<p>Syftet med denna uppsats var att ta reda på om gränsturistbyråernas särskilda ställning som inkörsport till Sverige kan förstärkas. Vi ville även studera vilka förutsättningar det finns att utveckla lokala gränsturistbyråer till att bli mer regionala och nationella turismportaler. Gränsstationernas funktion som inkörsport till landet ställer särskilda krav på att de kan ge en mer utförlig information om hela Sverige. Vi har valt att avgränsa oss till Årjängs, Strömstads, Karlstads, Eurotax i Töcksfors och Morokuliens turistbyråer. Turistresan startar med att det uppstår ett behov av att resa till en destination någonstans. Denna turistdestination omfattar både en kärnprodukt och en biprodukt. Denna ”plats” kan uppfattas som perifer eller central, men det är beroende på av var man befinner sig på jordytan och vilken kunskap man har om andra människor och om andra platser. Med mer kunskap av en plats eller område kan det mentala avståndet minskas, med exempelvis symboler. Symboler kan på ett enkelt sätt förmedla olika budskap eller ge en association till en plats och har därför blivit allt viktigare i marknadsföringen av olika platser. Turistbyråernas symboler blå/gul och grön/vit skapar associationer om vad turisten kan förvänta sig att få för service. Den blå/gula turistbyrån har exempelvis ett större utbud av service än vad den grön/vita har. Gränser är betydelsefulla delar av reseupplevelserna, för att turisten ska få känna att denne kommit till ett nytt land. Turisterna förflyttar sig inte bara fysiskt utan även mentalt över en gräns när man går från det vardagliga till det icke-vardagliga.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det idag finns ett stort behov av gränsturistbyråer, tyvärr finns det inte några direkta resurser till att bli mer regionala och nationella på grund av att det inte finns tillräckligt med tid. Att vara en gränsturistbyrå i vårt studieområde innebär bl. a. att man skall ha kunskaper inte bara om området utan även om både Sverige och Norge, de skall även finnas möjlighet för turisterna att kunna växla, tax-refund service samt kunna få uppdateringar om vägar. De resurser som turistbyråerna skulle kunna använda sig av är att söka olika EU-bidrag samt söka mer samarbete med olika turistföretag och kommuner, men då krävs det mer tid.</p>

Syftet med denna uppsats var att ta reda på om gränsturistbyråernas särskilda ställning som inkörsport till Sverige kan förstärkas. Vi ville även studera vilka förutsättningar det finns att utveckla lokala gränsturistbyråer till att bli mer regionala och nationella turismportaler. Gränsstationernas funktion som inkörsport till landet ställer särskilda krav på att de kan ge en mer utförlig information om hela Sverige. Vi har valt att avgränsa oss till Årjängs, Strömstads, Karlstads, Eurotax i Töcksfors och Morokuliens turistbyråer. Turistresan startar med att det uppstår ett behov av att resa till en destination någonstans. Denna turistdestination omfattar både en kärnprodukt och en biprodukt. Denna ”plats” kan uppfattas som perifer eller central, men det är beroende på av var man befinner sig på jordytan och vilken kunskap man har om andra människor och om andra platser. Med mer kunskap av en plats eller område kan det mentala avståndet minskas, med exempelvis symboler. Symboler kan på ett enkelt sätt förmedla olika budskap eller ge en association till en plats och har därför blivit allt viktigare i marknadsföringen av olika platser. Turistbyråernas symboler blå/gul och grön/vit skapar associationer om vad turisten kan förvänta sig att få för service. Den blå/gula turistbyrån har exempelvis ett större utbud av service än vad den grön/vita har. Gränser är betydelsefulla delar av reseupplevelserna, för att turisten ska få känna att denne kommit till ett nytt land. Turisterna förflyttar sig inte bara fysiskt utan även mentalt över en gräns när man går från det vardagliga till det icke-vardagliga. Resultatet av undersökningen visar att det idag finns ett stort behov av gränsturistbyråer, tyvärr finns det inte några direkta resurser till att bli mer regionala och nationella på grund av att det inte finns tillräckligt med tid. Att vara en gränsturistbyrå i vårt studieområde innebär bl. a. att man skall ha kunskaper inte bara om området utan även om både Sverige och Norge, de skall även finnas möjlighet för turisterna att kunna växla, tax-refund service samt kunna få uppdateringar om vägar. De resurser som turistbyråerna skulle kunna använda sig av är att söka olika EU-bidrag samt söka mer samarbete med olika turistföretag och kommuner, men då krävs det mer tid.

In many of the world's countries, there is a national organization responsible for marketingthat country as a tourist destination. Through their offices, these organizations work towardsthe creation of effective strategies and a deeper understanding of local markets. Usingqualitative methods such as interviews, observations, and thematic analysis, we managed toinvestigate how the Czech and the German national tourist offices operate, and whatstrategies they are implementing to increase the volume of tourism. The study focused on theanalysis and comparison of the organizations' goals and communication channels.The results show that the investigated tourist boards operate in a similar manner with smalldifferences concerning choice of strategies and communication channels. These discrepanciescan be partly explained by differences in the organization's ownership forms and theconsequences that follow that fact. Both countries' tourist offices base their work onconsistent use of the selected marketing strategies that should lead to direct or indirectimprovement of the destination image. Material was analyzed with the help of relevanttheories concerning marketing communication which assisted us in understanding the studiedphenomenon. / I de flesta av världens länder finns det en nationell organisation som ansvarar för marknadsföringenav landet som turistdestination. Genom sina utlandskontor kan dessa organisationerskapa en djupare förståelse om den lokala marknaden och utarbeta effektivare strategier. Medhjälp av kvalitativa metoder; intervjuer, observationer och tematisk analys har vi undersökthur den tjeckiska och den tyska nationella turistbyrån verkar samt vilka strategier dessatillämpar för att öka turismvolymen till sina länder. Undersökningen fokuseras därmed påanalys och jämförelse av organisationernas målsättningar och kommunikationskanaler.Resultaten visar att båda turistbyråerna arbetar på ett liknande sätt med små avvikelsergällande val av strategier och kommunikationskanaler. Dessa avvikelser kan delvis förklarasgenom skillnader i organisationernas ägandeform och de konsekvenser detta medför. Bådaturistbyråerna utgår från en konsekvent användning av de valda marknadsföringsstrategiernasom kan leda till en direkt eller indirekt förbättring av destinationsimagen. Materialet haranalyserats med hjälp av relevanta teorier kopplade till marknadskommunikation genom vilkavi skapade förståelse om det studerade fenomenet.

Syftet med studien är att undersöka hur sju olika kommuner i Sverige utvecklar och anpassar sin besöksservice i allt mer digitaliserat samhälle. Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetodik bestående av sju semi-strukturerade intervjuer med anställda inom respektive kommun. Det empiriska materialet bygger huvudsakligen på respondenternas svar kring ämnet, men även sekundärdata från respektive destinations webbplats som kompletterande material till studien. Resultatet indikerar att den traditionella turistbyråns roll har förändrats i takt med teknikutveckling. Turistorganisationernas utvecklingen av besöksservicen är därmed en anpassning till samhället och hur besökare söker information idag. Vidare visar resultatet att kombinationen av det digitala och personliga värdskapet är avgörande faktorer för att skapa mervärde till besökare. Det digitala värdskapet handlar främst om att vara tillgänglig på olika digitala kanaler för att möta besökarna före besöket och det personliga mötet handlar främst om att finnas på plats där besökaren befinner sig. / The purpose of this study is to investigate how seven different municipalities in Sweden develop and adapt their visitor services in an increasingly digitized society. The study is based on a qualitative research methodology consisting of seven semi-structured interviews. The empirical data is based mainly on the respondents' responses to the subject, secondary data from the respective destinations website as complementary material to the study has also been used. Results indicate that the role of the traditional tourist information centers has changed due to technological development. The tourism organizations' development of visiting services is thus an adaptation to society and how visitors seek information today. Furthermore, the result shows that the combination of digital- and personal interaction is a crucial factor in creating added value to visitors. The digital hosting is primarily about being available on different digital channels with the purpose of reaching out to visitors before their visit and the personal meeting is mainly about being in place where the visitor is located.