet går genom denna studie att  förklara genom att skribenterna kan följa sina etiska ideal i sin gestaltning som kan urskiljas genom att en avsaknad av acceptans förekommer, vilket i sin tur kan påverka den symboliska makt som Instagramkontot tilldelas.